på gymnasialt utbildade medan det, totalt sett, väntas bli ett något mer balanserat läge för dem med eftergymn-asial examen.
Tilltagande brist på gymnasialt utbildade Efterfrågan på gymnasialt utbildade beräknas öka med närmare 100 000 under prognosperioden. Sam-tidigt beräknas tillgången minska med drygt 45 000 personer. Tillgången beräknas minska eftersom det årliga tillskottet från utbildningsväsendet, med nuvarande intresse och genomströmning, inte bedöms räcka till för att ersätta dem som går i pen-sion eller vidareutbildar sig. Nedgången är koncen-trerad till gruppen industriutbildade som beräknas minska med cirka 40 procent under prognospe-rioden.
Totalt sett ett mindre underskott på efter-gymnasialt utbildade
Efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial exa-men inom teknik och tillverkning beräknas öka med närmare 75 000 fram till år 2035. Under samma period beräknas tillgången, med nuvarande utbild-ningsdimensionering och andel examinerade, öka med närmare 45 000 personer.
Ökad efterfrågan på gymnasialt utbildade Totalt sett beräknas efterfrågan på gymnasialt utbil-dade inom teknikområdet öka med cirka 15 procent under prognosperioden. Den ökade efterfrågan beror till stor del på att relevant yrkesutbildning antas krävas i större utsträckning av arbetsgivarna i fram-tiden. En annan bidragande orsak till utvecklingen för flera av grupperna är att byggverksamheten beräknas växa relativt starkt fram till år 2035. Störst efterfrågeökning väntas för byggutbildade. För industriutbildade väntas efterfrågan vara relativt oförändrad. En dämpande effekt vad gäller efterfrå-gan på industriutbildade är att dessa vid pension-ering till viss del antas ersättas av arbetskraft med eftergymnasial utbildning.
Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom teknik och tillverkning år 2018 och år 2035
Efterfrågan 2018=förvärvsarbetande, prognos för år 2035
Not: Gymnasieingenjörer (2-4 årig gymnasial utbildning) räknas här som eftergymnasialt utbildade med examen.
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB samt Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. Prognosinstitutet, SCB (prognosåret 2035)
Svag efterfrågeökning på kortare efter-gymnasiala utbildningar
De kortare eftergymnasiala utbildningarna inom teknikområdet, gymnasieingenjörer och teknikutbil-dade från yrkeshögskolan, redovisas i denna rapport tillsammans. Den samlade efterfrågan på dessa grupper beräknas endast öka med några enstaka pro-cent fram till år 2035. En tillväxt inom bygg- och teknisk konsultverksamhet motverkas av en utbild-ningsväxling där gymnasieingenjörsutbildadesom arbetar som civilingenjörer vidpensionering väntas ersättas av högskole- eller civilingenjörsutbildade.
Stark efterfrågeökning på utbildade högskoleingenjörer och civilingenjörer Efterfrågan på högskole- och civilingenjörsutbildade väntas öka med drygt 25 respektive närmare 40 pro-cent. Den starka efterfrågetillväxten beror framför allt på den utbildningsväxling som väntas fortsätta under prognosperioden. För de civilingenjörsutbil-dade innebär det att en allt större andel av dem som i framtiden arbetar inom ett civilingenjörs- eller dataspecialistyrke, antas ha en civilingenjörsutbild-ning jämfört med i dag. För de högskoleingenjörs-utbildade innebär det att kraven på formell kompe-tens väntas fortsätta att öka inom olika ingenjörs-yrken, där högskoleingenjörer utgör en viktig del vid ersättningsrekryteringen i samband med de stora pensionsavgångar som väntas bland
gymnasieingen-21 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
jörerna. Bland civilingenjörerna beräknas efterfrå-gan öka mest på utbildade inom industriell ekonomi och inom teknisk fysik, elektro- och datateknik.
Varierad utveckling av tillgången på gymnasialt utbildade
Utvecklingen av tillgången på gymnasialt utbildade varierar efter inriktning. Samtidigt som tillgången på industriutbildade beräknas minska med cirka 40 procent fram till år 2035 beräknas tillgången öka på bygg- och VVS-utbildade med cirka 20 procent.
För övriga gymnasieutbildningar beräknas tillgången vara relativt oförändrad under prognosperioden.
Den negativa utvecklingen av tillgången på industri-utbildade är kopplad till förväntat stora pensions-avgångar, då drygt hälften i dag är 50 år eller äldre.
Inom övriga gymnasiala utbildningar beräknas pensionsavgångarna under prognosperioden däre-mot bli mera måttliga.
En annan komponent som påverkar utvecklingen av tillgången är vidareutbildningen. Inom de gymnasi-ala yrkesutbildningarna är det framför allt bland utbildade inom el-, automations-, dator- och kom-munikationsteknik som vidareutbildningen håller tillbaka tillgångsutvecklingen.
Minskad tillgång på personer med kortare eftergymnasial utbildning
Tillgången på personer med en kortare eftergymn-asial utbildning, gymnasieingenjörer och teknikut-bildade från yrkeshögskolan, beräknas sammantaget minska med drygt 20 procent fram till år 2035.
Bakom denna minskning ligger en nedgång av anta-let gymnasieingenjörer med närmare 75 procent, vilken till viss del kompenseras av en kraftig ökning av antalet teknikutbildade från yrkeshögskolan.
Orsaken till en fortsatt negativ utveckling av tillgången är de mycket stora pensionsavgångarna som är att vänta bland gymnasieingenjörerna.
Omkring 80 procent av dessa är i dag 50 år eller äldre. Pensionsavgången kan inte vägas upp av den utbildningsvolym som i dag finns inom framför allt yrkeshögskolan.
Ökad tillgång på högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildade
Tillgången på högskole- och civilingenjörsutbildade beräknas däremot växa under prognosperioden, på utbildade högskoleingenjörer med drygt 25 procent och på utbildade civilingenjörer med cirka 35 pro-cent. Till högskoleingenjörsutbildade räknas även personer med en kandidat- eller magisterexamen inom teknikområdet och till civilingenjörsutbildade räknas personer med en masterexamen inom tek-nikområdet.
En starkt bidragande orsak till att tillgången på hög-skoleingenjörsutbildade beräknas öka så pass kraf-tigt är åldersstrukturen i utbildningsgruppen. Endast cirka 20 procent av dem i arbetskraften är i dag 50 år eller äldre och pensionsavgången väntas bli liten un-der prognosperioden. Det som gör att tillgången inte växer ännu mer är den relativt stora vidareutbild-ning som sker från gruppen. Flertalet av dessa tar en civilingenjörsexamen alternativt en masterexamen inom teknikområdet.
Även den starka tillväxten av tillgången på civil-ingenjörsutbildade beror i stor utsträckning på de relativt måttliga pensionsavgångar som väntas un-der prognosperioden. Knappt en tredjedel är i dag 50 år eller äldre.
Brist på gymnasialt utbildade i dag
Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbaro-metern råder det i dag brist på nyutexaminerade från flertalet av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar inom teknikområdet. Detta gäller främst de industri- och fordonstekniska utbildning-arna där cirka 75 procent av arbetsgivutbildning-arna anger att det i dag är brist på nyutexaminerade. Motsvarande för utbildade inom automationsteknik är 65 procent och för övriga inriktningar 40–50 procent.
Varierad arbetsmarknadssituation i dag för ingenjörsutbildade
För nyutexaminerade från civilingenjörsutbild-ningen varierar bedömningarna från att strax över hälften av arbetsgivarna anger brist på utbildade inom energi- och elektroteknik samt maskin-, fordons- och farkostteknik till en relativt balanserad situation för nyutexaminerade inom övriga inrikt-ningar. Den relativt balanserade situationen för
SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035 22
övriga inriktningar kan även uttryckas som en situ-ation där bedömningarna varierar starkt mellan olika arbetsgivare.
Hösten 2020 uppskattades bristen på civilingenjörs-utbildade till närmare 12 000 personer i en pilot-studie i Arbetskraftsbarometern.3 Det var framför allt inom elektronik, datateknik och automation samt inom energi- och elektroteknik som bristen på civilingenjörer var stor. Bristen på högskoleingen-jörsutbildade skattades samtidigt till närmare 4 000 personer. Även här var det framför allt brist på utbil-dade inom el, elektro- och datateknik.
Utvecklingen fram till år 2035
Sammanfattningsvis finns det under prognos-perioden risk för stor brist på gymnasialt utbildade inom framför allt fordons- och industriteknik, om intresset för utbildningarna ligger kvar på nuvarande nivå.
Efterfrågan på gymnasieingenjörsutbildade beräknas på sikt vida överstiga tillgången. Den framtida bris-ten på gymnasieingenjörer beräknas dock till viss del tillgodoses av närliggande kompetenser, såsom tek-nikutbildade inom yrkeshögskolan.
För civil- och högskoleingenjörsutbildade beräknas totalt sett, med dagens utbildningsdimensionering, tillgång och efterfrågan balansera varandra ganska väl under prognosperioden. Det innebär en relativt oförändrad situation jämfört med i dag.
Beroende på inriktning kan dock utvecklingen skilja sig åt. För såväl civil- som högskoleingenjörsutbil-dade inom teknisk fysik, elektro- och datateknik beräknas efterfrågan utvecklas starkare än till-gången under prognosperioden, vilket innebär risk för brist på sikt. Även för civilingenjörsutbildade inom kemi-, bio-, material- och geoteknik finns det risk för brist på sikt då tillgången för denna grupp endast beräknas öka marginellt samtidigt som efterfrågan bedöms öka med cirka 20 procent.
3 Skattning av bristens storlek i den pilotstudie som ingick i Arbetskraftsbarometern 2020. Detta arbete är fortfarande i en
utvecklingsfas, men för vissa utbildningsgrupper har det bedömts möjligt
Bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval utbildningar inom teknik och tillverkning enligt Arbetskraftsbarometern 2020 och Trender och Prognoser år 2035
Utbildning gymnasial nivå
Varierat
arbetsmarknads-läge Risk för brist
El-, automations-, dator- och kommunikations-teknisk utbildning, gymnasial nivå
Viss brist Viss brist
Fordonsutbildning,
gymnasial nivå Stor brist Stor brist Industriteknisk
utbildning,
gymnasial nivå Stor brist Stor brist VVS-utbildning samt
utbildning inom drift, underhåll och energi-teknik, gymnasial nivå
Varierat
Högskoleingenjörs-utbildning Relativt
balanserat Relativt balanserat Arkitektutbildning God tillgång Visst
överskott Civilingenjörsutbildning Varierat
arbetsmarknads-läge
Varierat arbetsmark-nadsläge Källa: Prognosinstitutet, SCB
att redovisa skattningar av bristen. Se även SCB (2020) Bristen i dag - Möjligheter att kvantifiera dagens kompetensbrist på arbetsmarknaden.
23 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035