sjukvård samt social omsorg väntas antalet personer med gymnasial utbild-ning vara otillräckligt för att täcka den stora framtida efterfrågan. För efter-gymnasialt utbildade finns det risk för fortsatt eller till och med förstärkt brist på flera utbildningsgrupper.
Stort underskott på gymnasialt utbildade Efterfrågan på gymnasialt utbildade beräknas öka med närmare 130 000 under prognosperioden. Sam-tidigt beräknas tillgången öka med endast cirka 7 000 personer.
Den sammantagna efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom området antas under prognos-perioden öka med närmare 70 000. Under samma period beräknas tillgången öka med cirka 75 000 per-soner. Det innebär att utvecklingen av den totala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbil-dade relativt väl beräknas balansera varandra under prognosperioden. Men skillnaden är stor mellan olika utbildningar.
Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom hälso- och sjukvård samt social omsorg år 2018 och år 2035
Efterfrågan 2018=förvärvsarbetande, prognos för år 2035
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB samt Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. Prognosinstitutet, SCB (prognosåret 2035)
25 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
Kraftigt ökad efterfrågan på gymnasialt utbildade
Totalt sett beräknas efterfrågan på gymnasialt utbil-dade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg öka med cirka 40 procent under prognosperioden.
Efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade beräknas öka med cirka 45 procent och på barn- och fritidsut-bildade med cirka 30 procent. Utvecklingen av efter-frågan på vård- och omsorgsutbildade drivs dels av att antalet i befolkningen som är 80 år eller äldre väntas öka kraftigt och dels av utbildningsväxlingen, som innebär att andelen som har en vård- och omsorgsutbildning bland dem som arbetar som undersköterska, skötare, vårdbiträde och personlig assistent väntas öka under prognosperioden.
Befolkningsutveckling för hela befolkningen och för åldersgruppen 80 år och äldre år 2019–2035 Prognos från år 2020. Index 2019=100
Källa: Befolkningsstatistiken, SCB. Sveriges framtida befolkning 2020–2070, SCB
Även utvecklingen av efterfrågan på barn- och fritidsutbildade förklaras till viss del av utbildnings-växlingen under prognosperioden. För denna grupp innebär den att en större andel av dem som arbetar som barnskötare och elevassistenter på sikt antas ha barn- och fritidsutbildning. Dessutom väntas antalet barn öka under prognosperioden.
Ökad efterfrågan på eftergymnasialt utbildade
Efterfrågan på eftergymnasialt utbildade beräknas öka med närmare 20 procent fram till år 2035. För det stora flertalet av de utbildningar som redovisas under denna kategori beräknas efterfrågan öka med mellan 15 och 25 procent. Efterfrågetillväxten för-klaras främst av befolkningsökningen och en ökad
andel äldre i befolkningen, vilket påverkar efterfrå-gan på personal inom hälso- och sjukvård, tandvård och äldreomsorg.
Minskad tillgång på vård- och omsorgsutbildade
Tillgången på gymnasialt vård- och omsorgsutbil-dade beräknas minska med cirka 10 procent under prognosperioden. Pensionsavgången väntas bli rela-tivt stor och med nuvarande utbildningsdimension-ering räcker examinationen inte till för att ersätta dem som lämnar arbetskraften eller vidareutbildar sig. Tillgången på barn- och fritidsutbildade väntas däremot öka med närmare 30 procent under pro-gnosperioden. Pensionsavgången är relativt liten och antalet examinerade från komvux har ökat kraf-tigt på senare år.
Varierad tillgång på eftergymnasialt utbildade
För de eftergymnasiala utbildningarna inom hälso- och sjukvårdsområdet beräknas tillgången i genom-snitt öka med cirka 20 procent under prognospe-rioden. Men det finns grupper för vilka tillgången, med nuvarande utbildningsdimensionering och an-del examinerade, beräknas vara oförändrad eller till och med minska under prognosperioden. Det gäller utbildningar till röntgensjuksköterska, biomedicinsk analytiker samt vissa inriktningar på specialistsjuk-sköterskeutbildningen. Inom dessa utbildningsgrup-per är mer än hälften av arbetskraften i dag 50 år eller äldre och stora pensionsavgångar väntas därmed under prognosperioden. Andra grupper med relativt stor förväntad pensionsavgång fram till år 2035 är tandsköterskor, barnmorskor, receptarier och tandläkare.
Relativt balanserat på arbetsmarknaden för gymnasialt vård- och omsorgsutbildade Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbaro-metern 2020 är arbetsmarknadsläget för nyutexami-nerade med vård- och omsorgsutbildning relativt balanserat. För barn- och fritidsutbildade anger två av tre arbetsgivare att tillgången är god.
SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035 26
Brist på eftergymnasialt utbildade i dag Inom flertalet eftergymnasiala utbildningskategorier inom hälso- och sjukvårdsområdet råder det i dag brist på nyutexaminerade. Störst uppges bristen vara på nyutexaminerade specialistutbildade sjuksköters-kor, cirka 90 procent av arbetsgivarna uppger brist på dessa. Andra grupper där en majoritet av arbetsgivarna anger att det i dag är brist på
nyutexaminerade är röntgensjuksköterskor, recepta-rier, biomedicinska analytiker, barnmorskor, tandlä-kare och arbetsterapeuter. Andelen arbetsgivare som anger brist på grundutbildade sjuksköterskor var samtidigt 44 procent hösten 2020.
Hösten 2020 uppskattades bristen på grundutbildade sjuksköterskor till cirka 2 500 personer i en pilot-studie i Arbetskraftsbarometern. Bristen på specialistutbildade skattades till drygt 3 000, varav nära hälften gällde distriktssköterskor. 4
Risk för stor brist på vård- och omsorgsutbildade
Då efterfrågan på personer med en gymnasial vård- och omsorgsutbildning väntas öka mycket kraftigt under prognosperioden samtidigt som tillgången beräknas minska något finns det risk för att dagens relativt balanserade arbetsmarknadssituation på sikt övergår till en kraftig brist.
Om den satsning på komvux som nu görs skulle medföra en fördubbling av antalet examinerade från komvux innebär det att tillgången på vård- och omsorgsutbildade, i stället för att minska, växer med drygt 15 procent. Trots detta kvarstår en tydlig brist på arbetsmarknaden år 2035. Den kraftigt ökade efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade bygger delvis på att det i större utsträckning än i dag ställs krav på formell utbildning inom yrken som under-sköterska, vårdare, skötare och vårdbiträde. Oför-ändrade krav på formell utbildning skulle innebära att efterfrågeökningen blir hälften så stor fram till år 2035. Även i detta fall väntas det dock uppstå en tydlig brist på vård- och omsorgsutbildade under
4 Skattning av bristens storlek i den pilotstudie som ingick i Arbetskraftsbarometern 2020. Detta arbete är fortfarande i en
utvecklingsfas, men för vissa utbildningsgrupper har det bedömts möjligt
prognosperioden om det inte samtidigt sker en stor satsning på utbyggnaden av vård- och omsorgs-utbildningen på komvux.
Bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval utbildningar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg enligt Arbetskraftsbarometern 2020 och Trender och Prognoser år 2035
gymnasial nivå God tillgång Visst överskott Vård- och
omsorgsutbildning, gymnasial nivå
Relativt
balanserat Stor brist Apotekar- och
receptarieutbildning Relativt
balanserat Relativt balanserat Arbetsterapeututbildning Brist Brist Barnmorskeutbildning Brist Brist Biomedicinsk
analytikerutbildning Brist Stor brist Fysioterapeututbildning Viss brist Viss brist Läkarutbildning Varierat
arbets-marknadsläge Varierat arbets-marknadsläge
Röntgensjuksköterske-utbildning Stor brist Stor brist
Sjuksköterskor,
grundutbildning Viss brist Brist
Specialistsjuksköterske-utbildning Stor brist Stor brist
Socionomutbildning God till balanserad
tillgång Visst överskott Tandläkarutbildning Brist Brist
Tandsköterskeutbildning Varierat
arbets-marknadsläge Risk för överskott Källa: Prognosinstitutet, SCB
att redovisa skattningar av bristen. Se även SCB (2020) Bristen i dag - Möjligheter att kvantifiera dagens kompetensbrist på arbetsmarknaden.
27 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
Eftersom tillgången på barn- och fritidsutbildade beräknas öka i ungefär samma omfattning som efterfrågan väntas dagens goda tillgång vara relativt oförändrad på sikt.
Risk för fortsatt eller förstärkt brist på ett stort antal utbildningsgrupper inom sjukvården
Under prognosperioden finns det risk för tilltagande brist på specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning mot distriktsköterska och mot psykiatrisk vård, röntgensjuksköterskor och biomedicinska ana-lytiker. För grundutbildade sjuksköterskor, specia-listutbildade sjuksköterskor med inriktning mot barn och ungdom och mot anestesi-, operations-,
intensiv- och ambulanssjukvård samt barnmorskor, tandläkare och arbetsterapeuter beräknas dagens bristsituation vara relativt oförändrad fram till år 2035.
För apotekare och receptarier görs den samlade bedömningen att arbetsmarknadsläget för farma-ceuter väntas bli relativt balanserat på sikt. För läkare beräknas tillgången och efterfrågan totalt sett, efter den kraftiga utbyggnaden av läkar-utbildningen under 2000-talet, möta varandra ganska väl under prognosperioden, men det kan finnas skillnader mellan olika specialiteter och regioner.