Efterfrågan från konsument och upplevd efterfrågan

Efterfrågan representeras regionalt av linjära funktioner där lutningen bestäms av elasticiteten i en punkt. Den efterfrågan som upplevs av produ- centerna påverkas dock även av möjligheten att transportera produkter mellan olika regioner och av import och export. Är det stor efterfrågan och låg produktion i en region borde priset stiga kraftigt, men delar av den regi- onala efterfrågan täcks då av överskott från andra regioner. Den upplevda efterfrågan blir då flackare. Möjligheten till import sätter dessutom ett tak för priset. På motsvarande sätt kan produkter säljas till andra regioner eller på export om produktionen är hög.

Detta illustreras i figur 6, där den totala efterfrågan i regionen blir betydligt flackare än den som skattats för invånarna i regionen. Efterfrågan i en region är linjär (röd linje). De lokala konsumenterna och producenterna är dock inte ensamma aktörer på marknaden. Den efterfrågan som upplevs av producenterna är därför mycket flackare (blå). Vid lågt pris kan man även sälja till konsumenter i angränsande regioner. Slutligen kan man även sälja obegränsade mängder på export. Efterfrågan är då plan. Vid högt pris täcks å andra sidan den lokala efterfrågan av produkter från angränsande regioner och till sist med import. Detta gör att den upplevda efterfrågan börjar med ett flackt parti. Vid import och export antas produkterna vara likvärdiga, men vid tydliga preferenser för svenska produkter kan detta justeras genom ett konstant merpris för svenskt.

De har sedan kalibrerats löpande med ledning av de fåtal prisuppgifter som är tillgängliga.

Det är även svårt att få tillgång till aktuella och relevanta data för övriga förädlingsaktiviteter. Kostnaderna för slakt skattades när det fanns mer prisstatistik. De beräknades då som mellanskillnaden i pris till respektive från slakteriet. Det innebär att kostnaden egentligen är ett netto där värdet av biprodukter i form av hudar, talg, grisöron med mera har beaktats. Koefficienterna har därefter kalibrerats löpande för att få samstämmighet mellan svenska avräkningspriser till producenterna och de marknadspriser som OECD/FAO anger på EU-marknaden.

Framställning av utsäde är en aktivitet där ett ton spannmål blir ett ton utsäde. Kostnaden för detta har beräknats som mellanskillnaden i pris för utsäde och för levererad spannmål. Framställningen av rapsolja är en aktivitet som här enbart är intressant för att få fram volymen proteinfoder. Koefficienter för utbytet har hämtats från branschen. Kostnadsdata har också hämtats från branschen. Priser för oljefröerna styrs dock av de internationella priserna vid import och export. Förädlingsaktiviteten har därför obetydlig påverkan på priset till bonden.

5.5.5 Efterfrågan från konsument och upplevd efterfrågan

Efterfrågan representeras regionalt av linjära funktioner där lutningen bestäms av elasticiteten i en punkt. Den efterfrågan som upplevs av produ- centerna påverkas dock även av möjligheten att transportera produkter mellan olika regioner och av import och export. Är det stor efterfrågan och låg produktion i en region borde priset stiga kraftigt, men delar av den regi- onala efterfrågan täcks då av överskott från andra regioner. Den upplevda efterfrågan blir då flackare. Möjligheten till import sätter dessutom ett tak för priset. På motsvarande sätt kan produkter säljas till andra regioner eller på export om produktionen är hög.

Detta illustreras i figur 6, där den totala efterfrågan i regionen blir betydligt flackare än den som skattats för invånarna i regionen. Efterfrågan i en region är linjär (röd linje). De lokala konsumenterna och producenterna är dock inte ensamma aktörer på marknaden. Den efterfrågan som upplevs av producenterna är därför mycket flackare (blå). Vid lågt pris kan man även sälja till konsumenter i angränsande regioner. Slutligen kan man även sälja obegränsade mängder på export. Efterfrågan är då plan. Vid högt pris täcks å andra sidan den lokala efterfrågan av produkter från angränsande regioner och till sist med import. Detta gör att den upplevda efterfrågan börjar med ett flackt parti. Vid import och export antas produkterna vara likvärdiga, men vid tydliga preferenser för svenska produkter kan detta justeras genom ett konstant merpris för svenskt.

Figur 6. Principskiss över efterfrågan på en regional marknad i SASM.

Den efterfrågan på jordbruksprodukter som jordbrukarna upplever ligger ytterligare ett steg från den regionala efterfrågan av delvis förädlade produk- ter. I många fall innebär dock representationen av förädlingsledet i SASM enbart om att förädlingsledet gör ett fast prispåslag för att täcka sina kostna- der. Kurvorna på efterfrågan i figur 6 skiftar i så fall enbart nedåt.

5.6 Jordbruksstöd

Merparten av de jordbruksstöd som finns idag är representerade i SASM och nya kan läggas till allt eftersom det kan bli aktuellt. De som ingår nu är gårdsstöd, förgröningsstöd, kompensationsstöd, nationellt stöd i norra Sverige, nötkreatursstöd, djurvälfärdsersättningar, ersättning för ekologisk produktion, miljöersättningarna för betesmarker och vallodling samt investe- ringsstöden till nyanläggning och ombyggnad av djurstallar.

Merparten av stöden är utformade med ett regionalt differentierat belopp kopplat till ett djurslag eller till en areal av viss typ eller med viss gröda. Representationen i SASM blir då likadan. Merparten av stödvillkoren blir automatiskt uppfyllda genom att de produktionsaktiviteter som ligger i SASM är utformade på ett godkänt sätt. Det finns till exempel ingen aktivitet som innebär att spannmål odlas utan att skördas eller att betesmarker får stöd utan att hållas i hävd enligt villkoren.

Kompensationsstödet är med sin nuvarande utformning svårhanterat i SASM. Detta eftersom stödet har trösklar med olika djurintensitet på gårdsnivå medan SASM arbetar som om varje delregion var en enda stor gård. Kompensationsstödet representeras därför genom att trappstegen har omvandlats till en del som är kopplad till djuren och en del som är kopplad till arealen enligt linjära samband som skattats regionalt, se bilaga 8 för närmare specificering av tekniken.

Investeringsstöden till nyanläggning och ombyggnad av djurstallar beaktas också förenklat genom att den verkliga kostnaden för investeringarna reduceras med den andel som genomsnittligt inom respektive region täcks av investeringsstöd.

Stöd som är kopplade till punktåtgärder (till exempel våtmarker) eller till insatser som är oberoende av produktionen (till exempel kulturmiljöer) är mindre lämpliga att analysera med SASM. De är därför inte beaktade. Stöden till skyddszoner, hotade djurraser, fånggrödor och vår-bearbetning skulle kunna analyseras i SASM, men de ligger inte med i nuvarande version. De merkostnaderna som uppstår för att uppfylla kraven antas ligga i nivå med ersättningarna. Det kan till exempel vara utsäde och fördyrad sådd för att anlägga fånggröda. Eftersom dessa stöd dessutom ger få indirekta effekter på annan produktion kan de ofta analyseras separat utan att inkluderas i SASM.