Plattform för medborgardeltagande

Det mest väsentliga för den framtida utvecklingen av Friisgatan är dialogarbetet med medborgare i syfte att lyfta fram kreativa sätt att utforma och använda gaturummet (Gatukontoret, 2016, s.12). Idéer och förslag av både tillfälliga och permanenta inslag ska realiseras snabbt. Hur framtidens Friisgata ska utformas ska baseras på diskussion med gatans aktörer och ett smidigt förhållningssätt ska råda för att det ska vara möjligt att tillsammans kunna genomföra förändringar. Detta går i linje med ett av Malmö stads mål att utveckling av stadens stråk och handelsplatser ska ske genom samverkan mellan det offentliga och privata (Malmö stad, 2014, s.33).

Inför European Mobility Week 2016 var det väsentligt att veta vad olika målgrupper tyckte och tänkte just då (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Dialogenheten

Figur 5. Angivna platser för foodtrucks. Kartograf. Anton Ehrendahl. Källa. Malmö stad (2016b).

var ute fysiskt och förde dialog med samtliga verksamheter på Friisgatan. De deltog även vid bostadsrättsföreningsmöten, och samtalade med medborgare ute på gatan. I dialogprocessen deltog även konsulter för att stödja dialogenheten med detta arbete. Syftet med dialogerna var att kartlägga behov och önskemål från de tillfrågade. Vid dialogerna framkom intressenternas önskemål om bättre belysning, reducerad bilhastighet i området och många önskade en bilfri gata. Dialogen inför European Mobility Week 2016 innefattade också två utskick i brevlådorna för att informera om händelseförloppet på Friisgatan. Tillvägagångssättet som Olof Rabe beskriver går i linje med Lydon och Garcias (2015) resonemang gällande utformning av temporära aktiviteter. Lydon och Garcia (2015) understryker att om en effektiv och positiv process ska skapas är det viktigt att placera projektet i en större kontext (s.174). Därigenom identifieras vilka som påverkas av projektet och därmed erhålls en bredare medvetenhet om projektets konsekvenser.

Ytterligare en anledning till att Malmö stad deltog i European Mobility Week 2016 var att detta gav ett bra tillfälle för gatukontoret att komma ut i det offentliga rummet och visa vad de arbetar med (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Gatukontoret är ganska slutet och syns inte så mycket i det offentliga, men dialogenheten försökte under arrangemanget att vända ”ut och in” på gatukontoret för att synas i det offentliga. När European Mobility Week pågick fanns tjänstepersoner från gatukontoret tillgängliga under hela veckan i ett “open office” på Friisgatan. Det innebar att medborgarna kunde samtala med tjänstepersoner angående mobilitet i staden, trafikfrågor och Friisgatans framtid. Att placera ett ”open office” på Friisgatan var ett verktyg för gatukontoret att synas mer i det offentliga rummet. Lydon och Garcia (2015) uppger att ett sätt för att engagera medborgare som normalt sett inte är delaktiga i stadsutvecklingsprocessen är att projektansvariga befinner sig på platsen där den temporära användningen ska tillämpas (s.175). Det bidrar till en bredare förståelse om medborgarnas åsikter. Detta går i linje med vad som framgår i Översiktsplan för Malmö: Planstrategi (2014), stadsrummet beskrivs som en gemensam kontaktyta för medborgarna för att främja demokrati och delaktighet i staden (s.7). Den sociala hållbarheten stärks när medborgarna får känna sig delaktiga och därför är det av stor vikt att inom stadsutvecklingen sträva mot ett ökat deltagandet från medborgarnas sida. Av denna anledning behöver nya metoder för medborgardeltagande utvecklas för att dialogen med medborgarna ska underlättas (Malmö stad, 2014, s.30). Upplevelsen kring European

Mobility Week 2016 förmedlade till stor del grund för det fortsatta arbetet kring Friisgatans potential och framtid (Gatukontoret, 2017, s.6).

Under december månad 2016 skickades återkopplingsbrev ut till boende och näringsidkare belägna längs med Friisgatan (Gatukontoret, 2017, s.6). I samband med detta bokade gatukontorets dialogansvariga in personliga uppföljningsmöten med verksamheter och fastighetsägare som de tidigare varit i kontakt med under European Mobility Week 2016. Den framtida dialogen angående Friisgatans utveckling ska utformas på liknande sätt som under European Mobility Week 2016 där en kreativ dialog genomfördes med boenden, näringsidkare och fastighetsägare (Gatukontoret, 2016, s.12).

Sättet dialogen utformades inför och under European Mobility Week 2016 kan liknas vid en plattform. Oswalt (2013) beskriver att en plattform kan underlätta dialog och medverkan (s.217). En sådan plattform kan fungera som en brygga mellan stadsplanerare, exploatörer och medborgare i stadsutvecklingen (Lydon och Garcia, 2015, s.14). European Mobility Week 2016 kan även liknas vid Oswalts (2013) beskrivning av en användning- och processorienterad stadsutveckling där det skapas möjligheter för medborgarna att vara delaktiga i processen och bli aktörer på riktigt (s. 221).

Betydelsen av dialog i stadsutvecklingen

I mars 2014 genomfördes ett försök att tillfälligt omvandla Södra förstadsgatan mellan Triangeln och Möllevångstorget till en gågata (Pedersen, 24 maj, 2016). Projektet väckte stor uppståndelse och irritation från butiksägare och projektet blev därför kortvarigt. Dialogen inför projektet på Södra Förstadsgatan var begränsad (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det handlade mer om information och inte om hur Malmö stad och medborgarna tillsammans kunde skapa ett nytt gaturum utifrån näringsidkare och medborgarnas intressen och behov. Genomförandet av projektet på Södra Förstadsgatan var bristfällig och lärdomar erhölls inför European Mobility Week 2016. Bishop och Williams (2012) beskriver städer som stora laboratorier där oavsett utfall är det viktigt att dra lärdom av tidigare projekt och se det som en erfarenhet i framtiden (s.220). Projektet på Södra Förstadsgatan gav Malmö stad erfarenhet som hade betydelse för kommande förändringsprojekt.

European Mobility Week 2016 exemplifierar vikten av dialog, trots att arbetet är tidskrävande blir det i slutändan ett mer hållbart och bättre resultat (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Trots att arrangemanget endast pågick under en vecka är dialogen betydelsefull inför och under för att veta vad medborgarna tycker och tänker. Genom händelseförloppet på Friisgatan har politikerna förstått hur dialog kan användas i utvecklingen av gaturummet genom temporära gestaltningar (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det har skapat ambitioner att arbeta mer med dialog i stadsutvecklingsprojekt.

“Vi måste jobba med efterfrågan mer, som sagt vi kan inte veta hur stan kommer användas om vi inte känner till dom som rör sig i området och använder gatan”.

(Olof Rabe, intervju, 27 mars 2018)

Dialogarbetet är en prioriteringsfråga, och man tvingas alltid utgå från vilka resurser som finns tillgängliga (E. Einarsson, intervju, 9 april, 2018). Ett projekt som sommargågata på Friisgatan skulle inte gå att genomföra utan någon dialog, det hade förmodligen blivit stökigare och är därför beroende av någon form av dialog.

Ovanstående resonemang angående dialog i stadsutvecklingen kan liknas vid Lydon och Garcias (2015) diskussion om styrkan med temporär användning (s.3 & 171). Lydon och Garcia (2015) vidareutvecklar och beskriver att kommuner kan tillämpa temporär användning som ett verktyg för att främja medborgardeltagande. Temporär användning kan öppna upp för en ny typ av konversationer i stadsutvecklingen. Det innebär att medborgare och planerare tillsammans kan skapa nya tillvägagångssätt gällande stadsbyggnation. Dels att tillsammans skapa långsiktig omvandling men även anpassa sig till förändringar i framtiden. Åtgärderna som vidtagits av Malmö stad och som beskrivits ovan är exempel på hur nya konversationer öppnas upp i stadsutvecklingen.