Vilka är ”effekterna” av KE:s arbete med CSR-frågor på dess

KE arbetar med olika intressentgrupper utan att tänka på det i termer av intressenter. Intressenter finns dock med i bilden. De intressenter som antas kunna påverka och påverkas av företagets verksamhet är enligt Freemans (1984) definition miljön, regeringen, kommunens invånare (ägarna), kommunfullmäktige (som företräder kommunens invånare), kunder, medarbetare, leverantörer, konkurrenter och media.

Enligt Clarkson (1995) är intressenterna ömsesidigt beroende av varandra, ingår i olika intressegrupper samt har olika rättigheter och förväntningar på företaget. Kedjan av intressenter kan presenteras på följande sätt: KE är ett kommunägt företag. Kommunens invånare och fjärrvärmekunder är slutliga ägare av företaget. Kommunfullmäktige företräder kommunens invånare. Kommunfullmäktiges politiska ambitioner ligger i linje med regeringens miljömål att minska koldioxidutsläpp. Fjärrvärme anses som en mycket viktig förutsättning för att nå detta mål. Kommunfullmäktige utser företagets styrelse och utfärdar ägardirektiv som ligger till grund av KE:s verksamhet. KE ska sedan bedriva sin verksamhet utifrån de mål som föreskrivs i ägardirektivet. Nedan presenterar vi KE:s intressenter och de effekter på intressenterna som företagets arbete med CSR frågor innebär:

Miljön. Miljöintresse genomsyrar hela KE:s verksamhet. Miljöaspekten

”den största vinnaren” med KE:s verksamhet. Effektiviseringen av produktionsprocesser gör att fjärrvärmen har utvecklats till att bli en mycket resurssnål och miljövänlig värmekälla. Företaget tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade, t ex restprodukter från olika industrier. Därmed sparas naturresurser som kan användas till andra ändamål. Exempelvis minskar behovet av bioolja när hushållsavfall används som bränsle. Den största effekten av företagets verksamhet är minskade koldioxidutsläpp. Rent generellt anses fjärrvärme vara en av Sveriges största klimatförbättrande åtgärder.

Regeringen. Fjärrvärme en produkt som är en stor anledning till att Sverige

redan har nått klimatmålen enligt det internationella Kyotoavtalet. Företagets miljövänliga verksamhet innebär för Sverige, dvs regeringen, ett medel att fullgöra sitt internationella (miljö)åtagande.

Kommunens invånare. Kommunens invånare är de egentliga ägarna av

verksamheten. Företaget kan inte överleva på lång sikt om företaget inte lever upp till ägarnas förväntningar. Karlstads invånare har en hållbar energiförsörjning som är miljöinriktad, trygg, bekväm och relativt billig. Fjärrvärmen bidrar till att Karlstads kommun blir en attraktiv plats för både företag att verka i och för människor att bo på. Miljövänlig fjärrvärmeverksamhet innebär god livskvalitet för kommunens invånare.

Kommunfullmäktige. Fjärrvärme är mycket viktigt för klimatarbetet i Karlstads

kommun. Fjärrvärmeverksamheten bidrar till kommunens arbete att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Det innebär bland annat att bolaget skall arbeta för kommunens vision att bli 100000 invånare. Med andra ord hjälper KE kommunen att leva upp till de uppsatta målen rörande miljö, kommunens utveckling och tillväxt.

Kunder. Ingen affärsverksamhet överlever utan kunder. Kunderna är också

ägare av företaget eftersom de är kommuninvånare. Kunderna delas in i företag och privata kunder, befintliga och potentiella. Fjärrvärme är en miljövänlig, bekväm, trygg och relativt billig produkt. Det mervärde som företaget erbjuder är inbyggt i själva affärsuppgörelsen. Kunderna får sin uppvärmning levererad ”automatiskt” och behöver varken betala för service eller stå för kommande utbyteskostnader. Kunderna till ett kommunägt företag antas också vara försäkrade mot höga priser och stora prishöjningar på uppvärmning tack vore att kommunfullmäktige ställer mindre strikta avkastningskrav än privata företag.

Det är svårt att avgöra om fjärrvärme är ett billigt alternativ i jämförelse med andra uppvärmningsalternativ för både befintliga och framtida kunder. Vi vet bara att prishöjningar av fjärrvärmen i Karlstad under de senare åren har varit betydligt lägre jämfört med konkurrerande energislag, dvs olja och el. Vi anser det också svårt att koppla ihop (som respondenterna hävdar) lägre priser med miljöarbete.

Medarbetarna är företagets viktigasteresurs. Medarbetarna anser att företaget är en attraktiv och trygg arbetsgivare. KE:s varumärke står för ärlighet, trovärdighet, samhällsnytta och miljöfördelar.

Konkurrenter. KE är den enda aktören på den lokala fjärrvärmemarknaden.

Ständigt stigande priser på olja och el har medfört minskad efterfrågan på uppvärmning med direktverkande el och oljepannor. Detta verkar inte ha något samband med KE:s arbete med CSR-frågor. Vi har inte tillräckligt med information för att reflektera över vilka effekter som KE:s arbete på CSR-området har haft för konkurrenterna, förutom att det blivit hårdare konkurrens på uppvärmningsmarknaden.

Media uppmärksammar inte ofta företaget förutom vid de tillfällen när det

höjer priserna. Anledningen kan ligga i det faktum att fjärrvärmebranschen präglas av fjärrvärmeföretagens dominerande ställning gentemot kunderna. Media är inte direkt påverkade av företagets miljövänliga verksamhet. Samtidigt anses media kunna främja företaget. Miljödebatten som pågår i media anses leda till ett ökat medvetande om farhågorna kring koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. VD:n framhåller också att människor blir mer motiverade att köpa fjärrvärme genom att de gör en insats för miljön. Genom att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt undviker KE negativ publicitet. För företaget generellt sett innebär arbete med miljöfrågor en fördel, eftersom de då slipper anklagelser från media att deras verksamhet bidrar till klimatförsämring eller att företaget inte gör något för att minska belastningen på miljön.

Leverantörer. Fjärrvärme är mycket beroende av leverantörer av bränslen. KE

ställer vissa krav på sina leverantörer. Till exempel ska leverantörerna av vegetabilisk olja redovisa oljans ursprung. Effekten av detta krav blir att leverantörerna i sin tur beaktar miljöaspekten i sin verksamhet. Företaget använder även restprodukter från andra industrier (livsmedelindustrin, skogsindustrin, pappersmasseindustrin) vid produktion av fjärrvärme. Det

finns ingen information om vilka krav som företaget ställer på dessa leverantörer. Det är därför svårt att resonera kring hur KE:s miljöarbete påverkar dessa leverantörer.

Nedan presenterar vi en figur över företagets Karlstads Energis intressenter. I själva verket visualiserar figuren vad som vi redan beskrivit i ord (Figur 2).

Figur 2: Karlstads Energi (Fjärrvärmeverksamhet) intressenter

I litteraturen ( Maon et al. 2010) tillskrivs kommunikation mellan ett företag och dess intressenter en viktig roll. Genom kommunikation skapas en grund för gemensamma värderingar. Kommunikationens roll mellan KE och dess intressenter blir dock inte stor i sammanhanget. Företaget antar (både medvetet och omedvetet) de värderingar som överensstämmer med kommuninvånarnas genom att vara kommunägt.

Hantering av intressenter anses som en del av företagens sociala ansvar (Carroll 1979, Hillman & Keim 2001). KE:s ledning ställs inför ett problem att hantera och balansera intressenternas intresse. Ingen av intressenterna ifrågasätter dock miljöintresset. Att miljöintresse är viktigt är alla andra intressenter överens om. Men även motstridiga intressen förekommer mellan kunder, fullmäktige och företaget.

Karlstads Energi Kommunfullmäktige MILJÖ Regeringen Medarbetare Leverantörer Konkurrenter Media Ägare/ Kommunens invånare Kunder

Kommunfullmäktige vill ha så stort fjärrvärmekollektiv som möjligt. Ju fler som använder fjärrvärme, desto större blir miljövinsten. Fullmäktige ställer också krav på ännu miljövänligare verksamhet, dvs att ytterligare minska belastningen på miljön. Detta innebär nya investeringar. Företaget stöter dock på problemet att inte alla kunder kan ha fjärrvärme i sina hus. Detta förklaras av det faktum att det inte är ekonomiskt lönsamt. Investerings- och utbyggnadskostnader slås ut på kunderna. Det förefaller som om att den ekonomiska aspekten dominerar när det blir tydligt för företaget att investeringskostnader för ett visst påtänkt utbyggnadsprojekt inte snabbt kan övervältras på kunderna utan stora prishöjningar.