Nationell digitalisering

Nationella politiska satsningar kring e-förvaltning har grundats i byråkratiska och demokratiska ideal och lett fram till mer väldefinierade mål och strategier, men också en bredare syn på den digitaliserade förvaltningens beröringsområden. Framförallt har nödvändigheten för samverkan och delaktighet lyfts i strategidokument och beredningar, och lett till flera organisatoriska förändringar inom offentliga förvaltningen - exempelvis genom skapandet av delegationer, kommissioner, myndigheter och nätverk.

“Offentliga tjänster måste kontinuerligt utvecklas för att möta nya krav och förväntningar” (Dir 2009:19, s.1)

33 Regeringen framhöll en avsikt att stärka den förvaltningsgemensamma utvecklingen genom en rad åtgärder i budgetpropositionen år 2007 (Dir 2009:19). Det ledde till en handlingsplan för “e- förvaltning” som definierades som offentlig förvaltning, som inte bara nyttjar informations- och kommunikationsteknik utan även stärker medarbetarnas kompetens och genomför nödvändiga organisatoriska förändringar (Dir 2009:19). Målet för den nya “e-delegationen” var att skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Samarbetsnätverket eSam (eSam, 2019) bildades sedan av de ingående myndigheterna för att fortsätta samverkansuppdraget efter att e- delegationen slutfört sitt regeringsuppdrag (2009-2015)12. eSam inkluderar idag 27 myndigheter, samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), däribland Kriminalvården.

År 2011 presenterade regeringen det it-politiska målet om att: “Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” (SOU 2011:342). Mellan åren 2012-2016 var Digitaliseringskommissionen tillsatt av regeringen för att uppnå detta it-politiska mål (Dir 2012:61). Under åren 2012-2015 presenterades även programmet Digitalt först för att stärka den offentliga sektorn i syfte att stödja en digital förnyelse (regeringen.se13). Genom att skapa regionala digitala agendor ansågs det att regioner själva kunde skapa bäst förutsättningar för lokal digitalisering och därmed bidra till att Sverige som helhet uppnår målet (SOU 2014:13).

Genom Användningsforum (en del av Digitaliseringskommissionens it-politiska arbete) var det tänkt att styrning och samordning inom digital förvaltning stärks, samtidigt som digitala tjänster i möjlig mån, ska vara förstahandsvalet i kontakten mellan medborgare eller företag och den offentliga sektorn. Ett resultat av Digitaliseringskommissionens arbete var inrättningen av den nya Myndigheten för digital förvaltning (förkortas DIGG). Digitaliseringskommissionens arbete har visat på vikten av att olika aktörer, inte minst inom offentlig förvaltning, samverkar för att kunna uppnå det it-politiska målet. I den andan finns även detaljerade idéer kring samverkan mellan eSam och DIGG (eSam, 2019).

I regeringens strategi “Med medborgaren i centrum” för en digitalt samverkande statsförvaltning (N2012.37; Näringsdepartementet, 2012), beskrivs tre huvudsakliga syften med digitaliseringen. Digitaliseringen ska bidra till en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, samt en högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Grundvärderingar är enkelhet, öppenhet, och innovationskraft. (ibid.) Tanken var att dessa syften motiverar det it-politiska målet att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

12 _{e-sam. (2020). Startsida. (Hämtad: 2020-04-14) https://www.esamverka.se/om-esam.html.} 13 _{Regeringen. (2017). Digitalisering av offentlig sektor (Hämtad: 2020-04-14)}

34 Fig. 8, Tre syften med offentlig digitalisering, och respektive mål. (Källa: Näringsdepartementet, 2012)

Figuren ovan visar de tre mål med offentlig digitalisering. Enklare vardag för medborgare genom att beakta användares behov av digitala tjänster och skapa trygghet och tydlighet i användandet. Öppnare förvaltning genom att bejaka principer om öppna data, tillgänglighet och insyn samt operationalisera dessa genom digitalisering. Skapa bättre kvalitet i myndigheters arbete och effektivisera med hjälp av nationella standarder, god säkerhet och effektivisering genom verksamhetsutveckling.

För syftet om enklare vardag preciseras tre mål: att tjänster ska utformas för användares behov (användarcentrering); att tjänsterna ska vara enkla och säkra att använda (trygghet); att det ska vara lätt att hitta rätt tjänst (tydlighet). Ytterligare tre mål definieras för syftet om öppnare förvaltning som ska stödja innovation och delaktighet: att det ska vara lätt att hitta och använda öppna data (öppna data); att fler ska tillhandahålla statens tjänster (tillgänglighet); att möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheter ska öka (insyn). Tre mål specificeras även för det tredje syftet om en högre kvalitet och effektivitet i offentliga verksamheter: gemensamma standarder; informationssäkerhet; effektivisering genom ökad digitalisering (se figur 8).

“En öppen, enkel och innovativ offentlig förvaltning som verkligen använder de nya möjligheter som digitaliseringen ger är en självklar, och helt central, del i att se

till så att Sverige verkligen blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.”

- Anna Karin Hatt, Förord, (Näringsdepartementet, 2012)

För att uppnå målet om en hållbar digital transformation där Sverige är bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter har fem strategiska mål definierats. Dessa fem mål, och strategier, är sammankopplade. Digitalt trygga medborgare med digital kompetens kan driva digital innovation (N2017.23 - Government Offices of Sweden). En stabil digital infrastruktur med ett målmedvetet digitalt ledarskap är grundförutsättningar. Digital infrastruktur möjliggör elektronisk kommunikation och datautbyte, vilket ligger till grund för möjligheten att skapa digitala tjänster och digitaliserade processer. Digitalt ledarskap syftar till styrning av digitalisering, och instrumenteras genom förmågan till mätning och uppföljning. (N2017.23)

35 Fig. 9, Sveriges digitaliseringsstrategi uppdelat i delområden. (Källa: Näringsdepartementet, 2012)

Genom digital kompetens säkerställs medborgarnas kapacitet till deltagande i en digitaliserad offentlighet och förmåga att följa med under förändringar av offentliga verksamheter. Det innefattar även kompetensen att söka och sålla bland information och kunna förhålla sig kritiskt till informationskällor. En annan aspekt för deltagande är känslan av digital trygghet, som i detta fall stöds genom tillit till digitala resurser, tydlighet i hur de digitala resurserna ska användas och vilka möjligheter de erbjuder. Aspekter som personlig integritet, demokratiska processer och tydlig ansvarsroll för offentliga verksamheter bäddar för hög digital trygghet bland medborgare och organisationer. Med trygghet och kompetens skapas förutsättningarna för digital innovation vilket leder till förbättrade tjänster och produkter. Ett socialt och ekonomiskt hållbart arbete inom det fem fokusområdena förväntas vara viktigt för att uppnå det it-politiska målet. (N2017.23)