Effekter utifrån policyförväntningar

Vi har sett hur övergripande policy översätts till verksamhetsorienterade tolkningar, och hur policyförväntningar kan bidra med målbilder. För att analysera effekter genom arbetet med PDE- modellen skulle vi kunna följa relationerna baklänges i den ontologiska kedjan för att se vilka policy som är relevanta för mål och utfall i fallet Utsikt. Eftersom vi vill koppla effekterna av Utsikt till övergripande policy, kan vi även direkt hoppa till den mest centrala policydelen: det it-politiska målet. Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, vilket anses vara genomförbart genom att arbeta med de fem strategiska målen: innovation, infrastruktur, trygghet, ledning, kompetens (Fig. 9). Som bygger på digitaliseringsstrategins tre syften: enklare vardag, öppnare förvaltning, och kvalitet & effektivitet (Fig. 8).

Behandling som syftar till att minska återfall genom träning i att bemöta kriminogena faktorer har digitaliserats i och med Utsikt. Den digitaliserade formen är inte en fullgod ersättare för den traditionella behandlingsrutinen med Krimstics, men upplevs som ett bra komplement. Myndighetens verksamhet har kommit närmare klienterna eftersom det nu är möjligt att arbeta med behandling i klientens vardag enklare än med böcker och papper och penna. I denna effektanalys av Utsikt återfinns översatta element av enklare vardag genom att den möjligheten som utnyttjas är en mer klientanpassad digital resurs.

En stark förhoppning är att kvalitet och effektivitet inom frivården ska öka. För detta finns teoretiska indicier, men ingen evidens. Den övertro på tekniken som sägs förekomma i digitaliseringssammanhang (van Dijck, 2014; Lazer & Radford, 2017) ser ut att kunna interagera med en viss övertygelse om Krimstics som nyttig behandlingsform (Kriminalvården, 2018;

70 Kriminalvården, 2019b). Utvärdering av Krimstics effekt på minskat återfall kunde inte styrkas (Kriminalvården, 2018). Samtidigt är Krimstics en ackrediterad del av verksamheten, och den stämpeln transfererades minst informellt till Utsikt, enligt respondenter i denna studie:

“Utsikt bygger ju på etablerade behandlingssätt, så man kan ju tycka att det är evidensbaserat” - PJ

“En sådan slutsats ligger utanför vad denna studie kan belägga men utvärderingar av frivårdens arbete på längre sikt kan tydliggöra om KRIMSTICS kan bidra till ett sådant

effektiviseringsarbete.” - (Kriminalvården, 2018, s.41)

“När metod- och behandlingsutvecklare utvärderar sina egna metoder eller program rapporteras mer markanta effekter eller effekter som inte kunnat replikeras” -

(Kriminalvården, 2018, s. 41)

Utsikt bidrar till Kriminalvårdens digitala transformation genom att ha tvingat fram, och fortsätter att kräva, en teknisk möjlighet till informationsextraktion från ett annars slutet och monolitiskt systemarv. Denna form av möjliggörande anses kunna ge viktiga effekter över tid eftersom det visar att KVR och Kriminalvården, trots upplevelsen om kompromisslösa säkerhetsrutiner, kan ge efter för innovation och infrastrukturutveckling. Detta bidrar till policyförväntningar om effektivisering, infrastrukturutveckling och digital innovation. Det visar återigen hur selektivt designarbetet kan vara. Här resulterade designprocessen i efterlevnad av vissa policyförväntningar trots strukturella hinder (rigiditet i systemarv), medan andra upplevda hinder (möjligen rättslig osäkerhet kring hantering av data) resulterade i att välja bort det som annars hade uppfyllt policyförväntningar om exempelvis ledning, öppnare förvaltning, dataflöden och värdeskapande. En möjlig förklaring till denna diskrepans i designarbetet finns i logiken “minimum viable product” som är vanligt förekommande inom mjukvaruutveckling. Det är en princip som innefattar ett iterativt arbetssätt vars mål är att arbeta mot minimalt viabla produkter för att då kunna leverera en fungerande produkt, även om den är begränsad i omfång. Som logik tillåter detta att ofärdiga produkter, med avseende på en helhetsfunktionalitet, lanseras med färre funktioner - även om alla är på något sätt fungerande. En annan och mer oroande analys är att digital transformation fortfarande ses som en mer dominant teknisk utveckling. I ett sociomaterialistiskt perspektiv så är den digitala transformationen en verksamhetsutveckling där designprocessen kan sägas beaktar digitaliseringens möjligheter utan att begränsa projekteringen till ett mer klassiskt utvecklingsparadigm. Istället behöver designen innefatta organisatoriska komponenter där digitaliseringens logik blir vägledande för hur informationsutbytet skapar värde i organisationen. För att lyckas med detta antar vi att de verktyg som finns att tillgå för designprocessen, exempelvis projektstyrning, når motsvarande befogenhet över organisationsförändring som befogenheten över utveckling av infrastruktur och digital resurs. Om en app kan utvecklas utan att också representeras i en nydesignad verksamhetskontext kommer den digitala resursen inte att kunna användas som ett sociomaterialistiskt perspektiv förutsätter. Det diskuterar Fountain (2001) i samband med nyttjandet av digitala resurser. Om denna verklighet förutsätts av en designer så skapas även

71 utrymme att välja bort väsentliga policyförväntningar, eftersom förväntningar kan relegeras tillsammans med minskade befogenheter. Ett sätta att undvika denna svaghet är att skapa tydligare rutiner för medverkande designprocesser som inkluderar roller som täcker in hela verksamhetens kompetensområden och exekutiva funktioner. Samtidigt är det viktigt att bibehålla stabilitet i institutionen och nyttja en ambidextriös balans. Ett filosofiskt skifte mot erkännandet av det materiella i mänskliga processer som del av en central verksamhetslogik skulle kunna bidra till fortsatt digital transformation.

Utbredd användning av Utsikt inom frivården skapar ökad digital mognad bland de anställda. Ur perspektivet att individer förhåller sig till, men också skapar, policy så bådar denna ökade mognad gott för framtida verksamhetsutveckling, bestående av ökade inslag av digitalisering. Trots en varierad användning av digitaliseringens möjligheter genom Utsikt så innebär detta ändå att Utsikt spelar en historisk roll för Kriminalvårdens digitalisering.

72

6. Diskussion

Diskussionsavsnittet skiljer sig från analysen i det att vi tillåter oss att tänka lite friare kring vad vi lärt oss om fallet och användningen av teorier. Vi vill bidra med idéer och tankar utifrån hur vi själva reflekterat över arbetet, så du får ta dessa delar som bidrag till vidare diskussioner.