Naturvårdsverket har i år för första gången deltagit i den rådgivande kommittén för internationella havsforskningsrådet, iCes.
Naturvårdsverket har också, efter samråd med Fiskeriverket, deltagit i flera vetenskapliga arbetsgrupper vid iCes med arbetsområden som knyter an till vårt arbete. vi deltog i: Working Group on integrated assessments of the Baltic sea, marine Chemistry Working Group, Working Group on marine habitat mapping, Workshop on Fisheries management in marine Protected areas samt Workshop on dealing with Natura 2000 and Related Requests.vi har genom arbetet i iCes kunnat påverka den nya organisationen så att en ekosystemansats för fiskekvot- erna underlättas.
FORSKNINGSPROGRAM
Forskning är till sin karaktär långsiktig och de pengar vi satsar ett år ger vanligtvis resultat flera år senare. här följer exempel på resultat från några av våra avslutade forskningsprogram:
Resultat från forskningsprogrammet Bedömning av måluppfyllelse under osäkerhet visar på möjligheter och begränsningar med att integrera miljömåls- frågorna i det lagstyrda arbetet, med betoning på tillståndsgivning och tillsyn. Programmet ger rekommendationer för det fortsatta miljömålsarbetet, till exempel avseende behovet av centrala riktlinjer för rättstillämpningen. Forskningen visar att miljökvalitetsmålen har använts i liten omfattning i tillståndsprövningar och tillsyn, vilket kan användas inför fortsatt analys av och arbete med miljömålen i rättstillämpningen. Ny statistisk metodik har tagits fram för att följa upp tidserier av miljökvalitetsdata, och kan även användas inom miljöövervakningen. tekniken har använts i det internationella förhandlingsarbetet inom vattenområdet.
Resultat från det samhällsvetenskapliga forskningsprogrammet Hållbara hus- håll (shaRP) visar hur miljöpolitiken griper in i hushållens vardag, vilka faktorer som styr hushållens miljöval samt hur Naturvårdsverket utifrån detta kan dra slutsatser för framtida utformning av styrmedel.
Forskningsprogrammet Miljöstrategiska verktyg (mist) har bland annat ökat kunskaperna om införandet av eG-direktivet om strategiska miljöbedömningar (s-direktivet) och till exempel bidragit till Naturvårdsverkets kommande handbok om miljöbedömning av vissa planer och program. Programmet har också gett en mer saklig debatt om miljöprövning och planering som hinder för infrastrukturut- byggnad, vindkraft m.m.
Forskningsprogrammet Klimatverktyg som pågår sedan 2006 har haft många uppmärksammade möten med användare, bland annat en dialog med malmö kommun om hur kommunen bör anpassa sig för att möta förväntade klimatef- fekter. en rapport om klimat och säkerhet fick stor uppmärksamhet och regeringen planerar ett seminarium under det svenska eu-ordförandeskapet 2009 om just klimat, miljö och säkerhet.
verifieras av den utvärdering som gjorts om vår forskning. För de forskningspro- gram som startat 2008 har vi inte lyckats få en så jämn könsfördelning som vi öns- kat. i ett program där flera finansiärer medverkar har det varit svårare att beakta den jämna könsfördelningen.
FORSKNING FÖR ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN
med miljöforskningsanslaget finansierar vi forskning som är viktig för Natur- vårdsverkets kunskapsbehov. vi lägger därför stor vikt vid att analysera att vi tar fram kunskap som bidrar till att vi kan nå miljökvalitetsmålen. vi involverar representanter för Naturvårdsverkets olika verksamheter i hela processen – från analys till användning av resultat från forskningen. vi utlyser medel i konkurrens och ser till att ansökningar om forskningsmedel bedöms med hänsyn till veten- skaplig kvalitet och praktisk relevans. i bedömningen av ansökningar strävar vi även efter en jämn fördelning mellan könen. tyvärr är kvinnor underrepresente- rade i ett av de program som startat i år. vi har under 2008 sett över samtliga våra rutiner över granskningsförfarandet och vi har också tagit fram en handlingsplan för miljöforskningsanslaget för perioden 2009-2012.
av vårt forskningsanslag på 87 mnkr går 20 mnkr till forskning vid miljö- institutet ivl, där näringslivet bidrar med lika mycket. Cirka 7 mnkr går till utredningar/synteser och resten, cirka 60 mnkr, går till forskningsprogram inom angelägna områden för Naturvårdsverket.
under 2008 har 15 program pågått och fem av dessa avslutats. två nya pro- gram har också startat – det ena handlar om hållbara energi- och transportsystem och samfinansieras med energimyndigheten, vägverket och vinnova. det andra handlar om digital bildteknik och laserskanning som nya tekniker inom miljö- övervakningen . vi har under året också planerat två nya forskningsprogram inom effektiv miljötillsyn respektive klimatets förändring och vissa miljömål. dessa program kommer att starta under 2009.
vi har under året genomfört en bibliometrisk utvärdering, det vill säga utvär- derat antalet citeringar av sju av våra forskningsprogram. utvärderingen visade att den forskning vi finansierar genomgående håller hög vetenskaplig kvalitet.
Naturvårdsverket har också bidragit till att ivl:s miljöforskning utvärderats. utvärderingen visade att forskningen hade hög miljörelevans och att hälften av medlen från vårt anslag finansierar deltagande i eu-projekt. däremot har ivl:s forskning inte utvärderats med hänsyn till vetenskaplig kvalitet.
Nedgången av forskning till stöd för miljömålet ”Hav i balans” beror på att ett annat anslag – havsmiljöanslaget finansierar forskning 2008 med cirka 10 mnkr. miljömålet ”Giftfri miljö” har ökat genom starten av forsknings- programmet ”Giftfri miljö”.
Mål 2
I samråd med Fiskeriverket ska Naturvårdsverket eller av Naturvårdsverket utpekad forskare delta i för Naturvårdsverket relevanta arbetsgrupper i Internationella rådet för havsforskning (ICES).
ÅTERRAPPORTERING
Hur medlen fördelats i relation till miljö- kvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen samt hur medlen fördelats mellan män och kvinnor.
målet är uppfyllt.
DELTAGANDE I INTERNATIONELLA FORSKNINGSRÅDET
Naturvårdsverket har i år för första gången deltagit i den rådgivande kommittén för internationella havsforskningsrådet, iCes.
Naturvårdsverket har också, efter samråd med Fiskeriverket, deltagit i flera vetenskapliga arbetsgrupper vid iCes med arbetsområden som knyter an till vårt arbete. vi deltog i: Working Group on integrated assessments of the Baltic sea, marine Chemistry Working Group, Working Group on marine habitat mapping, Workshop on Fisheries management in marine Protected areas samt Workshop on dealing with Natura 2000 and Related Requests.vi har genom arbetet i iCes kunnat påverka den nya organisationen så att en ekosystemansats för fiskekvot- erna underlättas.
FORSKNINGSPROGRAM
Forskning är till sin karaktär långsiktig och de pengar vi satsar ett år ger vanligtvis resultat flera år senare. här följer exempel på resultat från några av våra avslutade forskningsprogram:
Resultat från forskningsprogrammet Bedömning av måluppfyllelse under osäkerhet visar på möjligheter och begränsningar med att integrera miljömåls- frågorna i det lagstyrda arbetet, med betoning på tillståndsgivning och tillsyn. Programmet ger rekommendationer för det fortsatta miljömålsarbetet, till exempel avseende behovet av centrala riktlinjer för rättstillämpningen. Forskningen visar att miljökvalitetsmålen har använts i liten omfattning i tillståndsprövningar och tillsyn, vilket kan användas inför fortsatt analys av och arbete med miljömålen i rättstillämpningen. Ny statistisk metodik har tagits fram för att följa upp tidserier av miljökvalitetsdata, och kan även användas inom miljöövervakningen. tekniken har använts i det internationella förhandlingsarbetet inom vattenområdet.
Resultat från det samhällsvetenskapliga forskningsprogrammet Hållbara hus- håll (shaRP) visar hur miljöpolitiken griper in i hushållens vardag, vilka faktorer som styr hushållens miljöval samt hur Naturvårdsverket utifrån detta kan dra slutsatser för framtida utformning av styrmedel.
Forskningsprogrammet Miljöstrategiska verktyg (mist) har bland annat ökat kunskaperna om införandet av eG-direktivet om strategiska miljöbedömningar (s-direktivet) och till exempel bidragit till Naturvårdsverkets kommande handbok om miljöbedömning av vissa planer och program. Programmet har också gett en mer saklig debatt om miljöprövning och planering som hinder för infrastrukturut- byggnad, vindkraft m.m.
Forskningsprogrammet Klimatverktyg som pågår sedan 2006 har haft många uppmärksammade möten med användare, bland annat en dialog med malmö kommun om hur kommunen bör anpassa sig för att möta förväntade klimatef- fekter. en rapport om klimat och säkerhet fick stor uppmärksamhet och regeringen planerar ett seminarium under det svenska eu-ordförandeskapet 2009 om just klimat, miljö och säkerhet.
måluppfyllelse
ÅTERRAPPORTERING
Insatser och effekter.
ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING AVSEENDE VERKSAMHETSGRENEN
1. Övriga väsentliga insatser och effekter.
FORSKNINGSPROGRAM ÅR BUDGET, mnkr
MILJÖKVALITETSMÅL FÖRVÄNTADE EFFEKTER Mist Miljöstrategiska
verktyg
2003-2008 20 Alla Svara på hur till exempel miljökonsekvens bedömningar fungerar och ge råd om hur miljöstrategiska verktyg ska utformas för att fungera bra.
FLIPP – Förutsättningar för livscykelhänsyn i inte- grerad produktpolitik
2003-2008 20 Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Skyddande ozonskikt
Visa hur lagar, skatter och miljömärkning påverkar olika grupper av människor och ta fram hållbara system för produktion och konsumtion av varor som gynnar både företag och miljön.
Sharp – Hållbara Hushåll 2003-2008 16 Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Skyddande ozonskikt
Erbjuda handfasta riktlinjer för hur det lokala miljö- arbetet och styrmedlen ska utformas för att ge långvariga effekter på hushållens beteende.
ENGO – Bedömning av måluppfyllelse under osäkerhet
2003-2008 20 Alla Generera nya statistiska metoder för att snabbare och med större precision se effekterna av olika miljövårds- insatser.
ENFORCE – Genomdrivan- de av miljörätt i Europa
2003-2008 4 Alla Ta fram nya och bättre förvaltnings- och straffrättsliga instrument för en effektivare miljölagstiftning. Vilt o Fisk – Adaptiv
förvaltning av vilt i skogslandskapet och fisk i sjöar och vattendrag
2004-2009 40 levande skogar levande sjöar och vatten- drag
Ta fram modeller för förvaltning av vilt och fisk som passar såväl miljömålen som ett hållbart nyttjande av dessa naturresurser.
Friluftsliv i förändring 2006-2009 18 Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv
Ge förutsättningar för en förbättrad planering och förvaltning av friluftsliv.
Klimatverktyg 2006-2009 12 Begränsad klimatpåverkan Ta fram verktyg för samhällets framtida behov av klimat- anpassning.
Hållbar avfallshantering 2006-2009 16 Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan
Föreslå kostnadseffektivare styrmedel inom avfalls- sektorn och utveckla avfallshanteringssystem som är bättre anpassade till konsumenternas behov. SCARP – Frisk luft i
Sverige
2006-2009 18 Giftfri miljö Frisk luft
Ta fram vetenskapligt underlag om luftföroreningar och dess effekter och ge stöd för politiska beslut nationellt och inom EU. Utveckla integrerade beslutsstödmodeller. Emissioner av organiska
kemikalier från varor i teknosfären
2007-2010 16 Giftfri miljö Öka den vetenskapliga förståelsen av emissioner från varor i syfte att stödja utvecklingen av svenska och europeiska handlingsprogram.
Ekonomisk utvärdering för miljön
2007-2010 13 Giftfri miljö Utveckla samhällsekonomiska konsekvensanalyser för problem som berör hushållning av miljön och naturresurser. Koldioxidsnåla energi- och transportsystem 2050 samfinansierat program 2008-2011 27,9 varav NV 10
Begränsad klimatpåverkan Ge underlag till planering och utveckling av koldioxidsnåla energi- och transportsystem.
EMMA – Kartering och miljöövervakning med flygburen laserskanning och digitala bilder
2008-2010 7,8 Alla I forskningsprogrammet EMMA utvecklas automatiska och halvautomatiska metoder för att använda laser- skanning och digitala flygbilder för miljöövervakning och vegetationskartering, såväl på land som i havet.
FoRskNiNG kRiNG vilt
Naturvårdsverket disponerar 17,5 mnkr ur viltvårdsfonden. ett nytt ramprogram för perioden 2009–2014 har antagits under året. där identifieras forskningsbehov av väsentlig betydelse för att lösa aktuella eller förväntade viltförvaltningsproblem respektive för områden där det finns särskilt stora behov av en mer långsiktig kun- skapsuppbyggnad till stöd för viltförvaltningen.
Resultat från pågående viltforskning har använts i flera av Naturvårdsverkets beslut. som exempel kan nämnas våra beslut om skyddsjakt och vårt pågående uppdrag om att föreslå en ny organisation för regional rovdjursförvaltning. en närmare genomgång av hur resultaten används inom förvaltningen kommer att ingå i den planerade utvärderingen av viltforskningens nytta under 2009. FoRskNiNGskommuNikatioN
Miljöforskningsdagar för journalister
2008 års miljöforskningsdagar för journalister 22–23 januari 2008 i stockholm var välbesökt. Fisk och fiske var temat första konferensdagen och Miljöforskning i tiden – aktuellt på agendan var temat andra dagen. deltagarenkäten visade att deltagarna kom till miljöforskningsdagarna för att lära sig mer om aktuell miljö- forskning och för att knyta kontakt med forskare. konferensen resulterade i inslag såväl i tidningar som på radio och tv.
Forum för miljöforskning 2008 – tema vatten
På Forum för miljöforskning samlades forskare, politiker och förvaltare för att diskutera vattenfrågor. syftet med konferensen var att skapa ett möte för dialog mellan aktörer i samhället som arbetar med vattenfrågor samt att se hur forskning kan utveckla arbetet. deltagarnas utvärdering visade att man gärna vill ha fler konferenser där forskare möter praktiker och beslutsfattare.