SAMVERKAN MELLAN NATUR OCH KULTURSEKTORN

Naturvårdsverket har fördjupat samverkan mellan natur- och kultursektorn och de areella näringarna. samverkan bidrar till att minska risken för dubbelarbete och vi får en bättre hantering av landskapsfrågor. samarbetet var särskilt intensivt i samband med den fördjupade utvärderingen 2007. under 2008 har samverkan skett inom den löpande verksamheten. vi och de andra centrala myndigheterna driver också flera projekt tillsammans. vi har bjudit in till egna och har deltagit i andras möten och arbetsgrupper, skickat och svarat på remisser i viktiga sakfrågor, arrangerat gemensamma seminarier med mera. Några exempel:

• Avstämningar. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen träffas flera gånger per år för att samlat stämma av hur samarbetet mellan myndigheterna fortlöper. en motsvarande samverkansgrupp håller på att formeras även med Riksantikva- rieämbetet. vi har en överenskommelse med Jordbruksverket om att starta en samverkansgrupp 2009.

iNteRNatioNellt havsaRBete

vi har ökat vårt arbete i internationella organ för havsmiljön. därmed kan vi bevaka svenska intressen, medverka till att förvalta marina naturresurser på bästa sätt och bidra med kunskap som kan förbättra havsmiljön. vi deltar också i sidas utbildningsprogram för havsmiljöområdet.

internationella havsforskningsrådet iCes är den regionala vetenskapliga orga- nisationen för hela norra atlanten och det forum där de vetenskapliga råden för fiskekvoterna beräknas. Naturvårdsverket har i år för första gången deltagit i iCes rådgivande kommitté genom att besätta platsen som suppleant till den svenska ordinarie ledamoten. vi har därigenom kunnat påverka den nya organisationen som ska underlätta en ekosystemansats för fiskekvoterna i området. Naturvårds- verket har också, efter samråd med Fiskeriverket, deltagit i flera vetenskapliga arbetsgrupper vid iCes med arbetsområden som knyter an till vårt arbete. i avsnit- tet för miljöforskning framgår vilka arbetsgrupper vi deltar i.

Insatser inom OSPAR

oslo – Pariskonventionen (osPaR) behandlar skyddet av den marina miljön i hela Nordöstra atlanten. medlemmar är eu-kommissionen och 15 länder kring nord- östra atlanten. Naturvårdsverket har deltagit i årsmötet för den kommitté som arbetar med den marina biologiska mångfalden. vi har också deltagit i möten med undergrupper för mash om skydd av marina områden. här har vi bland annat aktivt arbetat med skyddet av sårbara habitat i havsområden som ligger utanför nationell jurisdiktion. vi deltar från 2008 i en undergrupp (eiha) om störningar och föroreningar i den marina miljön.

sverige har i år bidragit till den statusrapport för osPaR-området som ska publiceras 2010. det gäller rekommendationer för förvaltning och övervakning av ålgräsängar, inventering av mängden marint skräp och exempel på hur sverige arbetar med konstgjorda rev och marin förvaltning med många intressenter. vi har på detta sätt bidragit till arbetet med att förvalta de marina naturresurserna på ett hållbart sätt.

SAMVERKAN MELLAN NATUR- OCH KULTURSEKTORN

Naturvårdsverket har fördjupat samverkan mellan natur- och kultursektorn och de areella näringarna. samverkan bidrar till att minska risken för dubbelarbete och vi får en bättre hantering av landskapsfrågor. samarbetet var särskilt intensivt i samband med den fördjupade utvärderingen 2007. under 2008 har samverkan skett inom den löpande verksamheten. vi och de andra centrala myndigheterna driver också flera projekt tillsammans. vi har bjudit in till egna och har deltagit i andras möten och arbetsgrupper, skickat och svarat på remisser i viktiga sakfrågor, arrangerat gemensamma seminarier med mera. Några exempel:

• Avstämningar. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen träffas flera gånger per år för att samlat stämma av hur samarbetet mellan myndigheterna fortlöper. en motsvarande samverkansgrupp håller på att formeras även med Riksantikva- rieämbetet. vi har en överenskommelse med Jordbruksverket om att starta en samverkansgrupp 2009.

ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 5

Insatser som genom- förts för att utveckla en fördjupad samverkan mellan natur- och kultursektorerna och de areella näringarna samt effekter av dessa insatser. I redovis- ningen ska särskilt olika samverkansformer mellan sektorerna belysas.

• Samverkansöverenskommelse. Inom ramen för Naturvårdsverkets överenskom- melse med lantmäteriet genomför länsstyrelserna och lantmäteriet en kvalitets- säkring av gränser för skyddade områden och Natura 2000-områden.

• Styrgrupper. I styrgruppen för Mistraprojektet Include ingår Riksantikvarieäm- betet och Naturvårdsverket. vi delfinansierar projektet. en effekt av samarbetet är att natur- och kulturmiljöaspekterna behandlas likvärdigt i forskningspro- grammet. Include är grund för fortsatt samverkan kring forskning om land- skapsplanering där också vägverket ingår.

• miljökvalitetsmålen. samverkan fortsätter kring alla de ”gröna” miljömålen. inom ramen för Levande skogar har vi tillsammans med skogsstyrelsen utrett kompletterande metoder för skydd av värdefull natur (komet-projektet). För Levande sjöar och vattendrag driver vi den nationella databasen för åtgärder i vatten ihop med Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna. • Referensgrupper. vi ingår i Riksantikvarieämbetets projekt om att utöka det

nationella miljöövervakningsprogrammet med kulturmiljöövervakning. Ämbetet deltar bland annat i vårt arbete med vägledning för nationella landskapstra- tegier, kompletterande metoder för skydd av värdefull natur samt strategi för skötsel av skogar och andra trädbärande marker.

• symposier och möten. etnobiologisk symposium på skansen 26–27 augusti anordnades av Centrum för biologisk mångfald med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som medarrangörer. Även skogsstyrelsen och Jordbruksverket bidrog med föredrag.

ROVDJURSINFORMATION

i mitten av november skedde två olyckor med björn och jägare. de inträffade på senhösten, under älgjakten. under 2008 blev det färre skador och skadskjut- ningar under björnjakten. efter fjolårets dödsolycka beslöt Naturvårdsverket och svenska Jägareförbundet att intensifiera sina insatser för att förebygga skador av björn.

vi satsade på information till främst jägare:

 tänk björn! alla cirka 270 000 personer som löser jaktkort fick information genom ett vykort som vi sände med jaktkortsutskicket. där informerade vi om olika informationsmaterial och kurser.

 vi uppdaterade den gemensamma broschyren Björnmöten. den ger råd till jägare vid jakt på björn, älg, rådjur och småvilt.

 Jägareförbundet anordnade kurser för jaktledare för björnjakten, startade en kurs för björneftersök samt informerade om björnpasset, som är en folder och ett skjutprov.

 Naturvårdsverket tog fram broschyren Mata inte björnar. avsikten var att se till att björnar inte blir orädda för människor. Flera björnar som orsakar problem nära bebyggelse är sådana som matats, avsiktligt för fotografering eller oavsikt- ligt genom att slaktrester och annat ligger framme.

 Flera björnprojekt fick stöd när Naturvårdsverket fördelade medel till rov- djursinformation, däribland Naturskyddsföreningen i dalarna för Björnens år, ÖVRIG

ÅTERRAPPORTERING 6

Övriga väsentliga insatser och effekter.

föreläsningar i skolor om björn, utställning, Jägarförbundet mittnorrland för informationsmöten inför björnjakten och länsstyrelsen i Gävleborg för tema- träffar inför björnjakten.

deN lokala NatuRvåRdssatsNiNGeN

Naturvårdsverket har haft ett regeringsuppdrag att utvärdera hur den lokala naturvårdssatsningen (loNa) bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen samt effekterna av lokal delaktighet. åren 2004–2006 beviljades 261 kommuner statliga bidrag till 1 525 naturvårdsprojekt. statens stöd var 285 mnkr och totalkostnaden för loNa-projekten var drygt 700 mnkr.

loNa har enligt utvärderingen bidragit till att uppfylla miljökvalitetsmål med anknytning till naturvård och friluftsliv: Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv samt till God bebyggd miljö. den lokala naturvårdssatsningen har:

• Markant ökat det lokala naturvårdsarbetet, lett till tydligt ökade besöksfrek- venser i restaurerade områden samt bevarat och utvecklat förutsättningarna för friluftsliv. detta genom att en omfattande infrastruktur av friluftsanordningar i form av leder, spänger, fågeltorn, naturpunkter för skolor med mera byggts. • Höjt kunskapsnivån om naturvärden, bland annat genom ett stort antal inven-

teringar, naturvårdsplaner, faktablad och guidningar. loNa har också lett till att naturvård kopplas ihop med andra politikområden som regional utveckling, natur- och kulturturism samt kulturmiljövård.

• Lagt stort fokus på den tätortsnära naturen, samt på åtgärder för att få ut stora och delvis nya grupper i naturen. det har skapat positiva effekter för lärande om naturvård och friluftsliv i svenska kommuner, samt bidragit till att elever tillbringar mer tid utomhus.

utvärderingen visar också på att det är effektivt att koppla ihop åtgärder för na- turvård med åtgärder för friluftsliv. det stora engagemanget från ideella föreningar har blivit möjligt genom att eget arbete räknas som medfinansiering.