Efter energieffektiviserande åtgärder genomförts

4.4.1 Förändring i energianvändning

Utifrån de energiberäkningar som är utförda av WSP i Luleå, se bilaga A, anges en teoretisk framtida tillförsel av energi för värmesystemet och tappvarmvatten som motsvarar omkring 167 000kWh/år, 74kWh/m2_{, år. Vid användning av kategorital för en kontorslokal ger anslutnings-} effekten på 280kW tillsammans med en utnyttjandetid på 2100h/år att den årliga förbrukningen av fjärrvärme blir 588 000kWh (personlig kommentar, Johan Välimäki). Detta utgör inte den faktiska förbrukningen utan utgår från schablontal, vilket ej överensstämmer med de energiberäkningar som är gjorda. Detta kan förklaras med att schablonvärdena ej tar hänsyn till verksamheten och fastigheten. Framöver kommer energistatistik att säkerställas över fastigheten och en trovärdig framtida fjärrvärmeförbrukning kan utläsas.

Om man utgår från att värmebehovet i fastigheten efter ROT-renovering är 167 000kWh och sätter systemgränsen vid fastighetens anslutningspunkt går det att jämföra elförbrukningen och fjärrvärmeförbrukningen för uppvärmning. Detta medför att oavsett vilken form av uppvärmnings- system det är som används är det samma värmebehov i fastigheten. När fjärrvärmen väl är införd i byggnaden sker oberoende om det är en energiförlust eller inte ett tillskott till byggnadens totala energiflöde eftersom att mätning sker vid anslutningspunkt. Eftersom energin ej kan försvinna kommer all denna energi teoretiskt att omsättas i fastigheten. Systemgränsen gäller även för analys av tidigare användning av direktverkande el som energibärare vid uppvärmning av fastigheten, såsom skedde innan förvärvet och ROT-renovering.

4.4.2 Beräkning av koldioxidutsläpp vid uppvärmning

Vid användning av olika uppvärmningssystem sker olika miljöpåverkan beroende på dess ursprungliga energikälla. Fastigheten Hägern 11 uppvärmdes tidigare genom ett ventilationsaggregat uppvärmt genom direktverkande el samt elradiatorer. Efter ROT-renovering sker uppvärmningen genom vattenburna radiatorer vars uppvärmning sker genom värmeväxling kopplat till fjärrvärmenätet i Luleå.

Genom att fastställa värmebehovet i fastigheten efter ROT-renovering till 167 000kWh går det att jämföra de olika uppvärmningssystemens belastning på miljön, avseende koldioxidutsläpp. Vid beräkning av elanvändningens klimatpåverkan går det att använda sig av begreppen/metoderna för marginalel och medelel, Sveriges Byggindustrier (2008). Med hjälp av dessa metoder går det att påvisa vilka effekter val av olika uppvärmningssystem ger samt redovisa de besparingar avseende CO2-emissioner som är möjliga att göra beroende på åtgärd. Som underlag till detta och nedanstående resultat utgör rapport från Sveriges Byggindustrier (2008).

Marginalel och medelel

Marginalel motsvarar den el som sist produceras vid en ökad elproduktion eller först försvinner vid en minskad elanvändning. Det är den el som är dyrast att producera och ofta har sitt ursprung i ett kolkondenskraftverk, vilket ger höga belastningar och CO2-emissioner per kWh, se tabell 9.

Tabell 9: Mätvärden för bestämning av CO2-emissioner, Sveriges Byggindustrier (2008). Marginalel lång sikt 0.40 kg CO2/kWh

Marginalel kort sikt 0.80 kg CO2/kWh Medelel, Nordisk elmix 0.06 kg CO2/kWh Svensk fjärrvärmemix 0.07 kg CO2/kWh

Förenklat går det att säga att en förändring av elanvändningen direkt ger en förändring av elproduktion och därigenom förändrade CO₂-emissioner. Varje kWh som sparas ger en besparing i marginalel och det går att beräkna marginalel på kort eller lång sikt, vilket ger olika emissionsvärden. Val av tidsperspektiv avgörs av huruvida man tar hänsyn till framtida förändring i sammansättning av elproduktion. Kort sikt motsvarar ofta ett kolkondenskraftverk och på lång sikt brukar naturgaskombi användas.

Medelel motsvarar det genomsnittliga utsläppen av koldioxid från hela elsystemet och beräknas såsom Nordisk medelel eller Nordisk elmix. Där bedöms de sammanlagda emissionerna från det nordiska elsystemet fördelat över dess totala elproduktion.

I rapporten från Sveriges Byggindustrier (2008) diskuteras kring olika metoder för beräkning av miljöpåverkan från fjärrvärme och det skiljer sig från system till system. På grund av att fjärrvärme i Sverige härstammar från flertalet olika energikällor går det ej att skapa ett nationellt medeltal. Det finns istället ett värde för en Svensk fjärrvärmemix. För presentation av underlag till ovanstående värden hänvisas till bilagan i rapporten från Sveriges Byggindustrier (2008). Med hjälp av dessa metoder erhålls nedanstående CO2-emissioner på lång sikt. Det går ej att kombinera beräkningar med marginalel och medelel. Däremot ger de tillsammans en bra bild över elanvändningens CO2- belastning.

Direktverkande el:

Marginalel lång sikt = 0.4 kg CO2/kWh * 167 000kWh = 66 800 kg CO2 Medelel, Nordisk elmix = 0.06 kg CO₂/kWh * 167 000kWh = 10 020 kg CO₂ Fjärrvärme:

Svensk fjärrvärmemix = 0.07 kg CO₂/kWh * 167 000kWh = 11 690 kg CO₂

Detta resultat tyder på att fjärrvärmen, enligt Svensk fjärrvärmemix, har en marginellt större miljöbelastning vad avser CO2-emissioner än Nordisk elmix. Det intressanta är att se på det samband som ges med marginalelen, att den ögonblickliga minskningen av koldioxidemissioner är markant vid stopp av användning utav direktverkande el. Genom att det blir ett mindre elbehov i fastigheten då fjärrvärmen bär värmebehovet sker en direkt total minskning av elbehovet, vilket resulterar i ett minskat koldioxidutsläpp i teorin genom metoden för marginalel.

4.4.3 Beräkning av energikostnad för uppvärmning

Vid elanvändning tillkommer avgifter såsom elcertifikatssavgift, nätavgift och en energiskatt. I uppvärmningssystem som är baserade på fjärrvärme tillkommer kostnader såsom en fast avgift baserad på effektnivå och en flödesavgift utöver priset per MWh. I tabell 10 visas en specifikation av kostnaden för el och fjärrvärme för fastigheten Hägern 11 i Luleå.

De värden som presenteras nedan härrör från Luleå Energis prissättning för fjärrvärme och elspecifikation utifrån faktura i februari 2011. Anslutningseffekten för fjärrvärme är redovisat i avsnitt 4.3.2 Uppvärmningssystem Hägern 11. Vid analys av energianvändning kopplat till direktverkande el eller fjärrvärme sätts värmebehovet 1:1 gentemot dess energitillförsel oavsett energibärare.

Tabell 10: Kalkyl för uppvärmning av Hägern 11 genom direktverkande el och fjärrvärme, kostnader exklusive moms. Direktverkande el: Energibehov 167 000 kWh Elhandel Energipris 58,41 öre/kWh Elcertifikatsavgift 6,15 öre/kWh Energiskatt 18,70 öre/kWh Elnät Fast avgift 6 000 kr/år Effekt avgift 326 kr/kW, år Effekt 160 kW Elhandel 139 044 kr Elnät 6 000 kr + 54 442 kr

Summa 199 486 SEK exkl. moms

Fjärrvärme: E = anslutningseffekt 280 kW A = specifik effektkostnad 236 kr/kW, år W = energiförbrukning 167 MWh B = energipris 192 kr/MWh Q = fjärrvärmevatten 3 340 m3 _{(20 m3/MWh * 167 MWh)} C = flödespriset 2,00 kr/m3 Fast avgift = E * A 66 080 kr Energiavgift= W * B 32 064 kr Flödesavgift = Q * C 6 680 kr

Summa 104 824 SEK exkl. moms

Ovanstående beräkningar av energikostnaden visar att en väsentlig kostnadsminskning sker vid byte av uppvärmningssystem från direktverkande el till fjärrvärme med samma värmebehov i fastigheten. I detta fall vid ett värmebehov på 167 000kWh sker en energikostnadsbesparing på ungefär 48%. Den beräknade kostnaden för fjärrvärme från Luleå Energi för Hägern 11 är omkring 170 000SEK per år, dock vid en årsförbrukning på 300MWh och 6 600m3 fjärrvärmevatten. Vid jämförelse med 2008 års energikostnad för uppvärmning genom direktverkande el på 196 530SEK (se tabell 7) har en kostnadsbesparing uppnåtts oavsett om det är aktuellt med ett värmebehov på 167 000kWh eller 300 000kWh.