Beräkningsmodellen
Beräkningarna av den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper startar med en befolknings- och sysselsättningsprognos samt en prognos över den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren.
Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och antaganden av hur utbildning-arnas andel per yrke utvecklas. De olika stegen i beräkningarna framgår översiktligt av figuren.
I steg 1 sammanställs uppgifter från SCB:s senaste befolkningsframskrivning med en sysselsättnings-prognos där antaganden om förvärvsfrekvensens förändring i åldrarna 16–74 år för inrikes respektive utrikes födda män och kvinnor görs. Detta ger en prognos över det totala antalet förvärvsarbetande fram till år 2035.
I steg 2 görs en näringsgrensprognos. Bedömningen av antalet förvärvsarbetande per näringsgren fram till år 2035 baseras på SCB:s senaste befolknings-framskrivning samt den historiska utvecklingen och trendutvecklingen på arbetsmarknaden tillsammans med antaganden från bland annat Långtidsutred-ningen 2019 och Konjunkturinstitutets långsiktiga scenarier. Det totala antalet förvärvsarbetande i näringsgrensprognosen justeras för att stämma överens med antalet förvärvsarbetande enligt syssel-sättningsprognosen i steg 1.
SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035 164
Resultatet av de beräkningar som görs i steg 1 och 2 ger i steg 3 ett beräknat antal förvärvsarbetande i 48 olika näringsgrenar fram till år 2035.
I steg 4 görs en framskrivning av den framtida yrkes-strukturen på arbetsmarknaden utifrån förändringar i yrkesgruppernas andel per näringsgren under åren 2009–2013 och 2016–2018.
Resultatet av beräkningarna i steg 4 ger i steg 5 ett beräknat antal förvärvsarbetande fördelat på yrken för hela arbetsmarknaden fram till år 2035.
I steg 6, utbildningsväxlingen, görs en bedömning av vilka utbildningar som antas öka, minska eller ha oförändrad representation inom varje yrke utifrån tanken att de som arbetar i framtiden ska ha en lämplig utbildningsbakgrund i förhållande till sitt yrke.
Resultatet av de beräkningar som görs i steg 6 ger i steg 7 ett beräknat antal förvärvsarbetande fördelat på utbildning för hela arbetsmarknaden fram till år 2035. Detta är den framtida efterfrågan på kraft per utbildning som väntas finnas på arbets-marknaden.
Beräkningarnas omfattning
Prognosen sträcker sig fram till år 2035. Beräkning-arna av antalet förvärvsarbetande görs med uppdel-ning på kön, inrikes och utrikes födda och ålder per ettårsklass för åldrarna 16–74 år. Det totala antalet förvärvsarbetande fördelas på 48 näringsgrenar (se bilaga 2).
För varje näringsgren görs antaganden om de för-värvsarbetandes fördelning på 143 yrkeskategorier (se bilaga 3).
För varje yrkeskategori görs antaganden om de för-värvsarbetandes fördelning på 124 utbildningsgrup-per (se bilaga 1). Resultaten redovisas mer ingående för 66 utbildningsgrupper i kapitlet Utsikterna för olika utbildningsgrupper. Resultaten för ytterligare några utbildningsgrupper redovisas i tabellen Arbetsmarknadsutsikterna fram till 2035 i tabellbila-gan.
Efterfrågan på utbildade Modell för beräkningarna
Det statistiska underlaget
Prognosen över det totala antalet förvärvsarbetande grundar sig på SCB:s befolkningsframskrivning från år 2020 och antaganden om den framtida utveckl-ingen av förvärvsfrekvenser i olika befolkningsgrup-per. Antagandena om de framtida förvärvsfrekven-sernas utveckling grundar sig på den historiska utvecklingen av antalet förvärvsarbetande på marknaden enligt SCB:s registerbaserade arbets-marknadsstatistik (RAMS).
Fördelningen av de förvärvsarbetande på närings-grenar i utgångsläget år 2018 hämtas från RAMS.
Antagandena om den framtida yrkesfördelningen per näringsgren grundar sig på statistik från SCB:s yrkesregister för åren 2009–2013 samt 2016–2018.
Antagandena om vilken utbildning de förvärvsarbe-tande i olika yrken antas ha i framtiden grundar sig på statistik från en sambearbetning av SCB:s register över befolkningens utbildning samt SCB:s yrkesre-gister och SCB:s reyrkesre-gisterbaserade arbetsmarknads-statistik (RAMS) för år 2018.
Förutsättningar och antaganden i stora drag Befolkningsprognosen
Befolkningsutvecklingen är det som ytterst bestäm-mer tillgången på arbetskraft. Genom antaganden
165 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
om den framtida fruktsamheten, dödligheten samt in- och utvandringen ger befolkningsframskriv-ningen en bild av hur befolkbefolkningsframskriv-ningens storlek och åldersfördelning kan komma att utvecklas.
SCB:s befolkningsframskrivning bygger på att anta-let födda barn per kvinna kommer att öka från dagens nivå på omkring 1,7 barn per kvinna till 1,85 barn per kvinna år 2035. Under samma period förväntas medellivslängden öka med drygt två år för män och knapp två år för kvinnor. Det årliga invand-ringsnettot beräknas till närmare 64 000 år 2020, men antas gradvis minska till cirka 28 000 år 2035.
Antaganden och resultat redovisas mer detaljerat i kapitlet Den framtida befolkningen.
Sysselsättningsprognosen
Antaganden avseende andelen förvärvsarbetande i befolkningen, förvärvsfrekvensen, görs per ålder och ettårsklass efter kön samt med uppdelning på inrikes och utrikes födda. Dessa antaganden har gjorts för slutåret 2035 och förändringarna mellan utgångs-läget år 2018 och år 2035 har förutsatts ske linjärt.
Inga antaganden om kommande konjunktursväng-ningar görs.
För inrikes födda män och kvinnor i åldern 16–60 år antas samma förvärvsfrekvens gälla år 2035 som år 2018. För utrikes födda män och kvinnor i åldern 16–60 år antas förvärvsfrekvensen under prognospe-rioden bero på hur länge de förväntas ha varit bosatta i Sverige. Antaganden görs separat för tre grupper: födda i Norden, födda i Europa och i länder utanför Europa med högt HDI samt födda i länder utanför Europa med lågt och medel HDI43. Antagan-dena innebär att utrikes födda från länder utanför Europa med lågt eller medel HDI antas ha en betyd-ligt högre förvärvsfrekvens år 2035 än de hade år 2018. För såväl utrikes som inrikes födda kvinnor och män i åldersgruppen 60–74 år gäller att
förvärvsfrekvensen antas bli densamma år 2035 som förvärvsfrekvensen för dem som var ett år yngre år 2018. För utrikes födda gäller detta samt att
43 Human Development Index (HDI) är ett index som används för att mäta välståndet i ett land. Måttet är en sammanvägning av förväntad medellivslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard. Det
förvärvsfrekvensen antas följa den förväntade bosättningstiden i Sverige.
Antagandena om utvecklingen av förvärvsfrekven-serna för inrikes och utrikes födda män och kvinnor bygger på observerade historiska trender. I dag arbe-tar äldre personer i högre utsträckning än de gjorde tidigare. Utrikes födda från länder med lågt och medel HDI har en högre förvärvsfrekvens ju längre tid de har varit bosatta i Sverige, och den
genomsnittliga tiden för dessa förväntas öka under prognosperioden.
Antaganden och resultat redovisas mer detaljerat i kapitlet Sysselsättningsutveckling.
Näringsgrensprognosen
Beräkningarna bygger på historisk utveckling och trendutveckling på arbetsmarknaden tillsammans med SCB:s befolkningsframskrivning 2020 och anta-ganden från bland annat Långtidsutredningen 2019 och Konjunkturinstitutets långsiktiga scenarier till Energimyndigheten från september 2020. Bedöm-ningarna är ingen prognos utan visar en möjlig utvecklingsbana. Framskrivningarna är konjunktur-neutrala, det vill säga det görs inga antaganden om hur konjunkturutvecklingen kommer att vara under enstaka år.
Efterfrågan på arbetskraft i den offentliga tjänste-sektorns olika delar har beräknats utifrån den fram-tida demografiska utvecklingen och baseras på ett antagande om ett i stort sett oförändrat beteende avseende offentlig konsumtion samt oförändrad per-sonaltäthet inom välfärdstjänsterna.
I beräkningarna av den offentliga tjänstesektorn ingår offentligt finansierade tjänster oavsett om dessa har offentlig eller privat huvudman. Antalet sysselsatta i den offentliga tjänstesektorns olika delar beräknas genom att använda relationen mellan verksamhetens användare i olika åldrar samt antalet sysselsatta. Med användare avses här befolkningen i de åldersgrupper som är huvudsakliga användare av
används för att fastställa ett lands utvecklingsnivå samt för att mäta den ekonomiska politikens effekt på livskvaliteten.
SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035 166
de olika välfärdstjänsterna. Eftersom efterfrågan på hälso- och sjukvård samt äldreomsorg skiljer sig väsentligt mellan olika åldersgrupper tas även hän-syn till det genomsnittliga vård- och omsorgsutnytt-jandet i olika åldrar. Sysselsättningen inom dessa verksamheter antas därmed följa den demografiska utvecklingen viktat för hur stort nyttjandet är i olika åldersgrupper.
Antaganden och resultat redovisas mer detaljerat i kapitlet Näringsgrensframskrivning.
Yrkesstrukturen
Utvecklingen av yrkesstrukturen ger den framtida fördelningen av yrken per näringsgren samt för hela arbetsmarknaden. En förändrad yrkesstruktur inom en bransch hänger ofta samman med strukturella förändringar och teknologisk utveckling inom bran-schen som innebär att andra typer av kompetenser efterfrågas.
Framskrivningen utgår från yrkesandelarnas fördel-ning per näringsgren år 2018. Framskrivfördel-ningen görs utifrån yrkesandelarnas historiska utveckling enligt SCB:s yrkesregister. Från och med årgång 2014 använder SCB:s yrkesregister en ny standard för yrkesklassificering, SSYK 2012. Användningen av det nya yrkesregistret innebär ett tidseriebrott mot tidi-gare årgångar som byggde på den äldre standarden, SSYK 96. På grund av detta tidsseriebrott har yrkes-andelarnas utveckling inom näringsgrenarna under åren 2009–2013 samt 2016–2018 använts44, i de fall det är möjligt, för att skriva fram nivåerna för peri-oden 2019 till 2035. I de fall en historisk trend har observerats har denna skrivits fram till år 2035 med reducerad utvecklingstakt. Att reducerad takt används förklaras dels av att tidsseriebrottet kom-plicerar mätningen av den historiska utvecklingen och dels av att det alltid är svårt att bedöma
huruvida förändringen i yrkesstrukturen kommer att fortgå i samma takt under hela prognosperioden.
44 Bytet av yrkesklassificering skedde i samband med publiceringen av SCB:s yrkesregister årgång 2013. Den nya yrkesindelningen återspeglar bättre dagens yrkesstruktur, men är inte alltid möjlig att direkt koppla till den gamla klassificeringen. Samtidigt innebar bytet en ny insamling av yrkesuppgifter för samtliga individer på arbetsmarknaden. Det har medfört
Där ingen tydlig riktning i yrkesandelarnas utveck-ling har kunnat utläsas i historiska data har yrkes-kategorierna behållit 2018 års andel i näringsgrenen fram till år 2035. Antaganden och resultat redovisas mer detaljerat i kapitlet Yrkesstrukturen.
I kapitlet Digitaliseringens och automatiseringens effekter på efterfrågan på arbetskraft presenteras alternativa scenarier för yrkesprognosen för några utvalda utbildningsgrupper. Här får inverkan från teknikutveckling och strukturomvandling en större effekt på efterfrågan på utbildade. Syftet med dessa beräkningar är att skapa perspektiv på resultatet som redovisas i huvudscenariot.
Utbildningsväxling
Syftet med antagandena kring utbildningsväxlingen är att ta hänsyn till utbildningsaspekten vid beräk-ningen av den framtida efterfrågan på arbetskraft.
Detta görs genom att sätta upp antaganden om vilka utbildningar som arbetsgivarna kommer att efter-fråga vid framtida rekryteringar. Det finns två huvudsakliga skäl till att denna hänsyn behöver tas.
Dels har utbildningskraven på arbetsmarknaden ökat sedan lång tid tillbaka, och denna kompetenshöj-ning antas fortsätta. En inte obetydlig andel av dagens arbetskraft har sin högsta utbildning inom ett annat område än det egna yrkets, eller en högre eller lägre utbildningsnivå än vad deras yrke normalt kräver. Denna arbetskraft antas över tid ersättas av arbetskraft med mer matchande utbildningar.
Antaganden om utbildningsväxling under
prognosperioden är därför nödvändiga för att inte över- eller underskatta den framtida efterfrågan på olika utbildningar.
Utgångspunkten för bedömningarna är dagens utbildningssammansättning inom olika yrken.
Underlaget utgörs av samtliga förvärvsarbetande 16–74 år efter utbildning och yrke, indelat i 124 utbildningsgrupper och 143 yrkesgrupper. För varje
att antalet individer som saknar yrkesuppgift är tydligt högre för årgångarna 2014 och 2015 varför uppgifter från dessa år inte tagits med i beräkningarna.
167 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
yrkesgrupp gör SCB antaganden om vilka utbild-ningar som kommer att öka, behålla respektive minska sin andel på lång sikt. Med lång sikt avses en tidpunkt då i princip alla förvärvsarbetande har rekryterats under prognosperioden (år 2060 i aktuell prognos).
Bedömningarna över efterfrågade utbildningar tar hänsyn till både utbildningsnivå och utbildnings-inriktning. Dels bedöms utbildningen utifrån den utbildningsnivå som normalt krävs inom yrket i dag.
Dels bedöms utbildningen utifrån dess ämnesmäss-iga koppling till yrket, i de fall det är relevant. Läkar-utbildning inom yrkesgruppen läkare är ett självklart exempel på en utbildning som stämmer både nivå- och ämnesmässigt, medan till exempel gymnasial ekonomiutbildning på sikt bedöms ha stark ämnes-koppling, men för låg utbildningsnivå, för yrkes-gruppen Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl.
En viktig vägledning i bedömningsarbetet är huruvida en utbildning är överrepresenterad inom ett yrke eller inte. Utbildningssammansättningen inom respektive yrke jämförs därför med utbild-ningssammansättningen på hela arbetsmarknaden.
På så sätt blir det möjligt att identifiera utbildningar som visserligen är ovanliga, men som ändå har någon slags koppling till det yrke som behandlas.
Särskild uppmärksamhet läggs vid utbildningssam-mansättningen bland yngre förvärvsarbetande (25–34 år). Andra viktiga underlag för bedömning-arna utgörs av utbildnings- och yrkesinformation från olika aktörer (högskolorna, Skolverket och Arbetsförmedlingen med flera) samt av jobbannon-ser som beskriver aktuella kvalifikationskrav för olika yrken. Sammanfattningsvis används både kvantitativa och kvalitativa underlag för antagan-dena om den framtida utbildningssammansätt-ningen.
Förenklat rör sig bedömningarna från fall där kopp-lingen mellan yrke och utbildning är självklar, till fall där den inte är lika självklar. En förskollärare som är förskollärarutbildad är självklart en matchad kombination, medan en förskollärare med civilin-genjörsutbildning är en nästan lika självklart omatchad kombination. I det senare fallet bedöms en civilingenjörsutbildning inte vara efterfrågad inom förskolläraryrket vid framtida rekryteringar,
och utbildningens andel i yrket antas därför minska på sikt. Utbildade förskollärare antas i stället öka sin andel inom yrket på sikt. De utbildningar som ökar sina andelar gör det följaktligen på bekostnad av utbildningar som minskar sina. Det bör understrykas att bedömningarna enbart går ut på att värdera utbildnings- och yrkeskombinationerna i sig, inte enskilda individers insatser på arbetsmarknaden.
Det är också viktigt att komma ihåg att bedömning-arna endast gäller individernas högsta avslutade utbildning. I realiteten kan även andra förvärvade utbildningar samt informella kunskaper spela stor roll.
Inom många yrken är utbildningskraven inte abso-luta eller särskilt tydliga. Det gäller exempelvis utre-dare, företagssäljare och olika typer av administra-tiva yrkesroller. För dessa yrkesgrupper är bedöm-ningarna generösare, så att fler utbildningar behål-ler dagens andel inom yrket. Antagandena är en hypotetisk fördelning, som naturligtvis inte kommer att realiseras i sin helhet. I många yrken kommer det troligen alltid finnas en viss andel förvärvsarbetande som inte har formell utbildning för yrket, men som ändå är en efterfrågad kompetens. Bedömningarna av utbildningskraven per yrke ska därför snarare ses som ett sätt att visa arbetsgivarnas maximala efter-frågan på arbetskraft med olika utbildningar, givet den pågående utbildningsväxlingen, matchningen på dagens arbetsmarknad samt aktuellt utbildnings-utbud.