Temporär användning i Malmös stadsutveckling

Temporär användning i Malmös

stadsutveckling

En flerfallsstudie om temporär användning i Malmö

Temporary use in Malmö’s urban

development

A multiple case study about temporary use in Malmö

Anton Ehrendahl och André Olbers

Huvudområde: Byggd miljö Kandidatnivå

Omfattning: 20 högskolepoäng VT 2018

Sammanfattning

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt mer förekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad. Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga och långsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingrepp som stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.

Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi även genomfört en dokumentanalys. De tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan i European Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017 och två foodtrucksevenemang i Malmö.

Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierande syften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmö stad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningar i gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under en begränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användning har Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom att skapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer med temporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet om tillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar och visioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättet har tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under en begränsad tid.

Nyckelord: Temporär användning, sommargågator, European Mobility Week,

Abstract

This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urban planning. Temporary use has during the recent years become significantly more occurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for the municipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking free from the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying small-scale temporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change. The study is covered by a multiple case study where we conducted two qualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, we have also conducted a document analysis. The three three cases we have studied are Malmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street on Friisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.

The study concludes Malmö stad applying temporary use with different purposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause of Malmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activate deemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. But also to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target to increase citizenship involvement in the urban development process by creating a temporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary use the in urban development, and demonstrating awareness of the strengths and weaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö have permeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement these goals and visions directly for a limited time.

Keywords: Temporary use, summer streets, European Mobility Week, foodtrucks,

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hoai Anh Tran för stöd och god vägledning under resans gång. Vi vill också rikta ett tack till Olof Rabe och Elin Einarsson som tog sig tid att ställa upp på varsin intervju. Utan er medverkan hade studien varit ogenomförbar. Tack till alla studiekamrater som i stort sett dygnet runt befunnit sig i Gäddan och hjälpt oss med feedback och stöttning. Vi vill också rikta ett tack till Vindstilla - Café & mötesplats för personalens trevliga bemötande och för god lunch.

Anton Ehrendahl och André Olbers Malmö, 2018-05-31

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

1.3 Syfte och frågeställning 9

2. Metod

10

2.1 Kvalitativ forskning 10

2.2 Flerfallsstudie 10

2.3 Dokumentanalys 11

2.4 Kvalitativa intervjuer 12

2.4.1 Intervju med Olof Rabe 13

2.4.2 Intervju med Elin Einarsson 14

3. Teori

16

3.1 Den förändrade planeringssituationen 16

3.2 Den översiktliga planeringens svagheter 16

3.3 Temporär användning 18

3.4 Strategier och taktiker 19

3.5 Open source city planning 20

3.5.1 Planning becomes dynamic 22

3.5.2 Shared control 23

3.5.3 Sampling 23

3.6 Testa och investera 24

3.7 Kritik mot temporär användning 25

4. Temporär användning i omvandlingsområden

27

4.1 Temporär användning i den översiktliga planeringen 27

4.2 Motsättningar gällande temporär användning 29

5. Analys av tre fallstudier

31

5.1 Ett stråk med potential 31

5.2 Inspirera och experimentera 32

Aktivering av platser 36

5.3 Open source city planning 37

Förenklade ramverk och dialoger 38

Delaktighet och inflytande 39

Deregulation 40

5.4 Plattform för medborgardeltagande 41

Betydelsen av dialog i stadsutvecklingen 43

5.5 Effekter av den temporära användningen 44

Multipliceringen av Friisgatan 47 Shared control 48

6. Avslutning

50

7. Källförteckning

54

8. Bilagor

57

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Mellan den 16 och 22 September 2016 deltog Malmö stad i European Mobility Week (Malmö stad, 2016a). Malmö stads medverkan resulterade i att Friisgatan i Malmö under dessa dagar stängdes av för biltrafik och gaturummet fylldes med olika aktiviteter med fokus på hållbarhet. Året efter, mellan april och september 2017 blev en liten bit av Friisgatan Malmös första sommargågata (Gatukontoret, 2017). Det innebar att sträckan mellan Södra Förstadsgatan och Norra skolgatan omreglerades till en gågata. Gaturummet möblerades med sittplatser och planteringar, en serieutställning ägde rum på gatan och det tillfördes belysning. Caféer och restauranger belägna på Friisgatan fick tillåtelse att expandera sina uteserveringar och ta en större yta i anspråk av gaturummet. Foodtrucks har blivit ett mer förekommande inslag i Malmös gaturum de senaste åren (Broman, 2017, s.9). Den 29 april 2017 anlades Malmös första streetfood-torg i Folkets park i Malmö, projektet var ett led i utvecklingen av Friisgatan belägen intill (Gillberg, 2016, 19 december). En månad efter premiären av streetfood-torget i Folkets park arrangerade gatukontoret i Malmö en foodtruck-festival i Magistratsparken som pågick från den 27 till 28 maj (Broman, 2017, s.9). 19 foodtrucks samlades i parken och matutbudet var brett.

Temporär användning innebär kostnadseffektiva och småskaliga ingrepp med syftet att bidra till större förändring på lång sikt (Lydon & Garcia, 2015, s.2). Termen “temporärt” symboliserar en begränsad period med en tydlig början och slut, därför kan temporära aktiviteter endast identifieras exakt i efterhand (Bishop & Williams, 2012, s. 5). För många innebär stadsplanering en upplevelse av att det som planeras kommer att bestå för evigt, men faktum är att allt är föränderligt, allting har en cykel av födelse, tillväxt, död och förfall (Bishop & Williams, 2012, s.11). Temporär användning kan ta sig uttryck i staden på många olika sätt, exempelvis genom tillfällig gatumöblering, ”pop-up shops” eller temporära odlingslotter (Bishop & Williams, 2012, s.100, 80 & 155).

I Tyskland är Berlin en stad där temporär användning gjort ett stort avtryck (Oswalt, 2013, s.7). Efter att Berlinmuren föll 1989 präglades staden av långsam ekonomisk utveckling, vilket resulterade i en ansenlig mängd övergivna byggnader och

platser. Detta var egenskaper som ansågs vara negativa för staden, men det var avgörande för att den temporära användningen kunde blomstra. På initiativ av medborgarna aktiverades övergivna byggnader genom temporär användning. Övergivna byggnader omvandlades till exempelvis nattklubbar och barer, vilket resulterade i att stadens atmosfär förändrades. Berlin blev en attraktiv och trendig stad för den yngre generationen, ryktet spred sig och skapade stor dragningskraft världen över. Den temporära användningen resulterade i att Berlin utvecklades i en riktning och på ett omfattande sätt som aldrig tidigare skådats. Senare under 2000-talet började politiker och reklambyråer använda den temporära användningen i stadsutvecklingspolitik och marknadsföringskampanjer (Columb, 2012, s.132). Platser och byggnader som tidigare signalerade misslyckande och förfall beskrevs nu som attraktiva och trendiga tack vare den temporära användningen som tillämpats av medborgarna.

Oswalt (2013) beskriver att temporär användning primärt karaktäriseras av bottom-up och traditionell planering av top-down styrning (s.222). Bottom-up perspektivet kan beskrivas som en yttring från medborgarna mot myndigheterna (Bishop & Williams, 2012, s.213). Det innebär att medborgarna tar saken i egna händer och omgestaltar staden utifrån sin egna behov. Ur ett historiskt perspektiv var det aktörer med begränsade resurser och möjligheter som tillämpade temporär användning (Madanipour, 2018, s.1100f). Men under de senaste åren har tillvägagångssättet börjat nyttjas av andra aktörer som inte saknar resurser och möjligheter med helt skilda syften.

1.2 Problemformulering

I bakgrunden beskrivs olika former av arrangemang och projekt som har tillämpats av Malmö stad i gaturummet under en begränsad period. Vad är den bakomliggande orsaken till valet att använda sig av de olika tillvägagångssätten i stadsutvecklingen? Vilka aktörer har varit delaktiga i planeringen och hur har dialogen med medborgare och andra aktörer genomförts? Hur kommer det sig att Malmö stad på senare tid börjat tillämpa de olika formerna av tillfälliga aktiviteter? Utifrån detta resonemang är det av värde att undersöka dessa förhållande i syfte att tydliggöra vilket långsiktiga och kortsiktiga värden de tillfälliga aktiviteter har för staden.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur och varför Malmö stad använder sig av temporär användning som verktyg i stadsutvecklingen. Genom att studera varför Malmö stad applicerar temporär användning kan en förståelse om vilka kortsiktiga och långsiktiga mål Malmö stad har med den typ av planering. Målet är också att undersöka vad Malmö stad ser för fördelar och nackdelar med gällande att tillämpa temporär användning i förhållande till den traditionella stadsplaneringen. Vi vill även förstå hur den temporära användningen tar sig uttryck i staden och hur Malmö stad resonerar kring tillvägagångssättets roll sett till den traditionella stadsplaneringen.

Utifrån identifierat problemområde och syfte har vi formulerat följande frågeställning;

2. Metod

Metoderna vi tillämpat för att uppfylla studiens syfte och besvara studiens forskningsfråga presenteras i detta kapitel. Vi redogör hur vi gått tillväga, och diskuterar med ett kritiskt förhållningssätt de metoder vi tillämpat.

2.1 Kvalitativ forskning

Studien grundar sig i kvalitativ forskning för att förstå Malmö stads intentioner gällande temporär användning. Kvalitativ forskning innebär att datainsamlingen fokuserar på ”mjuk” data (Patel & Davidson, 2011, s.14). Med andra ord grundar sig vår datainsamling på metoderna kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. De olika metoderna ses som jämlika och styrkan ligger i att de ska kompletterar varandra för att bidra till en bättre förståelse av helheten (Yin, 2007, s. 112).

2.2 Flerfallsstudie

Vi har genomfört en flerfallsstudie om Malmö stads arbete med temporär användning. En flerfallsstudie innebär att studien består av en granskning av flera fall (Yin, 2007, s. 160). De granskade fallen är Malmö stads deltagande i European Mobility Week 2016, försöksprojektet att omvandla Friisgatan i Malmö till en sommargågata och foodtrucksevenemang i Folkets park och Magistratsparken 2017. Vi är medvetna om att det finns flera olika former av tillfällig användning i Malmö men valet av dessa fall baseras på att de ägde rum inom ett geografiskt begränsat område i Malmö och skilde sig åt i både utformning och varaktighet. Anledningen till att vi valt att avgränsa vår studie till dessa fall är eftersom projekten är aktuella, och därför anser vi de relevanta för studien.

En flerfallsstudie är en undersökningsdesign där forskaren utvecklar en djupgående analys av en händelse eller aktivitet som är begränsad av tid och aktivitet (Creswell, 2014, s.43). Yin (2007) beskriver att flerfallsstudier lämpar sig när frågor om

hur och varför ställs (s.23f). Därför blir det för vår studie av betydelse att använda sig

av en flerfallsstudie, eftersom vi vill besvara frågor formulerade hur och varför. Styrkan i en flerfallsstudies datainsamling är möjligheten att använda flera informationskällor (Yin, 2007, s.125). Vi har valt att använda oss av multipla informationskällor för utvecklingen av samstämmighet i undersökningen det vill säga trianguleringsprocess,

där resultat och slutsatser grundar sig på olika slags informationskällor. I en flerfallsstudie är det av stor vikt att inte vi inte bara registrera data utan att vi måste också lära oss att tolka informationen (Yin, 2007, s.85). Därför har det krävts ett kontinuerligt samspel mellan de teoretiska frågeställningarna som studerats och datan som samlats in.

2.3 Dokumentanalys

För att erhålla kunskap och djupare förståelse om hur Malmö stad använder temporär användning som verktyg i stadsutvecklingen har vi genomfört en dokumentanalys. Dokumentanalysen har innefattat granskning av policydokument, tidningsartiklar, utredningar och utvärderingar. Granskning av Översiktsplan för Malmö: planstrategi (2014) har genomförts för att förstå vilka intentioner, mål och visioner Malmö stad har med den temporära användningen i stadsutvecklingen. Utöver översiktsplanen har vi även granskat en utredning och en utvärdering. Utredning Rådmansvången/Friisgatan (2016) handlar om hur stråket mellan Konsthallstorget och Folkets park kan stärkas, och utfördes av gatukontoret på uppdrag från tekniska nämnden. Anledningen till valet att granska denna utredning var för att erhålla kunskap och insikt om vilka kvaliteter och brister som identifierats på Friisgatan och förstå Malmö stads framtidsplaner och visioner för stråket. Utvärdering av åtgärder på Friisgatan (2017) genomfördes av Ipsos och gatukontoret efter försöksprojektet 2017 när en bit av Friisgatan omvandlades till sommargågata. Den bakomliggande orsaken till valet att granska utvärderingen baseras på att vi eftersträvade kunskap om hur utfallet av försöksprojektet blev och hur de ser på framtiden.

Kirseberg och Nyhamnen är två aktuella omvandlingsområden i Malmö. De t finns två fördjupade översiktsplaner för områdena, de är Översiktsplan för del av

Kirseberg (2015a) och Översiktsplan för Nyhamnen (2015b). Vi har valt att granska

dessa för att se om Malmö stad uppvisar ambitioner att integrera den temporära användningen i den traditionella stadsutvecklingsprocessen.

Vidare har vi läst artiklar hämtade från Malmö stads hemsida och från media för att erhålla information om vilka åtgärder som vidtagits på Friisgatan och situationen gällande foodtrucks i Malmö. Värdet med denna granskning är dels att erhålla information från Malmö stads synvinklar och bedömningar men även utifrån andras perspektiv, exempelvis medias beskrivning. Styrkan med att använda sig av

dokumentanalys som datakälla är att dokumenten kan granskas många gånger samt att det täcker mycket, som till exempel tid, händelser och miljöer (Yin, 2007, s.112). En nackdel med dokument som datakälla kan vara att dessa är svåra att hitta. I vår studie upplevde vi att information gällande förutsättningar och rättigheterna för foodtrucks i Malmö var begränsade. Av denna anledning har vi valt att analysera den information som vi tagit del av via Malmö stads hemsida och den information som presenterats i media.

Dokumentanalys har i vår studie använts för att jämföra, dra paralleller och eventuellt upptäcka skillnader med den information vi har inhämtat vid intervjuerna. En av fördelarna med att använda dokumentanalys som datakälla i en fallstudie är att styrka annan inhämtad information från andra datakällor (Yin, 2007, s.113).

2.4 Kvalitativa intervjuer

Studiens empiriska material inkluderar förutom dokumentanalys också kvalitativa intervjuer. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer som datakälla är att metoden genererar olika perspektiv och beskrivningar baserat på intervjupersonens erfarenheter (Kvale & Brinkman, 2014, s.47). European Mobility Week 2016, försöksprojektet att omvandla en del av Friisgatan till en sommargågata 2017 och foodtrucksevenemangen är genomförda av Malmö stad. Av denna anledning har det varit relevant att intervjua representanter från denna institution. I rollen som forskare kan man genom dokumentanalyser inte observera känslor, avsikter och tankar, och inte heller handlingar och situationer som genomförts för länge sedan (Merriam, 1994, s.86). För att identifiera dessa företeelser krävs det intervjuer, och ändamålet med metoden blev därmed att förstå en annan människas perspektiv och handlingar.

Den första intervjun genomfördes med Olof Rabe som arbetar som projektsamordnare på dialogenheten, Malmö stad. Dialogenheten är en relativt ny verksamhet under gatukontoret och syftar att genom dialog undersöka hur Malmö används av medborgarna. Dialogenhetens uppgift är också att informera och upplysa medborgarna om Malmös trafik- och mobilitetsmål. Ett av målen i trafik- och mobilitetsplanen är att minska bilandelarna till förmån för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken. För att detta ska uppnås måste fördelningen i gaturummet förändras. Inför Malmö stads medverkan i European Mobility Week 2016 var Olof Rabe en av de dialogansvariga. Vi eftersträvade att få en inblick i projektet, undersöka dess syfte och

hur genomförandet gick till. En viktig del av intervjun var att identifiera Olof Rabes syn på temporär användning, och vilka fördelar han ser med tillvägagångssättet.

Den andra intervjun genomfördes med Elin Einarsson som arbetar som landskapsarkitekt på gatukontoret, Malmö stad. Elin Einarsson var projektledare för 2017 och 2018 års upplaga att omvandla Friisgatan mellan Södra Förstadsgatan och Norra skolgatan till gågata. Elin Einarsson var också inblandad i utredningen Utredning

Rådmansvången/Friisgatan (2016).

Med tanke på att Olof Rabe och Elin Einarsson har varit inblandade i de tillfälliga omvandlingarna av Friisgatan men att deras arbetsuppgifter har skiljts åt var vår intention att höra deras respektive upplevelser av omgestaltningarna. Syftet med intervjuerna var att utifrån aktuella personers synvinklar få en inblick i dåtid, nutid och framtid gällande den temporära användningen. I intervjuformuläret till båda intervjuerna fanns frågor gällande foodtrucks. Olof Rabe och Elin Einarsson var dessvärre inte insatta i dessa frågeställningar och därför blev svaren blev begränsade. Trots det erhöll vi deras perspektiv och vilka fördelar och nackdelar de ser med foodtrucks, och vad foodtrucks kan tillföra i gaturummet.

2.4.1 Intervju med Olof Rabe

Intervjun med Olof Rabe genomfördes den 27 mars 2018 på Malmö Stadshus. Inför intervjun utformades ett frågeformulär som bestod av öppna frågor (se bilaga 1). Vid en intervju med öppna frågor ges intervjupersonen möjlighet att delge fakta men även att intervjuarenfår möjlighet att ta del av deras egna uppfattningar och idéer (Yin, 2007, s. 117). Vid intervjun hade vi möjlighet att efterfråga Olof Rabes syn angående att Friisgatan blev en plats för deltagandet i European Mobility Week 2016, och vilken lärdom Malmö stad har tagit med sig från detta projekt. Vid intervjun deltog förutom Olof Rabe, vi och Lisa Magnusson. Lisa Magnusson är student vid SLU Alnarp och studerar till landskapsarkitekt. Anledningen till att Lisa Magnusson deltog vid intervjun var på inrådan av Olof Rabe eftersom Lisa Magnusson också studerade temporär användning som ämne i sin kandidatuppsats. Den 27 mars klockan 13.30 mötte Olof Rabe upp oss i entrén på Stadshuset och vi slog oss sedan ned i ett konferensrum på gatukontorets avdelning. Olof Rabe bjöd på kaffe och sedan startade intervjun. Intervjun inleddes med att Olof Rabe gav en presentation om Malmö stads medverkan i European Mobility Week 2016. Denna inledning förändrade intervjusituationen, och resulterade i

att intervjustrukturen blev annorlunda än vad vi hade förväntat oss eftersom vi gick in med inställningen att det skulle vara en semistrukturerad intervju. Frågorna som vi hade formulerat inför intervjun besvarades till stor del och vi fick utrymme att flika in frågor under hans presentation. Vi kunde konstatera att vi hade en förutfattad mening om på vilket sätt Olof Rabe var inblandad i både European Mobility Week 2016 och försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017. Det visade sig att han till största del hade varit engagerad i European Mobility Week 2016 och inte så mycket vid försöksprojektet 2017. Intervjun med Olof Rabe varade i cirka två timmar och avslutades med att Olof Rabe överlämnade två dokument angående Friisgatan sedan 2016 som vi bedömde vara värdefulla för vår studie. Dokumenten var utredning

Rådmansvången/Friisgatan (2016) och utvärderingen av åtgärder på Friisgatan (2017).

Det var dokument som vi tidigare inte visste fanns men som blev betydelsefulla för vår studie. Olof Rabe uppgav vid intervjun att under European Mobility Week 2016 genomfördes en utvärdering, dessvärre erhöll vi inte den undersökning.

2.4.2 Intervju med Elin Einarsson

Intervjun med Elin Einarsson genomfördes den 9 april 2018 på stadshuset i Malmö. Intervjun utformades som en öppen intervju med ordnade former vilket innebar att vi som intervjuare skapade en lista över specifika teman som behandlades och intervjuobjektet fick stort utrymme att utforma sina svar (Patel & Davidson, 2011, s.82). Utifrån att vi inte hade någon förkunskap kring försöksprojektet på Friisgatan 2017 kunde vi inte forma en semistrukturerad intervju. Frågeformuläret bestod därför av öppna frågor (se bilaga 2). Vid intervjun medverkade återigen vi och Lisa Magnusson. Frågeformuläret inför intervjun med Elin Einarsson utformades tillsammans med Lisa Magnusson i syfte att skapa en tydlig, gemensam struktur och karaktär på frågorna. Intervjusituationen med Elin Einarsson skiljde sig från intervjun med Olof Rabe där intervjun inleddes med Olof Rabes berättelse om hur deltagandet i European Mobility Week 2016 startade. Intervjun med Elin Einarsson var mer strukturerad utifrån att vi ställde frågor som Elin Einarsson besvarade. Eftersom Elin Einarsson var projektledare för 2017 års upplaga av sommargågata på Friisgatan ansåg att det var av stort intresse att intervju henne. Dels att undersöka vad syftet med konceptet sommargågator är och om det finns några långsiktiga och kortsiktiga mål uppsatta med projektet. Vi önskade

även att inhämta information om vilka fördelar och nackdelar som Elin Einarsson upplever att det finns med den här typen av projekt. 


3. Teori

För att skapa oss en förståelse om begreppet temporär användning har vi valt teorier som berör ämnet utifrån olika perspektiv. Utifrån teorierna kan vi sedan sätta dessa i förhållande till hur Malmö stad tillämpar och resonerar kring temporär användning.

3.1 Den förändrade planeringssituationen

Den polske sociologen Zygmunt Bauman beskriver att vi människor under de senaste 40-50 åren har förflyttat oss från en fas bestående av en stabil syn på framtiden, till en syn på framtiden som mer lättföränderlig (Bishop & Williams, 2012, s.21). Den stabila synen på framtiden baserades på att det var möjligt att skapa en perfekt rationell värld. För att uppnå detta krävdes en tydlig hierarkisk byråkrati, regleringar och regler för att motverka osäkerhet och skapa en organiserad värld.

“Change is here so stay, as ´a permanent condition of human life”.

(Bishop & Williams, 2012, s.21)

Globaliseringen har fått en inverkan och förändrat stadsutvecklingen (Madanipour, 2018, s.1096). Den globala arbetsfördelningen har omfördelats, den industriella produktionen har förflyttats från gamla industriella regioner till nya platser. Det har resulterat i en ekonomisk nedgång och rumsliga förändringar där stora industrilokaler och tomter har lämnats öde under en längre tid.

3.2 Den översiktliga planeringens svagheter

Under flera årtionden har de sociala välfärdsstaterna i Europa utvecklats till svagare, mer ekonomiskt orienterade stater (Oswalt, 2013, 220). I denna rådande kontext handlar det om att staten ska arbeta för att främja initiativ och ta vara på medborgarnas handlingskraft. Det bygger på atttillvarata medborgarnas förmåga att verka utan extern kontroll från staten, och att stödja svaga aktörer som saknar kapital och inflytande, och engagera dessa målgrupper i stadsbyggnadsprocessen. Det medför att utsatta grupper blir en del av stadsutvecklingen och får aktivt delta i utformningen av staden. Tillvägagångssättet handlar inte om ett stort ekonomiskt stöd, utan istället om att staten ska bruka sin makt på ett effektivt sätt, och tillgängliggöra resurser såväl som att

aktivera medborgarnas potential. Genom att formulera om regelverk och lagstiftning blir det enklare att skapa innovativa lösningar, och motverka hinder som begränsar svaga aktörers inflytande och möjlighet att medverka.

Myndigheter (city authorities) i Europa saknar idag det kapital, och den makt och kontroll som krävs för att visionerna i översiktsplaner ska realiseras och bli verklighet (Bishop & Williams, 2012, s.3). För att hantera detta problem har myndigheter och regeringar börjat anpassa sig till den föränderliga världen genom att experimentera med nya tillvägagångssätt, exempelvis friare planeringsvisioner och flexiblare planer. Det har resulterat i en ökad andel av kortsiktiga temporära projekt med målsättningen att skapa nytta på en plats direkt istället för längre fram i tiden. Den översiktliga planeringen har svårt att anpassa sig till förändrade ekonomiska, sociala, miljömässiga och tekniska förutsättningar som kan uppstå under perioden visioner realiseras (Bishop & Williams, 2012, s.182). Översiktsplaner som inte realiseras kan utifrån detta perspektiv ses som ett slöseri med resurser och kapital. Den översiktliga planeringen fokuserar på resultat och mindre på processen. För att processer ska inkluderas i den översiktliga planeringen måste hänsyn tas till flexibla strategier.

Översiktsplaner baseras på fysisk utformning, hur byggnader, vägar och offentliga platser ska utformas och tillföras till staden (Bishop & Williams, 2012, s.184). Dessa planer är kontrollerande och lämnar sällan utrymme för det spontana. Oväntade och spontana aktiviteter skapar livfulla platser vilket är en beståndsdel som är bidragande till att platser i staden uppfattas som attraktiva.

”While plans and planning processes have grown increasingly sophisticated, they have never been able to create the spontaneous, unexpected, diverse and often fleeting

activities that make cities exciting” .

(Bishop & Williams, 2012, s.184)

Chase, Crawford och Kaliski har myntat begreppet Everyday Urbanism som innebär att se till det vardagliga företeelserna i staden och människornas dagliga användning av staden (Bishop & Williams, 2012, s.87 & 184). Dessa vardagliga företeelser är viktiga att ta i beaktning inom stadsutvecklingen.

Traditionella planeringsverktyg och styrandeformer är utformade för att kommuner ska erhålla maximal kontroll över stadsutvecklingen (Oswalt, 2013, s.221).

När det kommer till främjandet av användarorienterade projekt där medborgarna är delaktiga i, krävs en öppenhet och begränsad kontroll av kommunerna. Kommuner är ofta kluvna till att möjliggöra denna typ av användning eftersom de sällan vill släppa taget om kontrollen.

Städer kommer alltid att vara i behov av långsiktiga målsättningar och visioner, men det krävs även kortsiktiga taktiker och småskaliga ingrepp som direkt kan implementeras (Lydon & Garcia, 2015, s.xvii). Temporär användning är inte lösningen på stadens alla problem och utmaningar, istället kan tillvägagångssättet bidra med en insikt och förståelse om problemen (Lydon & Garcia, 2015, s.175). Temporär användning är ett nytt tankesätt och förhållningssätt till stadsutveckling, det öppnar upp för en mer organisk stadsutvecklingsprocess (Oswalt, 2013, s.374). Den kan bidra med en kombination av kortsiktiga och långsiktiga processer med eller utan slutgiltiga mål (Oswalt, 2013, s.222). I det nedanstående citatet beskrivs en skillnad mellan temporär användnings och den traditionella planering.

”[...] they all incorporate space, actors and developments into the process of city planning that classical city planning has long since ceased to reach”.

(Oswalt, 2013, s.222)

Den traditionella stadsbyggnadsprocessen har under flera århundraden arbetats fram genom höga ambitioner och storskaliga försök (Bishop & Williams, 2012, s.179f). Trots att den traditionella stadsbyggnadsprocessen idag beskrivs som långsam och ineffektiv ska den inte underskattas, utan samtidigt respekteras. Det är av stor vikt att understryka syftet med temporär användning inte handlar om att totalt bortse från det traditionella tillvägagångssättet. Det innebär snarare om att finna en balans mellan de olika tillvägagångssätten.

3.3 Temporär användning

Temporär användning representerar en reaktion mot en värld där framtiden är mer osäker, och ett gehör för snabba ekonomiska, sociala och teknologiska förändringar (Bishop & Williams, 2012, s.213). Temporär användning handlar om att bryta sig fri från den traditionella storskaliga och långsamma planeringsprocessen och istället tillämpa småskaliga temporära ingrepp som stegvis kan anpassas för att skapa

förändring på lång sikt (Lydon & Garcia, 2015, s.3). Tillvägagångssättet är flexibelt och bidrar med möjligheter för både skapare och användare (Madanipour, 2018, s.1100f). Platser aktiveras och blir mer tilltalande istället för att vara en symbol för osäkerhet och sårbarhet. Platser och byggnader som står öde är ett misslyckade utifrån stadsplanerare och byggherrars perspektiv (Oswalt, 2013, s.52). Utifrån den traditionella synen på temporär användning blir dessa platser en tillgång som kan komma till användning. Temporär användning kan förändra en plats profil och funktion, och det genomföras av flera olika aktörer (Lydon & Garcia, 2015, s.171). För medborgarna kan temporär användning användas för att uppmärksamma upplevda brister i politiken och den fysiska miljön. Regeringar och kommuner kan använda tillvägagångssättet som ett verktyg för att uppmärksamma och främja medborgardeltagande. Kommuner kan också tillämpa temporär användning med syftet att väcka intresse för områden som står inför omvandling, detta kan vara en bidragande faktor till att förstärka den sociala sammanhållningen (Bishop & Williams, 2012, s.139).

Temporär användning strävar efter att ta itu med identifierade brister i den byggda miljön och kan bidra till att skapa långvarig fysisk förändring (Lydon och Garcia, 2015, s.173 & 187). Ett första steg blir därför att identifiera existerande styrkor och svagheter på platsen, och därigenom se vilka problem som måste behandlas (Lydon & Garcia, 2015, s.175f). Det är angeläget att placera projektet i en större kontext för att identifiera vilka som påverkas av den tillfälliga förändringen i staden. En bredare medvetenhet erhålls för både planeraren och medborgarna. Medvetenheten används som ett verktyg för att i ett tidigt skede av processen förmå att justera och anpassa projektet. Genom att befinna sig på platsen når planeraren ut till medborgare som normalt sett inte är engagerade i planeringsprocessen. Denna dialog kan vara bidragande till en bredare medvetenhet och förståelse av projektets konsekvenser för planeraren.

3.4 Strategier och taktiker

Inom den översiktliga planeringen förekommer begreppet strategier, med syftet att uppnå sociala, ekonomiska och miljömässiga mål (Lydon & Garcia, 2015, s.8ff). Ett uppsatt mål kan till exempel vara att reducera biltrafiken i en stadskärna. För att det ska uppnås krävs en strategi som kan innehålla flera policyändringar vilket gör det svårare för bilister att köra bil i staden. Strategier arbetas fram och formuleras genom den traditionella planeringsprocessen och antas sedan av beslutsfattare. Slutligen ska de

formulerade strategierna implementeras. Vid detta skede har det fortfarande inte skett någon förändring i staden. Det krävs taktiker för att förändring ska ske och för att de formulerade strategierna ska få någon genomslagskraft i verkligheten. En taktik kan exempelvis vara att arrangera ett evenemang på en gata, med syftet att tillfälligt förändra gatumiljön.

Den franska filosofen Michel de Certeau belyser i sin bok The practice of

everyday life att strategier är det formella verktyget för de kraftfulla (regeringen), och

taktiker är verktyget för de svaga (medborgarna) (Lydon & Garcia, 2015, s.9f). De kraftfulla (regeringen) har möjligheten att använda sig av strategier eftersom de besitter makt, kapital och inflytande. Dessa beskaffenheter saknar de svaga (medborgarna), och deras verktyg för att skapa förändring blir därför taktiker. Michel De Certeau beskriver att taktiker är flexibla och kan anpassas till flera olika situationer för att möta stadens och medborgarnas behov (Bishop & Williams, 2012, s.183). Det innebär att den översiktliga planeringen behöver bestå av en mer taktisk framtoning snarare än strategisk. För att möta existerande situationer och utmaningar handlar det om att lokalisera den stödjepunkt som gör det möjligt att uppnå stora effekter med små medel. För att detta ska vara möjligt handlar det om att flera aktörer möts och samarbetar. Kommuner och stadsplanerare saknar idag de resurser som krävs för att verka strategiskt, och behöver därför sträva mot att arbeta på ett mer taktiskt sätt.

Motpolerna tenderar att eftersträva olika målsättningar, trots denna skillnad kan de lära mycket av varandra. I denna rådande kontext är det viktigt att de kraftfulla och svaga samarbetar istället för att motarbeta varandra för att arbeta tillsammans och utveckla staden. Lydon och Garcia (2015) lyfter fram att temporär användning kan fungera som en “brygga” mellan den kraftfulla (regeringen) och de svaga (medborgarna) i stadsutvecklingsprocessen (s.14).

3.5 Open source city planning

Traditionell stadsplanering består av en genomtänkt process som fokuserar på att uppnå ett specifikt resultat (Oswalt, 2013, s.217). Främjandet av temporär användning fokuserar istället på processen där den slutgiltiga produkten inte står i fokus (Bishop & Williams, 2012, s.187). Detta förhållningssätt till stadsplanering tillämpade den brittiska arkitekten Cedric Price i praktiken under 1960-talet (Oswalt, 2013, s.217). Cedric Price var delaktig i förslaget ”Non-Plan” som publicerades 1969 (Oswalt, 2013, s.180f).

”Non-Plan” var en reaktion mot välfärdsstatens regleringar som syftade till att begränsa statens inflytande. Medborgarna tilldelades platser där de fick möjlighet att helt oberoende styra utformningen av den fysiska miljön. Tanken var att stadsplanerare och arkitekter skulle erhålla en insikt och förståelse om medborgarnas behov och önskemål. En del av tillvägagångssättet bygger på deregulation som innebär avregleringar eller att regleringar anpassas för att minimera sin inverkan.

Genom att bortse från ideal och målsättningar innebar det att förse medborgarna med en plattform för att underlätta dialog och medverkan (Oswalt, 2013, s.217f). Detta förhållningssätt till stadsutveckling liknas vid open source city planning. Det innebär en process bestående av en rad olika aktörer där en stor andel idéer och visioner tillsammans arbetas fram. Detta tillvägagångssätt innebär i praktiken en liten handling som ger stor effekt. Medborgarna får möjligheten att på egen hand vara med och utforma den fysiska miljön, istället för att endast inspektera och lämna synpunkter på en redan färdigställd plan. Synsättet på staden inom open source city planning innebär att bortse från hur staden ska utformas och se ut i framtiden (Bishop & Williams, 2012, s.187ff). Fokus sätts istället på hur staden ska aktiveras och användas. Open source city planning bygger på att förbise översiktliga planerings ramverk, och istället arbeta med förenklade ramverk utformade för den specifika platsen. Fokus hamnar därmed inte på att tillföra långsiktiga permanenta ingrepp, utan istället temporära ingrepp med syftet att aktivera platsen. Stadsplaneraren ska i denna situationen arbeta för att främja möjligheter för spontana aktiviteter och kreativitet på platsen i syfte att skapa en bättre sammanhållning och gemenskap genom processen. Fokus ligger inte på slutmålet av processen, det viktigaste är att medborgarna har fått vara en del av processen och känna sig delaktiga.

Open source city planning skapar möjligheter för medborgarinflytande och delaktighet, och motverkar att medborgarna blir bromsklossar som försvårar processen och gör den mer utdragen (Oswalt, 2013, s.221). Det resulterar i att medborgarna blir katalysatorer och aktörer på riktigt i en användning- och processorienterad stadsutveckling. Målsättningen är att synkronisera de olika etapperna inom den formella och traditionella stadsutvecklingen med en etapp av informell användning av platsen. I ett drömscenario är den formella planeringsprocessen såpass öppen att den informella utvecklingen av användning blir en del av den framtida realiseringen av planen. Det är av stor vikt att inte exkludera någon aktör vid stadsutveckling, alla ska besitta

möjligheten att vara delaktig och kunna vara med och påverka. Detta förhållningssätt till stadsplanering förändrar stadsplanerarens roll (Oswalt, 2013, s.217). Stadsplanerarens roll utvecklas från att vara den som fattar avgörande beslut och styr utvecklingen, till att istället verka som en kurator som arbetar för att främja samverkan mellan de inblandade och berörda aktörerna.

Temporär användning kan idag spela en betydande strategisk roll i förhållande till den traditionella stadsutvecklingen (Oswalt, 2013, s.217). När temporär användning kombineras med traditionell planering kan både likheter och skillnader identifieras (Oswalt, 2013, s.222). Temporär användning består i många fall av småskaliga ingrepp med en avsaknad av ett långsiktigt mål. Traditionell planeringen kan ses som motsatsen där strävan mot ett slutgiltigt mål är i fokus. Den temporära användningen karaktäriseras i huvudsak av bottom-up medan traditionell planering av top-down styrning. Bottom-up kan beskrivas som en manifestation från medborgarna mot myndigheterna (Bishop & Williams, 2012, s.213). Det innebär att medborgarna agerar på eget initiativ och omgestaltar staden utifrån sina egna behov, det handlar om att skapa och förändra med drivkraften att “do something”.

Det finns tre centrala skillnader mellan den traditionella stadsplaneringen och open source city planning (Oswalt, 2013, s.218). Skillnaderna benämns som planning

becomes dynamic, shared control och sampling.

3.5.1 Planning becomes dynamic

Planning becomes dynamic innebär att den traditionella stadsplaneringsprocessen

“vänds upp och ner” (Oswalt, 2013, 218). Den traditionella stadsplaneringsprocessen tenderar att vara tillväxtorienterad och fokuserar exempelvis på en tillväxt av byggnader. Den dynamiska planeringen går istället ut på att genom små steg tillföra aktiviteter och nätverk som gradvis expanderas. Det första steget inom dynamisk planering innebär att lägga vikt vid en informell aktivering av platsen. Det handlar om att samla in användbara byggnadsresurser och uppmärksamma platsen för medborgarna. Det kan leda till att temporär användning främjas på platsen. Genom att direkt integrera på platsen kan dess potential upptäckas, och hur den kan användas i framtiden. Det kan slutligen leda till att platsen aktiveras utan stora investeringar.

Ett exempel på åtgärd för att aktivera en plats är acupuncture treatments (Oswalt, 2013, s.218). Acupuncture treatments är en traditionell kinesisk alternativ

medicin som bygger på att kroppen består av energiflöden, vid smärta är flödena i obalans och återställs med hjälp av nålar som placeras på den specifika kroppsdelen (Oswalt, 2013, s.176f). På liknande sätt kan denna typ av alternativ behandling appliceras på staden, genom att välja ett specifikt fokusområde där ingreppet implementeras kan det ge positiva effekter som med tid sprider sig till andra platser i staden. Acupuncture treatments handlar också om att aktivera platser som anses vara outnyttjade. Ett exempel på acupuncture treatments kan vara foodtrucks, vars främsta styrka som taktik är dess förmåga att skapa dragningskraft till offentliga platser som är i behov av att aktiveras (Lydon & Garcia, 2015, s.57f).

3.5.2 Shared control

Shared control är en metod som innebär att kontroll, design och nyttjandet av en plats

fördelas jämt (Oswalt, 2013, s.218f). Det förutsätter att kommunen och regeringen medvetet begränsar sitt inflytande och lämnar över det till medborgarna. Detta tillvägagångssätt kan resultera i en “win-win situation” och en minimering av riskerna med projektet. I oroliga ekonomiska och planerings situationer kan nya metoder skapas när exploatörer, kommuner och medborgare överkommer barriärer och tillsammans främjar samverkan.

3.5.3 Sampling

Sampling innebär att idéer och förslag som berör stadsutveckling inte ska växa fram

genom arkitekturtävlingar eller genom den traditionella stadsplaneringsprocessen (Oswalt, 2013, s.219). Idéer och förslag ska istället växa fram genom direkt handling. Den traditionella stadsplaneringsprocessen fokuserar på etablera permanenta strukturer, men saknar verktyg för temporära ingrepp som skapar direkt användning och nytta på en plats. Den traditionella stadsplaneringsprocessen behöver därför integrera “short- and long term action” och forma planeringsstrategier som kombinerar både “hårda och mjuka” verktyg. Detta förutsätter en öppen process där alla är välkomna och har möjlighet att delta, för att detta ska uppnås krävs det en mer tillåtande och öppen process för att främja aktivt deltagande.

3.6 Testa och investera

Tanken med temporär användning är att den inte ska bidra med en generell lösning utan tillvägagångssättet är flexibelt och kan anpassas till olika situationer med varierande syfte (Lydon & Garcia, 2015, s.3). Temporär användning omfamnar städernas dynamik och inbjuder till en ny konversation. Tillvägagångssättet hjälper städer och medborgare att tillsammans utforska en mer nyanserad och smidig stadsbyggnadsprocess. Dels att forma en långsiktig omvandling men också anpassa sig till förändringar i framtiden. Temporär användning kan åstadkomma direkt användning av en plats samt att målen och visionerna för staden kan implementeras direkt (Oswalt, 2013, s.61). Det kan bidra till att förändra en specifik plats profil och funktion, vilket kan resultera i att nya människor attraheras till platsen. I många fall består temporära ingrepp i staden endast under en begränsad tid. Trots det kan ingreppen leda till långvariga effekter på exempelvis utvecklingen av andra platser och påverka ekonomin och kulturen i staden. De temporära ingreppen kan i vissa fall utvecklas och bli permanenta strukturer. Städer kan beskrivas som stora laboratorier för experiment inom stadsutveckling (Bishop & Williams, 2012, s.220). Utfallet av temporär användning kan både vara framgångsrikt eller mindre framgångsrikt. Oavsett utfall är resultatet användbart för att dra lärdom och erhålla kunskap som är användbar för framtida projekt. För att ett projekt ska fulländas när temporär användning tillämpas är det av stor vikt att en utvärdering av utfallet genomförs (Lydon & Garcia, 2015, s.199). Detta kan liknas vid “The lean startup” utformat av Eric Ries som bygger på “build-measure-learn”. Det innebär förverkligandet av projektet, utvärdering av utfallet och ta lärdom av resultatet. Denna process kan repeteras flera gånger för att undersöka om det endast krävs att projektet finjusteras eller om det kräver ett helt nytt tillvägagångssätt.

Vid utvärderingen av ett projekt är presentation av insamlad data viktigt för att kunna jämföra före och efter projektet (Lydon & Garcia, 2015, s.202). Exempel på insamlad data kan vara mätningar av reducerad biltrafik på en gata där ett temporärt ingrepp tillämpats. Vid temporär användning kan resultatet visa sig snabbt, exempelvis en ödetomt som omvandlas till en lekplats för barn. Värdet av temporär användning härstammar från att testa olika ideér genom fysisk utformning och som kan “testas” av allmänheten. Om utvärdering inte utförs är projektet inte fulländat och värdefull information och data går förlorad för framtida projekt. Tillvägagångssätt kan liknas vid

“test and invest” som bygger på att testa innovativa lösningar och sedan utvärdera utfallet (Lydon & Garcia, 2015, s.204).

3.7 Kritik mot temporär användning

Historiskt har temporär användning tillämpats av aktörer med begränsade resurser och möjligheter (Madanipour, 2018, s.1100f). Under de senaste åren har temporär användning börjat tillämpats av aktörer i samhället som inte har en avsaknad av möjligheter och tillgångar med helt skilda syften.

För kommuner och exploatörer har det blivit mer förekommande att temporär användning tillämpas i syfte att förändra ett områdes identitet för att höja marknadsvärdet på marken eller fastigheterna (Bishop & Williams, 2012, s.43). Öde platser och byggnader är dålig marknadsföring för städer, ett tecken på förfall och misslyckande (Ferreri, 2015, s.183). Myndigheter och kommuner tillämpar temporär användning för att stärka sina städers profiler för att locka till sig investerare och företag. Temporär användning fungerar som en ”quick-fix”, ett misslyckat permanent projekt kan relativt snabbt omvandlas. Det blir därför symboliskt för en stad att använda temporär användning som ett verktyg för att stärka sin profil som exempelvis en hållbar stad (Colomb, 2012, s.144).

“From a tool of crisis management temporary use of space is therefore turned into a branding exercise, generating the impression of experimentation and freshness”

(Madanipour, 2018, s.1100)

Privata företag tillämpar också temporär användning med syftet att marknadsföra sitt företag och sina produkter (Madanipour, 2018, s.1100f). Mellan juli och december 2012 applicerade modeföretaget Chanel temporär användning i Londons Convent Garden i form av en pop-up shop. Under 2016 tillämpade IKEA temporär användning i Zona Tortona i Italien, där företaget huserade i övergivna industrilokaler för att exponera och marknadsföra sina produkter. Tidigare var temporär användning associerat med unga kreativa människor som tog saken i egna händer och skapade förändring i staden. När tillvägagångssättet nu används av världsledande företag har bilden förändrats, och tillvägagångssättet handlar då istället om marknadsföring och förmögenhetsskapande. För privata företag handlar det inte om att utveckla staden utan fokus ligger istället på

att marknadsföra och stärka sitt varumärke. När temporär användning tillämpas av antingen kommuner, stadsplanerare, markägare eller arkitekter handlar det i många fall om att stärka sina egna intressen (Oswalt, 2013, s.13).

Utifrån markägare och fastighetsägares perspektiv kan temporär användning uppfattas som ett risktagande, exempelvis när en markägare avsätter mark för temporär användning (Bishop & Williams, 2012, s.38). Det finns risk att återtagandet av marken kan vara problematiskt och konflikt kan uppstå mellan markägaren och användarna av platsen. Det kan resultera i att användarna kräver omplacering eller kompensation av markägaren för att avveckla sin aktivitet eller sitt ingrepp. Det största problemet som kan uppstå vid återtagandet är om den temporära aktiviteten eller ingreppet får stöd från politiskt håll. Detta ligger till grund varför markägare eller fastighetsägare kan vara bekymrade och motarbetar temporär användning (Bishop & Williams, 2012, s.17). Ett verktyg för att lösa denna problematik kan vara att användarna tillfälligt får hyra marken eller fastigheten (Bishop & Williams, 2012, s.38). Det är också av stor vikt att det förs dialog och samarbete mellan markägaren eller fastighetsägaren och användarna för att bygga upp en tillit mellan de inblandade parterna. En framgångsfaktor är att ett specifikt datum för återtagandet säkerhetsställs. Det innebär att användarna på platsen i förväg vet hur deras framtid på platsen ser ut, och får därmed god tid på sig att planera sitt nästkommande steg efter återtagandet.

4. Temporär användning i omvandlingsområden

I detta avsnitt presenteras Malmö stads arbete och ambitioner gällande att tillämpa temporär användning i omvandlingsområden, och vilka fördelar och nackdelar de ser med att använda sig av tillvägagångssättet i denna kontext.

4.1 Temporär användning i den översiktliga planeringen

I Översiktsplan för Malmö: Planstrategi (2014) beskrivs Nyhamnen i Malmö som ett prioriterat omvandlingsområde där det finns potential för att utveckla och stärka Malmös attraktivitet (s.60). Nyhamnen är ett havsnära område i Malmö med närhet till centrum och centralstationen, och beskrivs av Malmö stad (2015b) som ”Södra Sveriges mest centrala plats” (s.3f). Idag karaktäriseras området av stora, slitna byggnader med ett genomgående ineffektivt markutnyttjande. Genomförandet av omvandlingen består av sex etapper, arbetet påbörjades 2015 och enligt tidsberäkningen ska omvandlingsområdet vara klart 2055 (Malmö stad, 2015b, s.52). Färdigställt ska den nya stadsdelen innehålla 6000 bostäder och 13000 sysselsatta.

”Under utbyggnaden av Nyhamnen kan kvarteren närmast hamnfunktionerna utgöra en sorts buffertzon för temporära ändamål, exempelvis lek, odling, park eller bilparkering i väntan på nya parkeringshus. Även andra ytor inom Nyhamnen ska i ett tidigt skede kunna ges tillfällig användning. Start-up verksamheter och temporära aktiviteter kan

göra området mer välbesökt och fungera som motor för områdets utveckling”.

(Malmö stad, 2015b, s.53)

I det ovanstående citatet från Översiktsplan för Nyhamnen (2015b) uppvisar Malmö stad en tillåtande inställning gällande att tillämpa temporär användning i omvandlingsprocessen. Ett av de övergripande målen gällande utvecklingen av Nyhamnen är att den framtida stadsdelen ska stärka Malmös profilering och identitet som kuststad (Malmö stad, 2015b, s.4). För att detta ska uppnås ska Nyhamnsbassängen öppnas och göra det möjligt för olika vattenaktiviteter (Malmö stad, 2015b, s.30). En sådan aktivitet beskrivs kunna vara att placera permanenta och temporära flottar på vattenytan, avsedda för olika ändamål som till exempel restauranger, teater och sport. Baserat på detta blir ett av syftena tydliga med varför Malmö stad väljer att tillämpa

temporär användning i Nyhamnen. Det innebär att Malmö stad använder temporär användning för att främja Malmös profil som en kuststad. Detta går i linje med Madanipours (2018) beskrivning över hur syftet med temporär användning till viss del har förändrats (s.1100f). Tidigare var det medborgarna som genom temporär användning skapade en förändring i staden, idag tillämpas det istället i stor utsträckning av myndigheter med syftet att marknadsföra.

Kirseberg är också ett omvandlingsområde i Malmö där området kring Östervärn station ska utvecklas (Malmö stad, 2015a, s.4). Malmö stad (2015a) beskriver att Östervärn station år 2030 ska vara en central nod i nordöstra Malmö, och i området finns det tusentals fler boende, besökare och verksamma. I Kirseberg finns det i nuläget ett relativt öde område bestående av gammal industri där det finns potential att ta tillvara på (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Detta är något dialogenheten diskuterar kring att arbeta med för att stärka pulsen och dragningskraften.

I Översiktsplan för del av Kirseberg (2015) beskriver Malmö stad att det finns ambitioner att tillämpa temporär användning under genomförandetiden (s.19). Det finns möjligheter för tillfälliga lösningar att etableras i exempelvis storskaliga lokaler som finns tillgängliga i området. De tillfälliga lösningarna ska etableras i väntan på att projekten blir permanenta. Tomma byggnader och ytor som väntar på utveckling har goda möjligheter att fyllas med aktiviteter, trots att användningen inte är permanent (Malmö stad, 2015a, s.28).

”I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas”.

(Malmö stad, 2015a, s.29).

I de fördjupade översiktsplanerna framgår det att Malmö stad ser potentialen i speciellt övergivna byggnader som kan aktiveras genom temporär användning. Bishop & Williams (2012) beskriver att temporär användning kan tillämpas av kommuner för att uppmärksamma och skapa intresse för en plats som står inför utveckling (s.139). Ferreri (2015) hävdar att övergivna byggnader och platser är dålig marknadsföring för städer eftersom det signalerar förfall och misslyckande (s.183). Därför tenderar kommuner att tillämpa temporär användning som en snabb åtgärd för att motverka denna negativa marknadsföring med ambitionen att stärka sin stads profil.

Malmö stad uppvisar ambitioner att integrera den temporär användning i stadsutvecklingsprocessen i de fördjupade översiktsplanerna för Nyhamnen och Kirseberg. Denna integrering är enligt Oswalt (2013) betydelsefull för att den traditionella stadsutvecklingen ska utvecklas (s.8). Oswalt (2013) betonar att den traditionella stadsplaneringsprocessen behöver integrera “short- and long term action” och forma planeringsstrategier som kombinerar både “hårda och mjuka” verktyg (s. 219). För att detta ska uppnås krävs en mer tillåtande och öppen process för att främja aktivt medborgardeltagande. Bishop och Williams (2012) betonar att myndigheter (city authorities) i Europa har anpassat sig till den föränderliga världen genom att experimentera med friare planeringsvisioner och planer (s.3). Det har resulterat i att kommuner och myndigheter tillämpar temporär användning i en allt större utsträckning. I de fördjupade översiktsplanerna för Nyhamnen och Kirseberg framgår det att temporär användning ses ett verktyg för att aktivera platser i områdena. Det går i linje med Lydon & Garica (2015) diskussion angående att den långsiktiga planeringen inte endast kan hantera stadens utmaningar, utan det krävs även småskaliga temporära ingrepp (s.xvii).

4.2 Motsättningar gällande temporär användning

Gatukontoret (2016) beskriver att inspiration om temporär användning ska inhämtas från bland annat Frihamnen i Göteborg för att se hur en plats kan utvecklas tillsammans med stadens invånare (s.12f). Frihamnen i Göteborg är ett delområde av utvecklingsprojektet Älvsstaden (Göteborgs stad, 2018). I Frihamnen har Göteborgs stad upprättat Jubileumsparken där temporära aktiviteter tillämpats. I Jubileumsparken experimenteras med olika aktiviteter, och Göteborgs stad beskriver detta som ett nytt sätt att utveckla staden. Göteborgs stad har som ambition med jubileumsparken att tillåta medborgarna att successivt inta och sätta sin prägel på Frihamnen.

Elin Einarsson uppger vid intervjun att hon inte är involverad i utvecklingen av Nyhamnen i Malmö, men att hon trots detta vill dela med sig av sina tankar gällande att tillämpa temporär användning i omvandlingsområden. Elin Einarsson (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018) ser potentialen och möjligheterna med att uppmärksamma ett område och ”skapa en plats” genom temporär användning. Vidare uppger Elin Einarsson att det finns nackdelar med att arbeta med temporär användning på detta sätt. Konflikt mellan markägare och användare kan uppstå när tillfällig användning har tillämpats och när exploatering här efter ska ske.

Bishop & Williams (2012) beskriver att markägare tenderar att oroa sig över att konflikt kan uppstå kring överlåtandet av marken (s.38). Vidare tydliggör Bishop & Williams (2012) den stora betydelsen av dialog, samarbete och riktlinjer för att motverka konflikt och skapa möjligheter för den temporära användningen på platsen.

5. Analys av tre fallstudier

Analysen är uppdelad utifrån fyra olika teman baserat på teorierna som har presenterats i kapitel tre. Vi har valt att använda begreppen testa, open source city planning, medborgardeltagande och effekterna av den temporära användningen. Begreppen analyseras i förhållande till granskade policydokument, utvärdering av försöksprojektet sommargågata på Friisgatan 2017, utredningen av Rådmannsvången/Friisgatan 2016 samt två genomförda intervjuerna.

5.1 Ett stråk med potential

I december 2015 fick gatukontoret i Malmö uppdrag från Tekniska nämnden att utreda trafiksituationen kring Rådmansvången och Folkets park (Gatukontoret, 2016, s.4). När Citytunneln stod färdig ökade flödet av människor på Friisgatan vars utformning inte är anpassad till denna mängd (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Utredningen syftade till att analysera rörelse- och vistelsemönstret samt presentera olika förslag på hur kopplingen mellan Folkets park och Triangeln kan stärkas (Gatukontoret, 2016, s.4). Det långsiktiga målet är att stråket mellan Konsthallstorget och Folkets park med fortsättning mot Nobeltorget ska utvecklas till en mer inbjudande miljö för hållbara transporter. Gatukontoret beskriver Friisgatan som ett populärt stråk i öst-västlig riktning med utgångspunkt i Triangelns station och Folkets park där det finns en stor variation av restauranger och butiker (Gatukontoret, 2016, s.6).

Friisgatan är den tydligaste kopplingen mellan Triangelns station och Folkets park (se figur 1) och gatan trafikeras av många fotgängare men för att locka fler ska attraktivitet, komfort och orienterbarhet främjas (Gatukontoret, 2016, s.6). Den delen av Friisgatan

belägen öster om Bergsgatan mot Folkets park beskrivs som otrygg och detaljfattig (Gatukontoret, 2016, s.9ff). Problem med narkotikaförsäljning på stråkets östra delar har under de senaste åren uppmärksammats av anställda på Folkets park och media. Ett sätt att komma till rätta med narkotikaförsäljningen är att den östra delen av Friisgatan utvecklas på ett mer fritt och tillåtande sätt med tanke på dess storskalig och ödslighet. Den västra delen av Friisgatan mot Triangelns station beskrivs som attraktiv och det finns möjlighet att tillvarata dessa goda kvalitéer. Stadsliv såsom vistelse, grönska och uteserveringar ska ta mer anspråk av gaturummet samt att fotgängare och cyklister ska prioriteras i gaturummet. Det fastslås att ytfördelningen på Friisgatan inte speglar de mål som är uppsatta för staden (Gatukontoret, 2016, s.2). Trots stråkets styrkor och svagheter bedömer gatukontoret Friisgatan som ett stråk med potential.

5.2 Inspirera och experimentera

I Utredning Rådmansvången/Friisgatan (2016) framgår det att Friisgatan som gågata skulle stärka kopplingen mellan Triangeln och Folkets park (Gatukontoret, 2016, s.14). Beräkningar visar på att omvandla hela Friisgatan till ett gångfartsområde hade uppskattningsvis kostat 40 miljoner kronor, men det saknades utrymme i budgeten för denna typ av åtgärd. Det identifierades vad som behövdes göras på Friisgatan men inte

hur det skulle genomföras, och utifrån detta uppstod möjligheten att slå ihop vad som

framkommit i utredningen med deltagandet i European Mobility Week 2016 (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Arrangemanget ägde rum på hela Friisgatan, belägen mellan Södra Förstadsgatan och Folkets park (se figur 2).

European Mobility Week är ett initiativ från EU-kommissionen och pågår under en vecka varje år (Malmö stad, 2016a). Gatukontoret tilldelades två miljoner kronor från chefsnivå för att skapa aktiviteter på Friisgatan (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Det huvudsakliga syftet med European Mobility Week 2016 innebar att inspirera till hållbart resande i Malmö men det fanns även andra syften, bland annat möjligheten att experimentera och förändra gaturummet på Friisgatan under en vecka. Deltagandet resulterade i att gatukontoret implementerade ”friplatser” på Friisgatan, ”friplatserna” gjorde det möjligt att tillföra grönska och cykelparkeringar och skapade en lugnare trafikrytm på gatan (Gatukontoret, 2016, s.14). Detta ledde till att boende, näringsidkare och besökare fick möjligheten att uppleva Friisgatan där bilarna fick ta mindre plats i gaturummet (Gatukontoret, 2017, s.6).

Deltagandet och utformandet av European Mobility Week 2016 i Malmö kan liknas vid Lydon & Garcias (2015) resonemang kring att temporär användning inte är lösningen på stadens problem och utmaningar. Tillvägagångssättet handlar istället om att uppmärksamma och bidra med en förståelse om problemen och utmaningarna (s. 175). Deltagandet kan även liknas vid Lydon & Garcias (2015) diskussion att tillämpandet av temporär användning innebär att bryta sig fri från den storskaliga planeringsprocessen, och istället fokusera på småskaliga och kortsiktiga åtgärder för att bidra till långsiktiga effekter (s.3). Det Malmö stad vill förändra är medborgarnas resvanor och främja den hållbara staden. Samtidigt även testa hur Friisgatan rimligtvis skulle kunna utvecklas i framtiden baserat på vad som framkom i Utredning

Rådmansvången/Friisgatan (2016). Att inspirera människor till hållbart resande samt

förändra gaturummet kan kopplas till Colombs (2018) resonemang om att myndigheter använder temporär användning som ett verktyg för att stärka sin egen profil (s.144). European Mobility Week 2016 kan ses som ett exempel på hur Malmö stad tillägnat temporär användning för att stärka stadens profil. Malmö stad mål är att staden ska utvecklas till en ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar stad som är attraktiv att bo och verka i (Malmö stad, 2014, s.6).

Utfallet av European Mobility week 2016 var positivt, och under 2017 eftersträvade Malmö stad därför att göra något liknande på Friisgatan fast under en längre period (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Politikerna beslutade därför att delen av Friisgatan mellan Södra Förstadsgatan och Norra Skolgatan skulle bli Malmös första sommargågata (se figur 3).

Från slutet av april till slutet av september 2017 omreglerades denna del till en gågata, och gaturummet möblerades med sittplatser, planteringar samt att restaurangerna och caféerna tilläts ta en större del av gatan i anspråk för sina uteserveringar (Gatukontoret, 2017, s.5). Den totala kostnaden för genomförandet av sommargågata på Friisgatan uppgick till uppskattningsvis 500 000 kronor (Gatukontoret, 2017, s.11). Största delen av kostnaden gick till sommargågatan men en liten del av kostnaden gick till blomsterarrangemang på andra delar av stråket mellan Triangeln och Folkets park. På frågan vad gatukontoret hade för mål med försöksprojektet sommargågata uppger Elin Einarsson:

“Det handlar väldigt mycket om att testa vad en gatumiljö kan vara. Och få människor att reflektera över hur en gata kan se ut när bilarna tar väldigt stor del av platsen eller när det är folkliv och mötesplatser och hur grönska kan ta plats. Och just det här att

växla mellan det ena och det andra ger ju ännu mera effekt i det tror jag. Att man faktiskt får en sådan liten, aha-upplevelse varje gång”.

(Elin Einarsson, intervju, 9 april 2018)

Temporär användnings främsta styrka är dess testpotential vilket innebär att saker kan testas i gaturummet och befintlig miljö, utformningar som kanske inte hade vågats testa annars (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Möjligheten att experimentera med lekfulla

Figur 3. Sommargågatans sträckning 2017. Kartograf. André Olbers