Efter föräldraledigheten

Hur var det egentligen för deltagarna att efter föräldraledigheten återgå till arbetsmarknaden? Ett par frågor ställdes för att få deras åsikter och tankar kring återgången.

Camilla, Sandra och Kristina började alla arbeta heltid efter föräldraledigheten, liksom deras partner. Efter Camillas föräldraledig med hennes första barn fick hon ett nytt arbete och upplevde därmed att bemötandet var bra när hon återgick från föräldraledigheten. Hon tror att eftersom hon var ny på arbetsplatsen så spelade det ingen roll för arbetsgivare att hon varit föräldraledig. När hon återgick till arbetsmarknaden efter sitt andra barn framgick det däremot att hon upplevde att arbetsgivaren hon arbetade hos då förväntade sig att hon skulle ha koll på alla arbetsuppgifter. Hon poängterade att detta var väldigt påfrestande för henne då organisationen genomgått många förändringar under tiden hon varit frånvarande. Även Sandra återgick till arbetslivet till ett nytt arbete. Hon ansåg inte att det var några konstigheter att återgå till arbetslivet och framförde att hon arbetar i en kvinnodominerande bransch vilket eventuellt påverkat arbetsgivarens förståelse kring föräldraledighet och eventuell vabb. För Kristinas del var bemötandet väldigt bra på det arbetet hon hade efter föräldraledigheten. Ett arbete hon endast arbetade på ett par månader efter frånvaron i och med att hon sedan började studera. Återkomsten efter studierna beskrev hon däremot som mindre positiv vilket framgår nedan:

Där var det lite kommentarer om jag var tvungen att hämta varje dag från förskola och jag menar jag och min man gjorde upp det så att han lämnade på morgonen och jag hämtade på eftermiddagen. Men det var ju mycket sådana kommentarer som man fick och när det var vård av barn och då kunde det vara ja men din man kan inte ta det? – Kristina

Dessa kommentarer kom från ledning på hennes dåvarande arbetsplats. Samma arbetsplats som hon arbetade på när hon vid ett senare tillfälle blev gravid igen men som slutade i missfall. En situation som Kristina ansåg att arbetsplatsen inte hanterade särskilt bra vilket ledde till att det slutade med att hon på grund av dessa kommentarer kring föräldraledighet, vabb och en allmän negativ attityd gentemot henne sa upp sig. En attityd hon menade visade sig dels genom en känsla hos Kristina, men också genom dessa kommentarer.

Johanna, Josefina, Ida och Anna började samtliga arbeta deltid efter sin föräldraledighet. Josefina och hennes sambo har delat upp veckan så att båda arbetar samt är föräldralediga, där

Josefina arbetar måndagar och tisdagar och sambon resten. När den ena arbetar är den andra föräldraledig. Denna lösning använder de sig av nu eftersom deras barn är så pass litet att han inte börjat förskola ännu. Planen är dock att båda två ska återgå till en heltidstjänst när sonen börjar förskola. Hon upplevde återkomsten till arbetsplatsen som väldigt positiv där alla blev glada av att hon nu mera var tillbaka, om än bara ett par dagar i veckan än så länge. Johanna återgick först till 50%, sedan 75% för att ganska kort därefter gå upp till 80% medan hennes sambo alltid arbetat heltid, men under en period varit ledig varannan vecka. Bemötandet ansåg hon var bra, och hon nämner att många på hennes arbetsplats inklusive chefen själv har barn vilket kan vara bidragande till det positiva bemötandet. Efter Idas första barn återgick hon till en tjänst på 75% och efter andra barnet till 50% medan pappan arbetade heltid. Eftersom hon arbetade inom vården anser hon att bemötandet var bra i och med att det alltid finns ett behov av arbetskraft där. Även i Annas fall arbetar pappan heltid medan hon själv både innan och efter föräldraledigheterna arbetat ungefär 80%. Likt Camillas fick Anna nya arbeten efter föräldraledigheterna och hon ansåg därmed att det inte spelat någon roll för arbetsgivaren att hon varit föräldraledig, därför var bemötandet enligt henne bra.

Efter föräldraledigheten, när barnet exempelvis börjat på förskolan, är det näst intill ofrånkomligt att inte behöva vara hemma med vård av barn (vabb). I och med att det också innebär frånvaro från arbetsplatsen gjordes bedömningen att det var intressant att veta hur de deltagande förhåller sig till detta. Därför ställdes frågan hur intervjupersonen och hennes respektive resonerar när det gäller vård av barn och vilka prioriteringar som tas angående vem som är hemma. I Idas fall är det hennes man som i stort sett tar all vabb på grund av den prestationsångest och press Ida känner från sitt arbete. Något som grundar sig i dels att hennes arbetsplats blir mycket mer påverkad om hon är hemma än när hennes man är det då han har ett väldigt flexibelt arbete. Dessutom hade Ida bara hunnit arbeta på sitt nuvarande arbete i ett par månader när hon blev kontaktad av chefen med anledning att hon behövde vara på arbetet mer för att hennes kollegor inte skulle belastas. Hon blev väldigt upprörd och frågade vad det gällde när hon fick reda på att mycket handlade om vabben, där hon önskade att hennes man skulle vabba istället. Hon poängterar dock att hon också vabbar ibland men inte alls lika ofta, en fördelning hon inte känner sig nöjd med då hon gärna vill dela lika. En åsikt även Johanna strävar efter. I hennes familj försöker de dela lika i den mån det går och ofta tar de varannan dag. Däremot har hennes sambo svårare att lämna arbetsplatsen om dottern behöver hämtas på förskolan samma dag och därför blir det oftare att Johanna tar dem dagarna. Vet de däremot om att dottern kommer vara hemma i en vecka framåt delar de lika. Vid en början såg det dock inte

likadant utan det var när Johanna blev varse om hur hennes pension blir påverkad av att vara hemma med vård av barn som hon bestämde sig för att bli mer noggrann att dela lika med sin sambo, vilket han förstod och accepterade.

Camilla och hennes man resonerar mer ekonomiskt. I och med att Camilla räknas som tjänsteman är hennes avdrag på lönen betydligt större än om hennes man är det, något som är reglerat i kollektivavtalet. Något som innebär att det blir ett mer ekonomisk tapp om Camilla är hemma och därmed är det mest hennes man som är det, även om hon också vabbar. Dessutom framförde hon hur mycket deras far- och morföräldrar hjälpt till och underlättat, speciellt detta år med pandemi. När jag frågade hur hon känner angående fördelningen av vabb svarar hon på följande sätt:

På ett sätt är det väl jättebra att han tar den för att liksom se fler sidor av att ha barn på det sättet än, ja men den här typiska kvinno- och mansrollen som man annars hamnar i. Så att är han då hemma och fixar så är det han som blir ansvarig och då, visst han kan ringa men jag kan ju som inte lösa det åt han för det är inte jag som är på plats. Så på det sättet är det väl jättebra och det är väl jättebra för mig också att släppa, att ansvaret ligger hos han för det är ju inte mannens fel alltid utan jag tror att det är vi kvinnor som tar för mycket ansvar och liksom. – Camilla Camilla förmedlade positiva sidor med att hennes man är hemma och vabbar i större utsträckning än henne själv. Dels att han ska få en bättre insikt i föräldralivet, kanske de positiva aspekterna av det, men det kan främst tolkas som att han får en insikt i de påfrestande sidorna med att vara hemma med barn. Dessutom ansåg hon att det kan vara bra på ett personligt plan att våga släppa kontrollen och släppa in den andra vårdnadshavaren mer i föräldrarollen. När Sandras barn är sjukt resonerar hon och hennes sambo oftast att den som har mindre viktiga möten eller saker att göra på arbetet får vara hemma. Skulle däremot båda ha möjlighet att utan problem vara hemma och inget viktigt infaller under den perioden brukar de föredra att sambon är hemma, i och med att även Sandra har ett dyrare avdrag att vara hemma med vård av barn än vad hennes sambo har. Det som styr mest är dock arbetsuppgifterna, och hon berättade att de även brukar dela på dagen. Om någon av de har ett möte på eftermiddagen kan denna istället vara hemma på förmiddagen och vice versa. Sandra lyfter även fördelen med att hon har ett så pass flexibelt arbete att hon kan arbeta hemifrån om det behövs, vilket innebär att hon inte behöver göra något avdrag heller och förlora på det rent ekonomiskt. Resultatet av deras resonemang är att de är ganska lik fördelning när det gäller vabb mellan de två, och att de

dessutom fått bra med hjälp av mor- och farföräldrar. Ett resultat Sandra själv är nöjd med då hon säger att hon ”aldrig skulle kunna leva med en människa som tycker att jag ska vara hemma hela tiden”.

I Kristinas fall är det nu mera hon som får ta all vabb, i och med att hennes man precis startat eget företag. Något som resulterat i att han inte får ta ut någon ersättning för vabb alls och som Kristina tycker är en ”helt idiotisk grej av försäkringskassan”. Innan han startade sitt företag delade de däremot lika på vabben och där avgjorde arbetsuppgifterna. Vem som hade viktiga möten eller obligatoriska uppgifter och vem som hade lättare att smita ifrån. De brukade även, likt Sandra, dela på dagarna så att den ena föräldern var hemma på förmiddagen och den andra på eftermiddagen alternativt inte ta ut någon vabb utan istället arbeta hemifrån. Även Anna och hennes sambo tar hänsyn till arbetsuppgifterna. I dagsläget studerar Anna vilket innebär att om hon har något obligatoriskt eller något hon anser är nödvändigt att delta på får hennes sambo vara hemma med barnen medan om han inte kan flytta på möten och hon inte har något viktigt är hon hemma. Däremot berättar hon att när hon arbetade, innan studierna, var det oftast hon som var hemma. Anledningen var att det var enklast, då en vikarie arbetade istället för henne. När hennes sambo är hemma med vård av barn är det däremot ingen som tar hans arbetsuppgifter utan istället läggs dem på hög. I dagsläget behöver inte Josefina och hennes sambo vabba något i och med att deras barn inte hunnit börja på förskolan ännu och att de båda är delvis föräldralediga. Planen beskriver hon dock som om de behöver hämta hem barnet från förskolan kommer Josefina ta det i första hand då hon har närmast dit medan om de i förväg vet om att de kommer behöva vara hemma så får sambon vara det. Vid frågan på hur de resonerar där berättar hon att hon oftast har fler möten och saker hon behöver delta på och det kan vara mer värt om sambon är hemma men att hon som sagt har närmast om det krisar att hämta han omedelbart. Hon poängterar dock att de kommer försöka turas om också men detta är grundplanen.

Intervjuerna avrundades med öppna frågor kring hur intervjupersonerna själv anser att föräldraledigheten har påverkat deras karriär och vad de har för åsikter och tankar kring att kvinnor i betydligt utsträckning än män utnyttjar föräldraledigheten. Under denna del av intervjun framkom bland annat att Josefina och hennes sambo funderar på att skaffa fler barn men är osäker på vilken tidpunkt som egentligen är bäst. Hon säger att ”vi sitter och funderar på fler barn men då blir det ju ändå, ska jag vänta då så jag får gå upp i karriären först eller ska jag.. Ska jag välja jobbet efter barn eller tvärtom?” Detta kan tolkas som att Josefina anser

att det är svårt att kombinera både karriären och familjelivet samtidigt. Att hon tillsammans med sin sambo behöver bestämma om de ska planera att skaffa fler barn först för att hon sedan ska kunna klättra i karriären eller ska hon satsa på karriären först för att sedan, när än det blir, försöka skaffa fler barn. Vidare framgår det att hon anser att föräldraledigheten förskjutit hennes karriär snarare än påverkat den vilket är den generell uppfattningen överlag och inte bara i hennes situation. Hennes lön anser hon inte heller har påverkats av det faktum att hon varit frånvarande från arbetsmarknaden.

Som undersköterska anser Anna inte att hennes karriär påverkats särskilt mycket i och med att det inte går att klättra med den befattningen utan vidareutbildning, vilket innebär att hennes lön inte heller påverkats. Hon är inne på samma spår som Josefina med att karriären i så fall har förskjutits i och med att hon eventuellt hade kunnat börja studera tidigare, samtidigt som hon inte känt sig redo för studier tidigare. Sandra anser inte heller att föräldraledigheten påverkat hennes arbete. Hon har haft möjlighet att klättra i karriären med en uppåtstigande lön även efter sin föräldraledighet. En anledning är enligt henne att hon bytte arbetsplats och ansvarsområde vilket gör det lättare att kunna förhandla upp lönen än om en person är kvar på samma arbetsplats hela tiden. Samtidigt resonerar hur kring den inställning personen som ska gå på föräldraledigheten har, och hur det i sin tur påverkar karriären.

Det är ju min rättighet att vara det och det är ju ingenting man ska hymla med. Men man kan också vara såhär, det här är min rättighet jag tänker inte göra nånting annat, att det blir som nästan, många arbetstagare är ju så idag det här är min rättighet också skiter man som i resten och det är klart att har man en dålig inställning när man ska gå på föräldraledighet (..) alltså man har som inte heller att man kan tänka på sina kollegor man är som lite för, och det tror jag kan påverka mer, alltså om jag som individ är tvärsöver och har rätt och rätt och rätt och rätt, men aldrig tittar på runt omkring, ja men jag tog ju faktiskt hel jul förra året, kanske jag kan ta mellandagarna det här året? – Sandra

Även fast det är en rättighet att vara föräldraledig tror Sandra att attityden och inställning är anledningen till att många blir hindrade i sin karriär under eller efter sin föräldraledighet. Att vi tenderar att endast se rättigheter utan att ta något som helst ansvar över situationen. Inte heller Ida anser att karriären påverkats särskilt mycket på den arbetsplats hon är idag förutom att hon upplever ett negativt bemötande av henne som småbarnsförälder i och med att hon är ledig ibland. Inte heller den ekonomiska delen anser hon har hämmats allt för mycket, i alla fall inget

märkbart. Johanna däremot anser att karriären hämmats desto mer av föräldraledigheten eftersom hon anser att chansen hade varit större att hon fått fast tjänst om hon inte varit frånvarande under en längre tid. Hade hon istället arbetat denna tid hade hon mest troligt fått en fast tjänst genom att LAS1 träder in efter en viss tid på arbetet. Dessutom anser hon att föräldraledigheten hämmat henne när det gäller att bli trygg i sin yrkesroll och få arbetslivserfarenhet. Däremot anser hon inte att hennes lön påverkats i och med att hon arbetar inom landstinget där dem inte får sätta individuell lön på de anställda. Även Kristina anser att föräldraledigheten har hämmat hennes karriär. Hon menar att om hon inte gått på föräldraledighet hade inte bolaget enligt henne gått i konkurs vilket hade inneburit att hon hade tillsats tjänsten som Vd. Något som hade gynnat hennes lön ganska markant till det positiva jämfört med hennes befattning idag. Camillas anser att föräldraledigheten främst påverkat hennes karriär genom att hon varit frånvarande så länge från arbetsmarknaden. Det har dels resulterat i att det nu har gått flera år sedan hon examinerades från universitetet, men också dessutom hämmat hennes erfarenheter på arbetsmarknaden vilket tillsammans bidrar till att hon inte fått något arbete inom sin utbildning och att det är svårt för henne att få in en fot inom den bransch där hon faktiskt vill och är utbildad till. Den ekonomiska delen tror hon inte påverkats särskilt mycket av att hon varit föräldraledig.

När det gäller varför Josefina tror att kvinnor i betydligt högre utsträckning tar ut mer föräldraledighet än män berättade hon att det dels kan vara för att männen tjänar bättre och att det i vissa hushåll kan vara direkt avgörande. Dessutom menar hon mammor ofta vill vara hemma och ibland kanske inte låter pappor vara hemma i så stor utsträckning, hon säger följande:

Jag tycker att det är lite trist, just för att det.. i mina ögon så berövar man ju lite som sagt pappan på egen tid med barnet. Men… ja, det är, alla får ju göra som de vill och som de känner är rätt såklart. Men det är inte riktigt min melodi, jag skulle inte vilja att han är hemma i ett och ett halvt år och jag jobbar. Så då, varför ska vi göra tvärtom? – Josefina

1 Lag (1982:80) om anställningsskydd. Enligt 5a§ övergår en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning när en arbetstagare varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod eller en period då arbetstagaren haft tidsbegränsade

anställningar, exempelvis vikariat, allmän visstidsanställning eller säsongsarbete där anställningarna följ på varandra.

Hon poängterar vikten av att dela lika. Att båda ska ha samma förutsättningar och rätt att nyttja föräldraledigheten, samtidigt som situationen kan se annorlunda ut i olika hushåll. Hon försöker se saken ur ett annat perspektiv vilket leder till en insikt hos henne att de faktiskt är två vårdnadshavare. Sandra tror att det har med anknytningar att göra, att kvinnor är hemma mer, samt amningen vilket gör att mamman oftare är hemma den första tiden. En annan bidragande faktor är enligt henne ekonomin, där män ofta tjänar mer. Hon föreslår att föräldrapenningen bör baseras på den gemensamma ekonomin för att komma undan det problemet. Även Kristina och Ida tror att mycket har att göra med normer, amning och ekonomiska skäl. Dessutom poängterar Kristina försäkringskassans system och deras del i fördelningen, där den som tjänar minst är mest lämplig att vara hemma rent ekonomiskt. Johanna tror att det är samhället som styr att kvinnor i högre grad utnyttjar föräldraledigheten, och att det grundar sig i en lång historik. Hon anser även att det är mer naturligt för mamman att vara hemma första tiden eftersom hon dels burit på barnet men även kanske ammar. Något som leder till att kvinnan oftare är hemma första tiden för att mannen sedan eventuellt tar över. Camilla anser även hon att de ofta kan ligga ekonomiska skäl till att kvinnan i större utsträckning är hemma och att pengar prioriteras framför en relation till sina barn, något hon tycker är synd i och med männen kanske inte får samma anknytning till barnen. Hon önskar att fler prioriterade att båda är hemma och skulle det inte vara ekonomiskt gynnsamt föreslog hon att inför föräldraledigheten spara pengar. Hon tror inte det handlar om att regeringen behöver gå in och låsa flera månader åt fadern utan att det mer handlar om en generell samhällsförändring kring de könsroller som finns idag.

De flesta deltagare var överens om att kvinnors och mäns karriär påverkas på olika sätt av föräldraledighet, där kvinnors blir mer hämmade än mäns. Johanna menar att kvinnors karriärer påverkas mer dels på grund av att kvinnor är hemma längre med barnen och ofta tar deltidsarbeten vid återkomst vilket tillsammans kan bidra till en lägre lön. Dessutom ansåg hon att en kvinna som är chef inte bara är chef utan fortfarande har rollen som mamma på