Miljödata

SASM innehåller en hel del miljödata som är kopplade till den beräknade jordbruksproduktionen. Det handlar om växtnäring, utlakning, växthusgaser, förbrukning av drivmedel, användning av växtskyddsmedel och betesmarks- arealer med olika kvaliteter gällande biologisk mångfald.

5.7.1 Växtnäring

SASM har flera olika data kopplade till växtnäringen. Kväve, fosfor och kalium ingår och de är även uppdelade i om de används i ekologisk produk- tion eller i konventionell. Behovet av växtnäring bygger på Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning (Jordbruksverket 2016b). Produktionen av växtnäring i stallgödseln för olika djur kommer också från denna skrift. Mellanskillnaden mellan behovet och det som finns i stallgöd- seln är det beräknade inköpet av mineralgödsel. Alla dessa faktorer kan vara intressanta som miljödata.

Läckaget av kalium och fosfor kan också beräknas med SASM. De data som ingår gäller läckage vid rotzon och de har hämtats från SOILNDB-modellen (Blombäck m.fl. 2014) (Naturvårdsverket 2008). Data avser genomsnittligt läckage per hektar regionalt för olika grödor. SASM har även koefficienter för ökat läckage vid användning av stallgödsel.

5.7.2 Växthusgaser

SASM har potential till att beräkna utsläppen av växthusgaser från jord- bruket. De koefficienter som ingår i nuvarande version är de som togs fram till beräkningarna för Jordbruksverkets rapport 2017:14. De koefficienter som finns för närvarande (2018) anges som CO₂-ekvivalenter och avser drivmedel, metan från djur och stallgödsel, lustgas från mark samt förändrad inbindning av kol i marken.

5.7.3 Växtskyddsmedel

SASM har i dagsläget ingen detaljerad specifikation av olika växtskydds- medel. Mängden växtskyddsmedel till olika grödor avser en kostnad per hektar för de inköpta preparaten. Beräknade förändringar av kostnaden för inköpta preparat ger dock en god indikation på hur förbrukningen kan förändras regionalt och nationellt. Vid oförändrat pris kan den procentuella förändringen i kostnad direkt omvandlas till ändrad volym. Ändras priset för preparaten måste däremot en omräkning ske.

Viss försiktighet i tolkningen krävs dock eftersom priset på olika preparat inte står direkt i proportion vare sig mot mängden aktiv substans eller mot preparatets miljörisker. Den potentiella felkällan blir tydligast om det är betydande förändringar av grödmixen eftersom det kan vara helt olika pre- parat som används till olika grödor. Data om genomsnittlig hektarkostnad för inköpta växtskyddsmedel till de olika grödorna regionalt kommer främst från Jordbruksverkets kalkylsystem PRG.

5.7.4 Biologisk mångfald i betesmarker

SASM har en detaljerad specifikation av de naturliga betesmarkerna. Data avser markernas beskaffenhet i termer av produktionsförmåga och biologiska värden. De tillgängliga betesmarkerna är indelade i sex grupper, en med marker utan miljöersättningar och fem med marker som har miljöersätt- ningar:

• mark utan miljöersättning, • mark med allmänna värden, • mark med särskilda värden, • marker som ingår i Natura 2000, • alvarbete och

• marker med andra miljöersättningar (en hopslagen grupp för mosaik- betesmark, gräsfattig mark och skogsbete).

De fyra första grupperna ligger med två olika nivåer för produktionen av gräs till bete. Det ger totalt tio grupper. Data om tillgängliga arealer har främst hämtats från Jordbruksverket stöddatabas. Uppgifterna om vilka stöd som sökts har även kompletterats med data från utförda inventeringar för att identifiera marker med högre värden än de som åberopas i stödansökning- arna.

Beräkningarna i SASM indikerar hur stor andel av de tillgängliga markerna med olika kvaliteter som är lönsamma att hålla i den hävd som krävs för de stöd som ges. Brukarna har möjlighet att välja nivå på stöden inom ramen för hur markerna har klassats. Det går alltså att välja en lägre stödnivå eller avstå helt från stöd om de extra skötselvillkoren är olönsamma att uppfylla. Det finns också funktioner för att uppgradera marker som vid inventeringar har haft högre miljövärden än de som brukaren har sökt stöd för i verkligheten. När det gäller betesmarkerna har SASM en speciell funktion inbyggd som speglar skillnaden i kostnad för skötsel beroende av arrondering, avstånd till brukningscentrum och annat. Grunden är en aktivitet med arbetsåtgång med mera som speglar genomsnittliga förhållanden. En del av kostnaden för arbetskraft räknas sedan bort så att aktiviteten speglar de mer lättarbetade markerna. Samtidigt tillkommer en linjärt ökande kostnad som blir högre desto högre andel av den tillgängliga betesmarken i respektive grupp som nyttjas i respektive delregion. Kostnaden går från noll och upp till det dubbla mot genomsnittet.

Det har inte gått att få fram data på hur stor spridningen i kostnad är på olika betesmarker. Ett antagande har istället gjorts om en spridning på +/- 15 procent gällande erfordrad arbetstid. Det är denna spridning som speglas i den linjärt ökande kostnaden i SASM.

5.7.5 Priser för miljöeffekter

SASM har även funktioner för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av de miljöeffekter som uppstår av de aktiviteter som utförs i jordbrukssektorn. De beräknade miljöeffekterna kombineras då med schablonvärden för de samhällsekonomiska priserna för respektive effekt. Dessa kan både vara positiva och negativ. De schabloner som ingår i nuvarande version är de som togs fram till beräkningarna för Jordbruksverkets rapport 2017:14. Vid en framtida uppdatering bör dessa ersättas med de värden som numera finns i Naturvårdsverkets prisdatabas (Naturvårdsverket 2018).