Open source city planning

Dialogenheten på Malmö stad har som uppdrag att föra dialog med olika målgrupper i staden om hur trafik- och mobilitetsmålen kan uppnås (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det nedanstående citatet beskriver Olof Rabe dialogenhetens arbetssätt.

”Vi går in i de samtalen utan att egentligen veta hur det ska lösas, vi vet bara att vi ska gå in och prata om att någonting måste förändras för att vi ska uppnå de här målen.

Men exakt vad som passar den målgruppen på den platsen, vet vi inte, förrän efter dialogen eller processen. Vi jobbar inte så mycket i projekt utan processer, så det är processen som fortsätter. Så Friisgatan här är ju en process där vi jobbar, har jobbat med dem mål och verksamma på platsen för att försöka hitta lösningar på utformningen

för hur den här gatan kan se ut. Det jobbar vi med i mångt och mycket på olika sätt på dialogenheten”.

(Olof Rabe, intervju, 27 mars 2018)

Figur 4. Foodtrucksevenemang i Malmö. Kartograf. André Olbers

Ovanstående förhållningssätt kan liknas vid open source city planning (Oswalt, 2013, s. 217f). Det innebär att processen står i fokus snarare än att skapa en specifik slutgiltig produkt, och idéer och visioner arbetas fram tillsammans med olika aktörer. Olof Rabe (intervju, 27 mars 2018) beskriver att processen gällande Friisgatans utveckling är fortskridande, och European Mobility Week 2016 var en process för att finna lösningar på hur Friisgatan i framtiden kan utformas. Genom dialog med boende och näringsidkare identifierades vad som eftersträvades på Friisgatan. Det var bland annat förbättrad belysning och reducerad biltrafik, och enligt vissa en helt bilfri gata. Förslagen från de tillfrågade låg till grund för utformandet av gaturummet under European Mobility Week 2016. Det var Malmö stad som ansvarade för utformningen, exempelvis var det en ljusexpert på gatukontoret som ansvarade för ljussättningen på Friisgatan. Detta tillvägagångssätt går till viss del emot open source city planning. Oswalt (2013) beskriver att inom open source city planning ska medborgarna få möjlighet att utforma den fysiska miljön istället för att inspektera en färdig produkt (s. 217f). Medborgarna i Malmö fick möjlighet att lämna sin synpunkter men inte vara med i utformningen av gaturummet.

Förenklade ramverk och dialoger

Vid utformningen av sommargågatan 2017 arbetade inte gatukontoret utifrån några konkreta riktlinjer eller ramverk (E. Einarsson, intervju, 9 april, 2018). Gatukontoret förhöll sig endast till Utredning Rådmansvången/Friisgatan (2016) samt utvärderingarna från European Mobility Week 2016. Ramverken var utformade och baserades på Friisgatan. Inför försöksprojekt att omvandla en del av Friisgatan till sommargågata 2017 genomförde gatukontoret flera möten med fastighetsägare och verksamheter belägna på Friisgatan (Gatukontoret, 2017, s.6). Tillsammans med gatans näringsliv utvecklades idén om att testa en sommargågata. Före och under försöksprojektet hölls tre möten med verksamheterna samt löpande kontakter skedde mellan april och september. Tillvägagångssättet gällande försöksprojektet av sommargågata 2017 kan liknas vid Bishop och Williams (2012) beskrivning av open source city planning, vilket innebär att bortse från översiktliga planeringsramverk (Bishop & Williams, 2012, s.188). Det resulterar i att fokus hamnar på hur platsen kan aktiveras direkt genom temporär användning, och inte endast fokusera på långsiktiga

permanenta ingrepp. Sommargågata kan ses som ett sätt för Malmö stad att skapa direkta åtgärder utifrån ett aktuellt behov.

Delaktighet och inflytande

European Mobility Week 2016 var ett sätt att förbättra samverkan kring ett gemensamt projekt mellan stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och kulturförvaltningen (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Tidigare hade dialoger mest förts inom respektive verksamhet , så kallat ”stuprörsarbete” vilket är ett identifierat problem när det gäller att utveckla hållbara städer. Vid 2017 års försöksprojekt av sommargågata på Friisgatan ansvarade kulturförvaltningen för Kulturstråket (Gatukontoret, 2017, s.6). Malmö kulturstråk är ett projekt som drivs av kulturförvaltningen, är beläget mellan Operan och Folkets park och vars syfte är att underlätta för medborgarna att hitta och uppleva kultur i Malmö. Samarbetet mellan kulturförvaltningen och gatukontoret har inför 2018 avstannat och orsaken till detta är oklar, det finns dock ambitioner om att arbeta mer tillsammans med andra förvaltningar i framtiden (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018).

D e t f a s t s l å s i u t r e d n i n g e n a t t g a t u k o n t o r e t i s a m r å d m e d stadsbyggnadskontoret tillsammans ska utreda trafiksituationen kring Rådmansvången, och arbeta fram idéer för att stärka kopplingen mellan Triangeln och Folkets park (Gatukontoret, 2016, s.4). Stadsbyggnadskontoret delaktighet har varit minimal (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Det finns ett planprogram för Triangeln som stadsbyggnadskontoret ansvarar för men stadsbyggnadskontoret arbetar inte med hur den befintliga gatumiljön kan utvecklas. När det handlar specifikt om Friisgatan så har det automatiskt blivit en fråga för gatukontoret med tanke på att det inte är några byggprojekt på gång där.

I försöksprojektet på Friisgatan 2017 var Malmö stad den enda aktören som ansvarade för utformningen. Medborgare och verksamheter längs med Friisgatan fick uttrycka sina åsikter men inte delta aktivt i utformningen. Inom open source city planning betonar Oswalt (2013) att ingen aktör ska exkluderas från stadsutvecklingsprocessen (s.217). Alla aktörer ska få möjligheten att vara med och påverka. Det kan konstateras att medborgarna och verksamheterna på Friisgatan inte fick möjlighet att delta fullt ut i försöksprojektet på Friisgatan 2017.

Deregulation

Malmö stad har genom flera förändringar testat sig fram kring hur regleringen för foodtrucks ska vara utformad (Broman, 2017). Tidigare har Malmö stad tagit ut en årskostnad på 48 000 kronor för foodtrucks som vill sälja mat på de angivna platserna i staden. 2016 genomförde Malmö stad ett ”test-år”, och under denna försöksperiod halverades kostnaden till 24 000 kronor. Syftet med denna försöksperiod var för att locka fler foodtrucks till Malmös gator. 2017 förändrades kostnaden återigen, och det infördes en dagstaxa på 200 kronor eller en månadstaxa på 2500 kronor. De nya taxorna bidrar med större flexibilitet för foodtrucksägare, eftersom vid dagstaxa behövs det ej betalas för de dagar som det inte bedrivs någon aktiv försäljning. Det förändrande taxorna har fått ett positivt bemötande från foodtrucksägare i regionen, och Malmö stad hoppas på att de nya taxorna ska locka fler foodtrucks till Malmö. Jenny Swärd, sekreterare på upplåtelseenheten, Malmö stad uppger i en artikel i Sydsvenskan att anledningen till det förändrande taxorna är att Malmö stad vill underlätta för foodtrucks att etablera sig i staden (Gillberg, 2017b, 16 april).

Malmö stad ska anamma en mer tillåtande attityd till tillfälliga aktiviteter (Malmö stad, 2014, s.38). Förändringen gällande regleringen och taxorna för foodtrucks i Malmö kan liknas vid Oswalts (2013) beskrivning av deregulation som bygger på avregleringar, eller att regleringar korrigeras med syftet att begränsa sin inverkan (s. 180f). De förändrade taxorna kan därmed ses som ett led i att Malmö stad arbetar för att uppnå målsättningen om en mer tillåtande attityd till tillfälliga aktiviter.

Malmö stad har möjlighet att ställa krav när det rör sig om allmän platsmark i staden (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Malmö stad tillåter småskalig försäljning från kaffevagnar och cyklar vid exempelvis lekplatser och parker i staden. Det finns troligen en stark opinion från gatukontoret och politiken för foodtrucks eftersom det anses vara ett trevligt inslag i gatubilden. Under European Mobility Week 2016 fanns en foodtruck placerad på Friisgatan (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det var framgångsrikt med en foodtruck på Friisgatan, den drog folk till platsen och bidrog med att skapa folkliv. Regelverken ligger efter utvecklingen, men genom att visa upp goda exempel för politiker kan en förändring påskyndas.

I Malmö måste verksamma foodtrucks förhålla sig till regler som Malmö stad har angett (Malmö stad, 2018a). Foodtrucks får inte placeras var som helst i staden utan Malmö stad har listat platser i staden där det är tillåtet att bedriva sin verksamhet

(Malmö stad, 2016b). De angivna platserna visas i figur 5. Kraven berör också maten som serveras, den ska vara ekologisk och närproducerad (Malmö stad, 2018a). Denna typ av reglering kan vara ett led i att motarbeta och få bort oseriösa aktörer från marknaden (E. Einarsson, intervju, 9 april, 2018). Hårdare lagstiftning går emot

deregulation som handlar om motsatsen, att istället lätta på lagstiftningen (Oswalt,

2013, s.180f).