Inköpta förnödenheter och externa tjänster

SASM har en relativt detaljerad representation av olika förnödenheter. Det handlar om kväve, fosfor, kalium, ekokväve, ekofosfor, ekokalium, växt- skyddsmedel, dragkraft, soja, betfor, HP-massa, övriga inköpta fodermedel, ränta på rörelsekapital och en samlingsgrupp för övriga rörliga kostnader. Alla är separerade med egna regionala marknader. Fler kan läggas till vid behov.

Utbudet av förnödenheter och av externa tjänster är exogent givet enligt linjära funktioner som kan vara lodräta, vågräta eller lutande baserat på en skattad priselasticitet för utbudet (utbudselasticitet). Avsaknaden av relevanta data dock gör att modellen för närvarande använder fasta priser, det vill säga vågräta utbudsfunktioner. Prisdata hämtas främst från Jordbruksverkets kalkylsystem (PRG) och från Hushållningssällskapens produktionsgrens- kalkyler men även från säljföretagens prislistor och andra marknadsnoteringar. Avsaknaden av regionala prisdata gör att priserna antas vara samma i samt- liga marknadsregioner.

Efterfrågan av förnödenheter och tjänster beräknas i modellen och drivs av efterfrågan på jordbrukets produkter.

5.3.5 Arbetskraft

Utbudet av arbetskraft är också exogent givet enligt linjära funktioner som kan vara lodräta, vågräta eller lutande baserat på en skattad utbuds- elasticitet. Även här saknas relevanta data för en elasticitet så lönekravet är fast.

I SASM görs ingen skillnad på om det är jordbrukaren och familjen som utför arbetet eller om det är anställd arbetskraft. Det görs dock en skillnad i lönekrav mellan produktionsgrenar som huvudsakligen bedrivs professionellt och de som i hög grad bedrivs på hobbybasis. Produktionsgrenar som i huvudsak drivs av professionella jordbrukare kräver arbetskraft med ett lönekrav som är beräknat att motsvara avtalsenlig lön med tillägg för sociala avgifter och avtalsenliga försäkringar. Produktionsgrenar som i huvudsak bedrivs av personer med kompletterande inkomster efterfrågar en annan typ av arbetskraft och den har ett något lägre lönekrav. Det motiveras av att dessa personer faktiskt tycks ha lägre inkomstkrav för att bedriva sin produktion. Växtodling, mjölkkor, grisar, höns och kyckling har det fulla lönekravet. Dikor med tillhörande slaktdjur samt får har det lägre lönekravet.

5.4 Utbudsfunktion

SASM har ingen specificerad form för utbudsfunktionerna. De skapas i modellen genom att de asymmetriska multiinput- och multioutput-produktions-

funktionerna kombineras med tillgången på produktionsmedel i respektive delregion. De regionala utbudsfunktionerna som har flera dimensioner, en för varje produkt, får därmed en oregelbunden form. Eftersom produktions- funktionerna består av små linjära segment får även utbudsfunktionerna lin- jära segment och ibland små trappsteg. De är dynamiska i den bemärkelsen att de påverkas av utfallet i andra regioner och av de priser som uppstår på olika marknader.

En karakteristisk egenskap för utbudsfunktionerna i SASM är att de alltid skär y axeln vid ett positivt pris. I figur 4 framgår det genom att den röda utbudskurvan startar en bit upp på prisaxeln. De kostnader som är fasta vid det givna tidsperspektivet beaktas inte i SASM. För jordbrukarnas del är det ersättningen till de fasta produktionsmedlen som maximeras. Det finns dock alltid ett antal helt rörliga kostnader för produktionen. Djuren behöver foder, växtodlingen kräver drivmedel, etcetera. Får lantbrukaren inte ens de rörliga kostnaderna täckta är det bättre att avstå helt från produktion, även om det finns dyra anläggningar som kostar pengar om de står tomma.

Det pris som gäller i startpunkten (vid Y-axeln) avser kostnader som är helt rörliga och som tillkommer vid produktion av det första kilot. För enskilda grödor spelar även alternativvärdet för marken in. Ska utbudet öka tillkommer fler rörliga kostnader som måste täckas, alternativvärdet för marken ökar, växtföljderna blir svårare att få ihop, det kan krävs allt fler investeringar i nya eller renoverade byggnader och så vidare. I SASM sker det stegvis med små trappsteg och linjära segment. Denna metod ger utbuds- kurvor som är förhållandevis flacka vid låga volymer.

En annan egenskap är att utbudet blir begränsat till en maximal nivå. Det inträffar till exempel när all jordbruksmark odlas fullt ut och har så mycket av en viss gröda som är möjligt av växtskyddsskäl. Vid kraftiga produktions- ökningar blir därmed kurvan allt brantare för att slutligen nå ett absolut maximum. I figur 4 når utbudet taket när den röda utbudsfunktionen viker av rakt uppåt. I det läget spelar det ingen roll hur högt priset blir, det går ändå inte att producera mer. Utbudsfunktionen blir då lodrät.

Figur 4. Principskiss över utbudsfunktionen i SASM.

Denna typ av utbudsfunktioner skapas i de sex marknadsregionerna för de jordbruksprodukter som förekommer i respektive region. Utbudsfunktionerna för de olika produkterna är dock kopplade till varandra så att utbudet av en produkt är beroende av utbudet av alla andra. Produceras det mycket spann- mål finns det mindre areal kvar till vall och då minskar utbudet av mjölk och nötkött.

Det är svårt att illustrera alla samband eftersom det sker i en sammansatt utbudsfunktion med många dimensioner, en för pris och en för volym av var och en av alla de produkter som ingår i beräkningen. Om figur 4 avser mjölk skulle dock ett högre pris på spannmål medföra att det blir mindre areal kvar till vall vilket innebär att utbudet av mjölk skiftar åt vänster. Spannmål används dessutom som foder. Ett högre pris för en produktionsfaktor medför högre kostnad vilket innebär att utbudskurvan för mjölk dessutom skulle skifta uppåt. Skiftet uppåt förstärks av att även vallfoder blir dyrare när det blir högre konkurrens om marken och när konkurrenstrycket på fodermark- naden lättar genom att foderspannmålen är dyrare.