Inspirera och experimentera

I Utredning Rådmansvången/Friisgatan (2016) framgår det att Friisgatan som gågata skulle stärka kopplingen mellan Triangeln och Folkets park (Gatukontoret, 2016, s.14). Beräkningar visar på att omvandla hela Friisgatan till ett gångfartsområde hade uppskattningsvis kostat 40 miljoner kronor, men det saknades utrymme i budgeten för denna typ av åtgärd. Det identifierades vad som behövdes göras på Friisgatan men inte

hur det skulle genomföras, och utifrån detta uppstod möjligheten att slå ihop vad som

framkommit i utredningen med deltagandet i European Mobility Week 2016 (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Arrangemanget ägde rum på hela Friisgatan, belägen mellan Södra Förstadsgatan och Folkets park (se figur 2).

European Mobility Week är ett initiativ från EU-kommissionen och pågår under en vecka varje år (Malmö stad, 2016a). Gatukontoret tilldelades två miljoner kronor från chefsnivå för att skapa aktiviteter på Friisgatan (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det huvudsakliga syftet med European Mobility Week 2016 innebar att inspirera till hållbart resande i Malmö men det fanns även andra syften, bland annat möjligheten att experimentera och förändra gaturummet på Friisgatan under en vecka. Deltagandet resulterade i att gatukontoret implementerade ”friplatser” på Friisgatan, ”friplatserna” gjorde det möjligt att tillföra grönska och cykelparkeringar och skapade en lugnare trafikrytm på gatan (Gatukontoret, 2016, s.14). Detta ledde till att boende, näringsidkare och besökare fick möjligheten att uppleva Friisgatan där bilarna fick ta mindre plats i gaturummet (Gatukontoret, 2017, s.6).

Deltagandet och utformandet av European Mobility Week 2016 i Malmö kan liknas vid Lydon & Garcias (2015) resonemang kring att temporär användning inte är lösningen på stadens problem och utmaningar. Tillvägagångssättet handlar istället om att uppmärksamma och bidra med en förståelse om problemen och utmaningarna (s. 175). Deltagandet kan även liknas vid Lydon & Garcias (2015) diskussion att tillämpandet av temporär användning innebär att bryta sig fri från den storskaliga planeringsprocessen, och istället fokusera på småskaliga och kortsiktiga åtgärder för att bidra till långsiktiga effekter (s.3). Det Malmö stad vill förändra är medborgarnas resvanor och främja den hållbara staden. Samtidigt även testa hur Friisgatan rimligtvis skulle kunna utvecklas i framtiden baserat på vad som framkom i Utredning

Rådmansvången/Friisgatan (2016). Att inspirera människor till hållbart resande samt

förändra gaturummet kan kopplas till Colombs (2018) resonemang om att myndigheter använder temporär användning som ett verktyg för att stärka sin egen profil (s.144). European Mobility Week 2016 kan ses som ett exempel på hur Malmö stad tillägnat temporär användning för att stärka stadens profil. Malmö stad mål är att staden ska utvecklas till en ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar stad som är attraktiv att bo och verka i (Malmö stad, 2014, s.6).

Utfallet av European Mobility week 2016 var positivt, och under 2017 eftersträvade Malmö stad därför att göra något liknande på Friisgatan fast under en längre period (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Politikerna beslutade därför att delen av Friisgatan mellan Södra Förstadsgatan och Norra Skolgatan skulle bli Malmös första sommargågata (se figur 3).

Från slutet av april till slutet av september 2017 omreglerades denna del till en gågata, och gaturummet möblerades med sittplatser, planteringar samt att restaurangerna och caféerna tilläts ta en större del av gatan i anspråk för sina uteserveringar (Gatukontoret, 2017, s.5). Den totala kostnaden för genomförandet av sommargågata på Friisgatan uppgick till uppskattningsvis 500 000 kronor (Gatukontoret, 2017, s.11). Största delen av kostnaden gick till sommargågatan men en liten del av kostnaden gick till blomsterarrangemang på andra delar av stråket mellan Triangeln och Folkets park. På frågan vad gatukontoret hade för mål med försöksprojektet sommargågata uppger Elin Einarsson:

“Det handlar väldigt mycket om att testa vad en gatumiljö kan vara. Och få människor att reflektera över hur en gata kan se ut när bilarna tar väldigt stor del av platsen eller när det är folkliv och mötesplatser och hur grönska kan ta plats. Och just det här att

växla mellan det ena och det andra ger ju ännu mera effekt i det tror jag. Att man faktiskt får en sådan liten, aha-upplevelse varje gång”.

(Elin Einarsson, intervju, 9 april 2018)

Temporär användnings främsta styrka är dess testpotential vilket innebär att saker kan testas i gaturummet och befintlig miljö, utformningar som kanske inte hade vågats testa annars (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Möjligheten att experimentera med lekfulla

Figur 3. Sommargågatans sträckning 2017. Kartograf. André Olbers

gestaltningar som inte behöver bestå i 50 år ger ett mervärde, men även att temporär användning är ett flexibelt tillvägagångssätt. Utformning för en gata kan lämpa sig och fungera bra på sommarhalvåret, men kanske inte är optimal för vinterhalvåret. Elin Einarsson utvecklar och berättar att temporär användning kan vara ett nytt sätt att arbeta med utemiljöer i staden. Lydon & Garcia (2015) beskriver att temporär användning är anpassningsbart till olika situationer och syften (s.3). Bishop & Williams (2012) beskriver att kommuner och myndigheter i dagens rådande situation behöver arbeta med en mer taktiskt framtoning, eftersom de saknar resurserna som krävs för att verka strategiskt (s.183). Utifrån Elin Einarssons resonemang är det tydligt att gatukontoret har arbetat på ett mer taktiskt sätt för att testa hur en gatumiljö kan utformas.

Det kan konstateras genom deltagandet i European Mobility Week 2016 och försöksprojektet av sommargågata 2017 att Friisgatans funktion och profil förändrades under en begränsad period. Malmö stad fick möjlighet att genom temporär användning direkt implementera stadens mål och visioner. Samtidigt skapades möjligheten att tillfälligt åtgärda den problematiska ytfördelningen av gaturummet som inte speglade stadens uppsatta mål. Oswalt (2013) beskriver att temporär användning kan användas för att förändra en plats profil och funktion (s.61). Inför de två projekten hade gatukontoret redan identifierat Friisgatans brister och kvaliteter, det går i linje med Lydon och Garcias (2015) resonemang om att när temporär användning ska tillämpas för att åtgärda problem i den byggda miljön är det av stor vikt att identifiera platsens svagheter och styrkor.

Förstärka Friisgatans potential

I gatukontorets utredning (2016) konstaterades att den östra delen av Friisgatan var otrygg och detaljfattig, samtidigt som den västra delen beskrevs som attraktiv med goda kvaliteter som ska tas tillvara på (s.9). Anledningen till att inte hela Friisgatan reglerades till en sommargågata 2017 berodde på att hela stråket inte hade samma karaktär gällande butiker och uteserveringar (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018), något som kan kopplas till gatukontorets agenda i Utvärdering av åtgärder på Friisgatan (2017).

”En framgångsfaktor för att en gågata ska fungera är att det ska finnas ett folkliv och att flödet och hastigheten på bilarna ska vara så låg att de oskyddade trafikanterna känner sig trygga att ta plats i gatan. Detta har varit svårt att uppnå på Friisgatan öster

om Bergsgatan”.

(Gatukontoret, 2017, s.12)

Madanipour (2018) belyser att den traditionella temporära användningen tillämpas i syfte att aktivera öde platser som symboliserar osäkerhet och sårbarhet (s.1100). Försöksprojektet att omvandla den västra delen av Friisgatan 2017 kan ses som ett led att tillfälligt förstärka den del av Friisgatan istället för att aktivera stråkets östra parti där brister identifierats. Tillvägagångssättet går därmed emot Madanipours beskrivning av den traditionella temporära användningen som bland annat innebär att aktivera öde platser.

Aktivering av platser

Mellan den 29 april och 6 augusti 2017 anlades ett Streetfood-torg i Folkets park i Malmö (se figur 4) (Broman, 2017, s.9). 13 olika foodtrucks deltog och varje dag turades 5-7 vagnar om att stå i parken och sälja mat. Den bakomliggande orsaken till att Streetfood-torget placerades i Folkets park var för att det eftersträvades att skapa ett bredare matutbud i parken, aktivera platsen och motverka narkotikaförsäljning (Gillberg, 2016, 19 december). I citatet nedan förklarar Felicia Fredriksson, verksamhetsledare i Folkets park, anledningen till valet att placera foodtrucks i Folkets park.

”Det har känts som parkens baksida, men många kommer in här. Ju mer vi kan aktivera den här delen och skapa ett flöde av människor, desto mer tror vi att kriminaliteten

försvinner härifrån”

Felicia Fredriksson, Folkets parks verksamhetsledare (Gillberg, 2016, 19 december)

Gatukontoret arrangerade mellan den 27-28 maj 2017 Malmös första foodtruck-festival i Magistratsparken (se figur 4) (Broman, 2017, s.9 & Malmotown, U.Å). Anledningen till att gatukontoret valde att arrangera festivalen i Magistratsparken baserades på att parken ansågs varit dåligt utnyttjad för arrangemang (Gillberg, 2017a, 13 mars). Syftet

att anlägga en foodtruck-festival och ett streetfood-torg på platser som anses vara outnyttjade kan liknas vid Oswalts (2013) beskrivning om acupuncture treatments där målet är att aktivera platsen (s.176f). Foodtrucks styrka som taktik är dess förmåga att skapa dragningskraft och attrahera medborgare till platser som är i behov av att aktiveras (Lydon & Garcia, 2015, s.57f).