4. Resultat och analys
5.4 Förslag till framtida forskning
Under studiens gång har flera intressanta aspekter öppnat upp ett antal frågor kring framtida forskning. Särskilt intressant hade det varit att inkludera människor med olika typer av familjekonstellationer, framför allt ensamstående eller människor i samkönade relationer och föräldraledighetens påverkan på karriären. Detta eftersom denna studie endast inkluderat
individer i heterosexuella förhållanden, vilket jag är medveten om inte är fallet för alla människor. Slutsatserna i denna studie riskerar därmed att få en heteronormativ slagsida och det är möjligt att resultatet kunnat se annorlunda ut om studien inkluderat exempelvis samkönade par, därav mitt förslag att studera olika typer av familjekonstellationer. En annan aspekt som hade varit intressant hade varit att studera utbildningsnivåer och föräldraledighetens påverkan på karriär. Det hade också varit spännande med fler kvalitativa studier inom detta område, eftersom det framkom i den tidigare forskningen att de flesta använt sig av statistik och en kvantitativ metod för att undersöka föräldraledighetens påverkan på karriären. Med andra ord är det ett väldigt viktigt och intressant fenomen ur ett sociologiskt perspektiv med ett flertal möjliga infallsvinklar som öppnar upp för framtida forskning.
Referenslista
Aisenbrey, S., Evertsson, M., & Grunow, D. (2009). Is There a Career Penalty for Mothers’ Time Out? A Comparison of Germany, Sweden and the United States. SOCIAL FORCES, 88(2), 573–605.
Albrecht, J. W., Edin, P.-A., Sundstrom, M., & Vroman, S. B. (1999). Career Interruptions and Subsequent Earnings: A Reexamination Using Swedish Data. Journal of Human Resources, 34(2), 294–311.
Arbetsrätt 2017. (2017). Aktuella lagtexter 1 juli 2017. Stockholm: Lars Åhnberg AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö̈: Liber.
Castro-Garcia, C., & Pazos-Moran, M. (2016). Parental Leave Policy and Gender Equality in Europe. FEMINIST ECONOMICS, 22(3), 51–73.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/13545701.2015.1082033
Connell, R., & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [rev.] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Duvander, A-Z. (2014). How Long Should Parental Leave Be? Attitudes to Gender Equality, Family, and Work as Determinants of Women’s and Men’s Parental Leave in Sweden. JOURNAL OF FAMILY ISSUES, 35(7), 909–926.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/0192513X14522242
Duvander, A.-Z., & Johansson, M. (2019). Does Fathers’ Care Spill Over? Evaluating Reforms in the Swedish Parental Leave Program. Feminist Economics, 25(2), 67–89.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/13545701.2018.1474240
Ekberg, J., Eriksson, R., & Friebel, G. (2013). Parental leave - A policy evaluation of the swedish "daddy-month" reform. Journal of Public Economics, 97(1), 131-143.
doi:10.1016/j.jpubeco.2012.09.001
Evertsson, M. (2016). Parental leave and careers: Women's and men's wages after parental leave in sweden. Advances in Life Course Research, 29, 26-40.
doi:10.1016/j.alcr.2016.02.002
Evertsson, M., & Duvander, A. -. (2011). Parental leave-possibility or trap? does family leave length effect swedish women's labour market opportunities? European Sociological
Review, 27(4), 435-450. doi:10.1093/esr/jcq018
Fjaestad, B. & Wolvén, L-E. (2005) Arbetsliv och samhällsförändringar. Lund: Studentlitteratur AB.
Försäkringskassan. (Hämtat april 2020). När barnet är fött. Hämtat från:
Försäkringskassan. (Hämtat maj 2020). Det som är bra delar man lika på. Hämtat från: https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/dela-lika
Giddens, A., & Sutton, P. W. (2014). Sociologi (5:4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Haas, L., Allard, K., & Hwang, P. (2002). The impact of organizational culture on men’s use of parental leave in Sweden. Community, Work & Family, 5(3), 319–342.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/1366880022000041801
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Karlsson, Ch. J (2013) Begreppet arbete. Definitioner, ideologier och sociala former. 2:a uppl. Lund: Arkiv förlag
Nationalencyklopedin (NE). Karriär. Hämtat från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/karriär (hämtad 2020-04-20)
Nyberg, R. & Tidström, A. (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Regeringen. (15 oktober 2019). Sverige mest jämställda EU-landet i ny mätning. Hämtat maj 2020 från:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/10/sverige-mest-jamstallda-eu-landet-i-ny-matning/
Regeringen. (21 december 2016). Mål för jämställdhet. Hämtat i maj 2020 från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/
Soidre, T. (2013). Kvinnor och män i arbete – differentiering och stratifiering, I T. Berglund & S. Schedin (Red.), Arbetslivet. (2., [rev.] uppl.). (s. 387–413). Lund: Studentlitteratur AB. Statistikmyndigheten (SCB). (8 maj 2020). Högst utbildningsnivå bland kvinnor och i våra universitetsstäder. Hämtat i maj 2020 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/pong/statistiknyhet/befolkningens-utbildning-2019/ Sundstrom, M., & Duvander, A. (2002). Gender division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden. EUROPEAN SOCIOLOGICAL REVIEW, 18(4), 433–447
Vetenskapsrådet. (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2020-04-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Informationsbrev
2020-04-09 Hej!
Mitt namn är Marie Sohlman och jag studerar sista året på Sociologiprogrammet med inriktning mot personal- och arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Min studietid börjar dock gå mot sitt slut och jag kommer under våren 2020 att framställa min C-uppsats/examensarbete som är den slutgiltiga examinationen. I denna avslutande uppsats har jag valt att undersöka hur kvinnor upplever att föräldraledighet har påverkat deras karriär, eftersom det är något som intresserar mig på ett personligt plan men också är intressant ur ett sociologiskt perspektiv. För att kunna studera och analysera detta har jag tänkt genomföra mellan 7 – 10 intervjuer och söker därför frivilliga kandidater som kan tänka sig att ställa upp och göra min studie möjlig. Jag söker mödrar som varit föräldraledig vid ett eller flera tillfällen och som sedan återgått till arbete. Vid vilken tidpunkt du varit föräldraledig och hur många barn du har spelar alltså ingen roll.
Eftersom det är frivilligt att delta är det också helt okej att avbryta intervjun om så önskas eller att välja att inte besvara alla frågor. Alla som deltar kommer att vara anonyma och materialet kommer endast användas till uppsatsens syfte. Intervjuerna kommer bara behandlas av mig och när jag transkriberat inspelningarna raderas dem. När jag sammanställt materialet kommer min handledare ta del av materialet, men vid den tidpunkten är ni anonyma. När C-uppsatsen är klar kommer den publiceras digitalt på Luleå Tekniska Universitets hemsida för studentuppsatser. Vad gäller tid och plats är jag relativt flexibel men i och med att vi har en tidsram att förhålla oss till ser jag gärna att intervjuerna sker under april månad. Intervjuerna kommer att ta ungefär 45 minuter och önskvärt för min del är att kunna träffas personligen förutsatt att vi båda är fullt friska. Är det däremot någon som hellre vill ta det digitalt på grund av den situationen vi befinner oss i idag kan vi såklart lösa det.
Har du några frågor eller kan tänka dig att ställa upp är du välkommen att kontakta mig! Jag nås bäst vid mail: (Mailadress) men det går även bra att kontakta mig på telefon: (Telefonnummer).
Tack för att du tog dig tid att läsa! Med vänlig hälsning,