• No results found

EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

In document Årsredovisning 2008 (Page 42-46)

Mål

Beslut om insatser ska vara baserade på en analys och prioritering av vad som behöver göras för att förorenade områden ska ha identifierats, undersökts och efterbehandlats i enlighet med delmålen om förorenade områden i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö senast 2050.

vi anser att målet i huvudsak har uppfyllts.

identifieringen av förorenade områden anser vi vara klar, då antalet identifie- rade potentiellt förorenade områden de senaste åren har legat konstant runt cirka 80 000 objekt.

områdena riskklassas för att avgöra behovet av efterbehandling. vår utgångs- punkt vid prioriteringar för undersökningar och eventuell efterbehandling är det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö och dess delmål 6 och 7.

delmål 6 innebär i korthet att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. år 2008 fanns 30 av dessa så kallade akuta objekt i landet. vid 25 av dessa objekt pågick eller hade det utförts utredningar och vid fem objekt pågick eller förbereddes det för slutliga åtgärder. Nio tidigare akuta objekt har efterbe- handlats slutgiltigt. 27 av de 30 akuta objekten uppskattas vara åtgärdade (tempo- rärt eller slutgiltigt) senast år 2010.

delmål 7 innebär att åtgärder under åren 2005–2010 ska ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. uppskattningsvis finns 1 400 områden som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa eller miljön (prioriterade områ- den). efterbehandling med helt eller delvis statlig finansiering pågick eller hade färdigställts vid nästan 90 prioriterade områden 1999 till och med 2008. efterbe- handling via tillsyn pågick eller hade avslutats vid drygt 100 prioriterade områden samma period.

FÖRDELNING AV MEDEL UNDER 2008

under 2008 har vi fördelat cirka 250 miljoner kronor i statliga bidrag till arbetet med efterbehandling. Fördelningen av bidrag framgår av tabellen på sidan 40. av de beslutade bidragen fördelades cirka 22 mnkr till länsstyrelsernas arbete med

Verksamhetsområde 2

Bevara och restaurera natur och miljö.

MÅl: Att effektivt genomföra insatser för att bevara, skydda och vårda miljö, samt

restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen.

»

EFTERBEHANDlING AV FÖRORENADE OMRÅDEN (tkr) ÅRSARBETS - KRAFT PERSONAl- KOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER INTäKTER läMNADE BIDRAG 2008 4 2 614 9 189 11 804 0 237 945 2007 4 2 132 9 127 11 258 0 484 940 2006 3 1 619 10 902 12 521 0 590 546

Minskningen av lämnade bidrag 2008 jmf med 2007 beror på att lägre belopp nu utbetalas i början av projektstart och att verket i stället ikläder sig framtida åtaganden via tilldelad bemyndiganderam. Jämförelser mellan åren är inte helt adekvat på grund av att verksamhetsgrenen Information är integrerad i övriga verksamhetsgrenar från och med 2007.

Mål

Beslut om insatser ska vara baserade på en analys och prioritering av vad som behöver göras för att förorenade områden ska ha identifierats, undersökts och efterbehandlats i enlighet med delmålen om förorenade områden i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö senast 2050.

vi anser att målet i huvudsak har uppfyllts.

identifieringen av förorenade områden anser vi vara klar, då antalet identifie- rade potentiellt förorenade områden de senaste åren har legat konstant runt cirka 80 000 objekt.

områdena riskklassas för att avgöra behovet av efterbehandling. vår utgångs- punkt vid prioriteringar för undersökningar och eventuell efterbehandling är det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö och dess delmål 6 och 7.

delmål 6 innebär i korthet att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. år 2008 fanns 30 av dessa så kallade akuta objekt i landet. vid 25 av dessa objekt pågick eller hade det utförts utredningar och vid fem objekt pågick eller förbereddes det för slutliga åtgärder. Nio tidigare akuta objekt har efterbe- handlats slutgiltigt. 27 av de 30 akuta objekten uppskattas vara åtgärdade (tempo- rärt eller slutgiltigt) senast år 2010.

delmål 7 innebär att åtgärder under åren 2005–2010 ska ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. uppskattningsvis finns 1 400 områden som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa eller miljön (prioriterade områ- den). efterbehandling med helt eller delvis statlig finansiering pågick eller hade färdigställts vid nästan 90 prioriterade områden 1999 till och med 2008. efterbe- handling via tillsyn pågick eller hade avslutats vid drygt 100 prioriterade områden samma period.

FÖRDELNING AV MEDEL UNDER 2008

under 2008 har vi fördelat cirka 250 miljoner kronor i statliga bidrag till arbetet med efterbehandling. Fördelningen av bidrag framgår av tabellen på sidan 40. av de beslutade bidragen fördelades cirka 22 mnkr till länsstyrelsernas arbete med

måluppfyllelse

ÅTERRAPPORTERING

Insatser med redovis- ning av hur anslags- medlen fördelats samt effekter.

tillsyn över förorenade områden och sammanlagt omkring 41 mnkr för invente- ring och utgifter i samband med utredningar. merparten av det totala bidragsbe- loppet har fördelats till åtgärder. en mindre del har gått till kunskapsprogrammet Hållbar sanering, till konsultinsatser och till det avtal vi har med sveriges geolo- giska undersökning (sGu) och statens geotekniska institut (sGi) som hjälper oss att vägleda länsstyrelser med flera i efterbehandlingsarbetet.

vÄGledNiNG oCh samveRkaN

Naturvårdsverket ger vägledning i efterbehandlingsfrågor till länsstyrelser och andra berörda aktörer. detta gör vi delvis genom ett samarbete med sveriges geo- logiska undersökning (sGu) och statens geotekniska institut (sGi). vi deltar också vid länsstyrelseträffar och i nationellt och internationellt nätverksarbete. exempel på sådana insatser under 2008 är:

• Vi har deltagit i regionala träffar i norra och södra Sverige. Under hösten 2008 deltog vi också i en nationell träff för jurister vid länsstyrelser som arbetar med efterbehandlingsfrågor samt en länsstyrelseträff för tillsynsfrågor. tillsammans med länsstyrelserna anordnade vi också en träff under hösten där inventerings- frågor och kvalitetssäkring diskuterades. länsstyrelserna har i sin tur anordnat 34 utbildningsdagar om förorenade områden under 2008.

• Vi har deltagit i andra möten på efterbehandlingsområdet, till exempel nätverket Renare marks vårmöte i luleå och vid svenska geotekniska föreningens (sGF) kurs under våren.

• Vi har arbetat vidare med att ta fram vägledningsmaterial om val av efterbe- handlingsåtgärd och riskbedömning samt presenterat det kommande materialet vid Naturvårdsverkets konferens miljöbalksdagarna i oktober.

• Vi har arbetat med vägledning via vår webbplats, till exempel kring nya gene- rella riktvärden för förorenad mark, våra utgångspunkter för efterbehandling, tolkning av vem som är tillsynsmyndighet, frågor och svar i bidragsärenden samt informationsspridning om förorenade områden.

• Inom kunskapsprogrammet Hållbar sanering har vi arbetat för att göra kunskap från programmet mer tillgänglig för myndigheter, forskare och företag.

• Vi har deltagit i en nordisk konferens om förorenade områden, NordRocs, i september, anordnad av en nordisk samarbetsgrupp samt medverkat i en Review Committee för konferensen.

• Vi har bistått Miljödepartementet i förhandlingsarbete för EU:s kommande ram- direktiv för markskydd.

eFFekteR av våRt aRBete

Naturvårdsverkets arbete med efterbehandling är långsiktigt. Förorenade områden ska ha identifierats, undersökts och efterbehandlats senast år 2050, i enlighet med delmålen om förorenade områden i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. sedan flera år gör vi en omfattande årlig lägesbeskrivning av effekterna av arbetet med efterbe- handling. lägesbeskrivningarna bygger på uppgifter från länsstyrelserna.

uppgifterna visar att arbetet med att identifiera förorenade områden i landet i princip är klart, även om enstaka nya objekt kan upptäckas med tiden. inven- teringsarbetet (riskklassning) pågår i länen. 2008 hade 16 772 objekt av de cirka

80 000 potentiellt förorenade områdena riskklassats, vilket är 1 666 fler än år 2007. uppgifterna visar också att arbetet med att undersöka och vid behov efter- behandla förorenade områden ger resultat.

utvecklingen är en direkt följd av det långsiktiga och systematiska efterbe- handlingsarbetet, både genom statlig finansiering och tillsynsrelaterat arbete. att bibehålla denna goda utveckling förutsätter enligt Naturvårdsverket fortsatta anslag. i tabellen ovan framgår i siffror hur efterbehandlingsarbetet har utvecklats under åren 2006–2008.

EFTERBEHANDLINGSARBETETS UTVECKLING UNDER 2006–2008

2006 2007 2008 Totalt antal identifierade potentiellt

förorenade områden 78 970 80 344 81 748 Uppskattat antal prioriterade områden 1 424 1 389 1 429 Antal prioriterade områden

(riskklassade, riskklass 1) 717 736 810 Helt eller delvis med Pågående utredningar 189 201 170 statlig finansiering Pågående åtgärder 25 30 33 Genom tillsyn Pågående utredningar 417 570 800

Pågående åtgärder* 104 141 137

Helt eller delvis med Avslutade utredningar ackumulerat sedan 1999** 270 299 296 statlig finansiering Avslutade åtgärder ackumulerat sedan 1999 44 50 56 Genom tillsyn Avslutade utredningar ackumulerat sedan 1999 582 2 760 3 051

Avslutade åtgärder ackumulerat sedan 1999 447 766 1 174

Anm. Ett objekt redovisas i den fas av efterbehandlingsarbetet det befinner sig vid rapporteringstillfället (utredning eller åtgärd). Antalet objekt i respektive fas varierar därför från år till år.

* Omfattar inte delåtgärder

** Avser antalet avslutade utredningar men omfattar inte objekt där fortsatt utredning pågår eller där åtgärder pågår.

Tabellen beskriver hur efterbehandlingsarbetet har utvecklats under åren 2006-2008. Efterbehand- lingsåtgärder med statlig finansiering (helt eller delvis) har genomförts och avslutats vid 56 prioriterade områden sedan 1999. Dessutom har cirka 1200 områden efterbehandlats till följd av tillsynsrelaterat arbete sedan 1999.

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEVARA

In document Årsredovisning 2008 (Page 42-46)

Related documents