4. FALLSTUDIE FASTIGHET HÄGERN 11
4.5 EU Green Building
4.5.1 Certifiering av fastigheten Hägern 11
Eftersom att fastigheten Hägern 11 efter ROT-renovering kommer att använda fjärrvärme som uppvärmningssystem gäller följande krav på energianvändning i fastigheten, enligt Boverkets Byggregler (2009).
140 + 110(qmedel-0,35) [kWh/m2 Atemp, år] (1)
Denna formel bygger på byggnadens specifika energianvändning plus ett tillägg för uteluftsflödet då det är större än 0,35l/s, m2 på grund av utökade hygieniska skäl, en så kallad luftflödes- korrigering. Detta gäller i denna kontorslokal och utgör kravet på fastighetens specifika energianvändning. Medelluftflödet är satt till 0,73l/s, m2 i fastigheten Hägern 11 utifrån aktuell drift och indata i verksamheten och lokalerna, se bilaga A. Det innebär att kravet fastställs till 182kWh/m2,år.
Utifrån energiberäkningarna är den framtida, teoretiska energianvändningen i fastigheten efter ROT-renovering bestämd till 108 kWh/m2,år. Vid energiberäkning för EU Green Building certifiering tar man ej hänsyn till verksamhetselen. Den specifika energianvändningen i fastigheten efter ROT- renovering är 40% lägre än BBR-kravet på 181,8kWh/m2,år. Detta uppfyller med god marginal energikravet för EU Green Building certifiering om en minskning med 25% gentemot BBR. Dessa resultat ligger till grund för Galären i Luleå AB:s ansökan för EU Green Building certifiering av fastigheten Hägern 11 i Luleå.
Kalkyleringsmodellen i programmet VIP+ innebär att beräkningar sker utifrån byggnaden varje timme över lämpligen ett år för att utifrån indata beräkna energiflödena i byggnaden samt specifik energianvändning i jämförelse mot gällande lagkrav i BBR. Programmet VIP+ tar enbart hänsyn till klimatskalet, vilket innebär att planlösning ej beaktats. Indata till energiberäkningarna kommer från externa konsulter samt utförd inventering av WSP i Luleå. Ett utdrag av resultatet från beräkningarna redovisas nedan i tabell 11.
Tabell 11: Utdrag ur beräkningar om den specifika energianvändningen i fastigheten Hägern 11, WSP (2010). Värme till rum, ventilation och varmvatten: 78,39 kWh/m2
Elanvändning totalt: 87,64 kWh/m2
Verksamhetsel: 59,51 kWh/m2
Fastighetsel: 27,26 kWh/m2
Kyla: 2,61 kWh/m2
Totalt: 166,03 kWh/m2
Totalt exklusive verksamhetsel: 108,26 kWh/m2
Eftersom att fastigheten Hägern 11 har fjärrvärme som uppvärmningssystem har faktorn för komfortkyla räknats upp med faktor 3, ursprungligt värde är 0,87kWh/m2. Med en tempererad area om 2 251m2 ger det en total årlig energianvändning på 244 000 kWh exklusive verksamhetsel.
Om ovanstående värden för verksamhetsel tillförs blir den totala energianvändningen omkring 373 000kWh/år, vilket kan jämföras med de värden som finns för elförbrukningen från Luleå Energi för år 2009 på 344 970 kWh. Detta innebär att en marginell ökning av energianvändningen har skett. Dock är det troligt att den elanvändning som under tidigare år utnyttjades var med en mindre del verksamhetsel då den totala beläggningen i fastigheten för år 2011 är större. Detta ger därmed en ökning i fastighets- och verksamhetsel. En jämförelse av tidigare års elförbrukning från Luleå Energi med den teoretiskt beräknade framtida energianvändningen efter ROT-renovering innebär att en marginell ökning av den totala energianvändningen skapats.
Vid jämförelse med den elenergi som gick till uppvärmning för år 2009 genom faktorberäkning utifrån bokslut för år 2008 på motsvarande 186 000kWh ses en tydlig energiminskning gentemot det beräknade framtida energibehovet på 167 000kWh för värme och tappvarmvatten. Jämförelse enligt SCB:s metod att 80% av elenergin motsvarar uppvärmning ger att energianvändningen har minskat från 276 000kWh för år 2009 till framtidens teoretiska energibehov på 167 000kWh. Troligen ligger sanningen någonstans däremellan och faktorn 80% gäller vid elvärme helt eller delvis. Fastigheten Hägern 11 uppvärmdes genom direktverkande el via ventilationssystemet samt elradiatorer och det är oklart huruvida detta förändrar ovanstående faktor. Enligt statistik över energianvändningen för uppvärmd yta i lokaler med byggår mellan åren 1961-1970 är den genomsnittliga energianvändningen 141 kWh/m2 för lokaler, enligt Statistiska Centralbyrån (2010).
4.5.2 Energiledningssystem och åtgärdsplan
I denna rapport sker en bedömning av EU Green Building certifiering och en koppling görs till fastigheten Hägern 11. Dock är det bedömningsmaterial som analyseras kopplat till aktuella krav idag, alltså kan en förändring från tidigare bedömningsmaterial vid föranmälan om certifiering till Sweden Green Building Council förekomma. Vid certifiering enligt EU Green Building ställs krav som nämnts tidigare i avsnitt 3.4.3 Certifieringssystem gällande företagets energiledningssystem och åtgärdsplaner kopplade till fastigheten. Utöver detta ska även en återrapporteringsplan föreligga för att varje år följa upp förändringar och resultat på energianvändningen i fastigheten.
I och med att ansökan för kvarteret Hägern 11 utgör material för en teoretisk framtida förbrukning är det av stor vikt att följa upp fastighetens energianvändning för att se om teorin överensstämmer med praktiken. Det som beskrivs i ansökningsmaterialet för en EU Green Building ansökan är att en plan för årlig uppföljning av energipolicy och mål bör finnas. Galären i Luleå AB arbetar efter en energi- och miljöpolicy samt definierade energisparåtgärder inom sitt fastighetsbestånd. Genom att arbeta med aktiva miljö- och energipolicys kan fastighetsägare ställa krav och tydliggöra viktiga frågor internt och gentemot samarbetspartners. För Galären i Luleå AB kommer en återrapporteringer kopplat till Hägern 11 att genomföras i december varje år.
4.5.3 Mervärde utifrån EU Green Building certifiering
Genom en EU Green Building certifiering tydliggörs det ställningstagande som involverade företag genomför för att minska energianvändningen i sina fastigheter. Arbete med energieffektiviserande åtgärder samt kontinuerlig uppföljning av detta arbete är grunden i denna certifiering. Nedanstående material bygger på intervju med Gunnar Tåhlin den 18 mars 2011.
För Galären i Luleå AB som företag gjordes valet år 2007 att utveckla arbetet kring Corporate Social Responsibility, CSR. Detta arbete implementerades både i ledningsgruppen och bland medarbetare inom företaget. Under år 2009 sattes målet att börja arbeta med EU Green Building certifiering gentemot utvalda fastigheter i företagets bestånd. Den första certifieringen skedde av fastighet Ormen 1 den 1 januari 2010 och flertalet fastigheter behandlas idag inom företaget för en framtida EU Green Building certifiering.
Valet av EU Green Building som certifieringssystem grundar sig på att det är enkelt att arbeta med och lättare gick att införa än exempelvis BREEAM och LEED, (personlig kommentar, Gunnar Tåhlin). Enligt Gunnar Tåhlin har företag troligtvis en större möjlighet att arbeta genom EU Green Building programmet i och med att det kan anses vara mer användarvänligt än övriga certifieringssystem. Att certifieringssystemet bedöms användarvänligt av Galären i Luleå AB beror på att det är enkelt att börja arbeta med samt fokuserar på enbart en aspekt i byggnaden, nämligen energianvändningen. Vid arbete med andra system är det möjligt att arbetet blir för komplicerat och oöverskådligt, vilket kan leda till att arbetet inte sker fullt ut kring energi- och miljöfrågor. Det är viktigt att arbetet blir konkret och inte bara skapar en fasad utåt. Det är även mer resurskrävande att arbeta med större certifieringssystem.
För Galären i Luleå AB som företag skapar arbetet med EU Green Building något som medarbetare inom företaget känner sig stolta över; att företaget tar ett ansvar kring energianvändningen. Utöver det interna mervärde som skapas i den dagliga arbetsmiljön skapas även en möjlighet att marknadsföra företaget som delaktig i arbetet med energieffektivisering inom Sveriges fastighetsbestånd. Utåt sett kan företag använda sig av logotypen EU Green Building i sin marknadsföring och även framhålla denna aspekt vid exempelvis upphandling av nya hyresgäster. Hyresgäster av lokaler efterfrågar idag allt mer energi- och miljöanpassade lokaler, (personlig kommentar, Gunnar Tåhlin). Genom den utveckling som sker mot att offentliga lokaler år 2018 i princip ska utgöra nära nollenergibyggnader skapas ett incitament att arbeta med dessa frågor. Det arbete som sker inom Galären i Luleå AB idag skapar troligtvis ett försprång gentemot konkurrerande företag inför framtiden. Gunnar Tåhlin ställer sig frågan varför inte fler företag väljer att arbeta med energieffektivisering i sitt fastighetsbestånd idag? Att arbeta med energieffektiviserande åtgärder kan i en del fall ge en direkt ekonomisk vinst då energikostnaderna kan beskäras väsentligt. Genom införandet av energieffektiviserande åtgärder minskas energibehovet och utöver investeringskostnaden går det att utläsa konkreta siffror och förändringar i det ekonomiska resultatet för drift av fastigheten. Det arbete som sker för att minska energianvändningen kan sedan fortlöpande implementeras i nya projekt och ombyggnader för att utnyttja den erfarenhet som erhålls vid förbättringar i olika fastigheters klimatskal och drift.
Vid bedömning av EU Green Building tas ej hänsyn till verksamhetselen. I fastigheten Hägern 11 har efter ROT-renovering företaget Moderna Försäkringar flyttat in. De var även tidigare hyresgäst hos Galären i Luleå AB och sökte efter nya lokaler centralt i Luleå. Vid val av lokal togs ingen hänsyn eller kravställning att lokalen skulle vara miljöcertifierad, enligt Nina Brandberg, Moderna Försäkringar (personlig kommentar, 24 mars 2011). Det som efterfrågades var lokaler anpassade för deras verksamhet. Dock anser Nina Brandberg att Galären i Luleå AB:s arbete med EU Green Building och energieffektivisering är bra, men att det ej direkt berör deras verksamhet. Detta lyfter än en gång en diskussion om huruvida fastighetsägare kan involvera hyresgästen i energiarbetet.