Under föräldraledigheten

Under tiden Kristina var föräldraledig ansåg hon att kommunikationen med sin arbetsgivare varit bra, vilket hon uppskattat då det var viktigt för henne att fortfarande känna en delaktighet. Hon förklarade följande kring det hennes arbetsgivare gjort bra under hennes tid som föräldraledig:

(…) det är kopplat till kommunikationen alltså för det jag tyckte var viktigt det var ju att man fortfarande var delaktig i sin arbetsplats. Att man inte känner att man, för att man går på föräldraledighet, att man har tappat sitt arbete. – Kristina

Att arbetsgivaren inkluderar och fortsätter ha en relation med personen som är föräldraledig är därmed något Kristina värdesätter och hon bedömer att hennes arbetsplats utfört detta på ett bra sätt. Däremot berättade Kristina att under tiden hon var föräldraledig gick hennes bolag i

konkurs, med anledning att hon var borta. Tanken var att hon skulle gå in som Vd i bolaget men under graviditeten blev hon sjukskriven och sedan påbörjades föräldraledigheten vilket innebar att hon aldrig hann få den tjänsten. Istället tog de in en extern Vd, som skulle ha den rollen till dess att Kristina skulle återgå till arbetet men bolaget gick under denna period i konkurs. Kring denna period var kommunikationen sämre, och hon fick inte all information kring det som skedde i företaget. Anledningen var att de enligt henne inte ville oroa henne i och med att hon var föräldraledig, men här önskar Kristina att kommunikationen varit bättre. Även Sandra och Camilla värdesätter att fortfarande bli inkluderad till arbetsplatsen. I Sandras situation fanns ingen stor kommunikation med arbetsgivaren, det var mer med kollegorna. Hon blev däremot informerad om större förändringar i organisationen, samtidigt som de inte informerade om andra stora förändringar. Dessutom var det mycket strul kring lönesystemet där hon fortfarande fick betald lön fast hon var föräldraledig, något hon önskar kunde ha skötts på ett bättre sätt. Camilla hade inte tillgång till arbetsmailen hemifrån, vilket gjorde att hon missade mycket information. Hon önskar att hon haft en bättre kommunikation med sin arbetsgivare då hon upplevde ett utanförskap under tiden som föräldraledig.

Varken Ida eller Anna har haft någon direkt kommunikation med sin arbetsgivare utöver att de själva kontaktat chefen angående längden på frånvaron exempelvis. Inte heller Johanna hade något direkt kontakt med arbetsplatsen, däremot hade hon inte heller någon fast tjänst. Inför föräldraledigheten fick hon dock informationen att hon var välkommen tillbaka efter föräldraledigheten eftersom vikarier alltid behövs, något som genererade en trygghet hos Johanna. Josefina däremot anser att kommunikationen varit rätt dålig, då det mesta sköttes via mail. Lösenordet på arbetsmailen måste uppdateras med jämna mellanrum vilket bara kan göras på plats. Något som i sin tur innebar att hon inte alltid fick ta del av information som rör arbetsplatsen då hon inte orkade åka in under föräldraledigheten. Eftersom Josefina fortfarande är delvis föräldraledig anser hon att det finns andra delar som arbetsgivaren kan sköta bättre, vilket förtydligas med nedanstående citat:

Helt ärligt så känns det som att många av mina kollegor dom glömmer bort att jag är ledig onsdag torsdag och fredag. De skickar ändå mail och frågor vad jag gjorde igår och sånna grejer faktiskt. Och att dom ska förvänta sig att jag ska ha gjort lika mycket som dom som jobbar tre dagar mer i veckan. Och det kan jag ju inte göra på två dagar, jag kan ju inte göra 100% jobb på två dagar. – Josefina

Eftersom hon endast arbetar ungefär 40% är det orimligt att sköta ett heltidsarbete menar hon, något hennes arbetsgivare verkar glömma bort eller inte bry sig om och som Josefin önskar kunde skötas på ett bättre sätt. Under intervjun med Ida framkom även en händelse hon ansåg arbetsgivaren kunde hanterat bättre. Detta gällde dock när hon återvänt till arbetet för att sedan gå på föräldraledighet igen en kort period under sommaren.

Sen under förra sommaren, alltså ett år sen, så skulle jag vara föräldraledig någon vecka men jag flyttade den veckan tills efter sommarperioden och det här fick jag då höra sen i efterhand av chefen att jag flyttade föräldraledigheten, det är så bra för verksamheten så att hon motiverade min löneförhöjning med det här. Alltså jag fick lite extra i lön förstår du det är helt sjukt, för att, hon motiverade med att jag såg för verksamhetens bästa genom att flytta min föräldraledighet, och jag tycker att det är en motbjudande alltså det är ju hemskt. – Ida

I ovanstående citat framgår det att Ida fick högre lön för att hon flyttade sin föräldraledighet då arbetsgivaren ansåg att det var för verksamhetens bästa även om hon sedan berättade för sin arbetsgivare att hon gjorde det av privata skäl. Även om det i detta fall gynnade Ida blev hon väldigt upprörd att det över huvud taget togs i beaktande.

Under föräldraledigheten påverkas mer eller mindre ekonomin i hushållet. Alla deltagare förutom Anna har delad ekonomi i sitt hushåll, även om hon och hennes sambo även hjälper varandra, speciellt under tiden hon var föräldraledig. Dessutom ställdes frågan vem i deras hushåll som tjänade mest pengar, och där var det i Anna, Josefina och Johannas fall deras man alternativt sambo som tjänade mer. I Camillas hushåll tjänade hon och hennes man i princip lika mycket och i Sandra, Ida och Kristinas familj tjänade intervjupersonerna mer än deras partner, även om Kristinas man tidigare var den som hade högre inkomst. Vid frågan i vilken utsträckning deltagarna ansåg att föräldraledigheten påverkade deras ekonomi i vardagen gavs ett relativt liknande svar från samtliga. Ingen ansåg att det var tufft att få vardagen att gå runt och att de behövde gå knäna. Däremot var de överens om att det såklart påverkat vardagen om än i mer eller mindre utsträckning. Bland annat berättade Josefina att det inte påverkat de särskilt mycket utan att det mest handlat om att spara större inköp till dess att båda återgått till arbetet. Hon tog dessutom inte ut några föräldrapenningdagar, hade det krisat berättade hon att hon istället hade kunnat plocka ut någon dag för att höja inkomsten. Även Sandra, Camilla och Anna var inne på samma spår och menade att mycket handlar om anpassning och alla tre tog ut få föräldrapenningdagar. Camilla förklarade deras ekonomiska situation på följande sätt:

Jag tror att planeringen just var det som var det som gjorde att det inte vart sådär kännbart, dels att vi hade sparat pengar innan och sen att vi drog ner på liksom onödiga saker under tiden som gjorde att det inte blev sådär bankrutt som man kan tänka annars att man blir när man helt plötsligt får in tio istället för tjugo eller vad man då får. – Camilla

Att planera, spara och tänka ekonomiskt kan vara tre ledord från Camilla gällande ekonomin under föräldraledigheten. Kanske får familjer under denna period i livet avvakta med att konsumera onödiga saker och leva ett lyxliv i den bemärkelse av saker och ting och istället leva ett lyxliv med att umgås med nära och kära. Något som Anna bland annat menade var förklaringen att föräldraledigheten inte var allt för påfrestande gällande ekonomin i hennes familj, att de helt enkelt inte gjorde så mycket under tiden hon var hemma mer än att umgås. Även Kristina ansåg att mycket handlar om att tänka om under denna period då ekonomin är mer begränsad än vanliga fall, men att det inte var något större problem. I deras situation fick hennes man stå för räkningarna medan hennes föräldrapenning blev fickpengar. Dessutom var hon medveten om den förlust hon får till pension genom att vara föräldraledig, vilket de hade i åtanke vid fördelningen av den totala inkomsten i hushållet. Ida däremot ansåg att det påverkade deras vardag mer och berättade följande:

När jag var föräldraledig så tog jag ut ganska mycket av mina dagar tyvärr det ångrar jag ju idag, att jag tog ut ganska mycket dagar för att ha ganska lika, inte lika i inkomsten men som jag var van vid. Det är klart att det har påverkat mycket. – Ida

Här framgår det med andra ord att Ida plockade ut fler föräldrapenningdagar för att komma upp i en högre inkomst, något hon säger sig ångra. Det innebär i sin tur att hon inte har lika många dagar sparat som hon kan ta ut vid senare tillfällen, men det kanske å andra sidan var nödvändigt för att deras hushåll skulle fungera relativt normalt när det gäller den ekonomiska delen. Johannas ekonomiska situation under tiden som föräldraledig var lite speciell då hon fick ett arv precis vid den tidpunkten. Även fast hon inte ville använda sig av de pengarna till vardagen ansåg hon att det var en trygghet att ha de där om det behövdes, och menar samtidigt att det hade varit betydligt tuffare utan. Enligt Johanna så ”Det gick runt, rätt och slätt” och menar att de fick tänka till.