Arbetsmarknaden genomgår ständig förändring och utveckling. Denna utveckling styrs till stor del av förändrade produktionssätt och en teknisk utveck-ling som påverkar hur resursutnyttjandet fördelas mellan arbetskraft och andra produktionsresurser.
Efterfrågan på olika typer av arbetskraft påverkas också av arbetskraftens utbildning. På detta sätt inverkar utbudet av arbetskraft även på efterfrågan på arbetskraft.
Under de senaste decennierna har förändringen av den svenska arbetsmarknaden i stor uträckning dominerats av en starkt växande tjänstesektor. Sam-tidigt har den tekniska utvecklingen tillsammans med globaliseringen inneburit ett minskat arbets-kraftsbehov inom tillverkningsindustrin.
Hur efterfrågan på olika yrken utvecklas i Trender och Prognoser styrs av två delmoment. Det ena är näringsgrensutvecklingen, det vill säga efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar. En hög tillväxt inom byggindustrin medför exempelvis en ökad efterfrågan på yrken som bygg- och anläggnings-arbetare, snickare, VVS-montörer och maskinförare.
I det andra delmomentet, utvecklingen av yrkes-strukturen, studeras arbetsmarknadens dynamik på näringsgrensnivå. Här skattas utvecklingen av efter-frågan på olika yrken inom en näringsgren. En för-ändrad yrkesstruktur inom en näringsgren hänger ofta samman med strukturella förändringar och teknologisk utveckling som innebär att andra typer av kompetenser efterfrågas.
Metod
Utvecklingen av yrkesstrukturen bygger på antagan-den som görs för varje näringsgren om de förvärvs-arbetandes framtida fördelning på 143 yrkeskatego-rier (se bilaga 3). Metoden bygger framför allt på ett kvantitativt förfarande där förändringar av yrkesan-delar som skett i historiska data skrivs fram som en trend för prognosperioden. Om yrkets andel ökat inom en bransch, skrivs denna ökning fram och vice versa. Där ingen tydlig riktning i yrkesandelarnas utveckling kunnat utläsas har yrkeskategorierna behållit 2018 års andel i näringsgrenen fram till år 2035. Inom exempelvis branschen informations- och kommunikationsverksamhet visar data från de sen-aste åren att andelen som arbetar inom yrkeskatego-rin IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare har ökat. Förutsatt att utvecklingen bedöms vara konsi-stent och stabil så skrivs den positiva trenden fram till prognosens slutår. Därefter sker en sammanväg-ning av utvecklingen för samtliga yrkeskategorier inom samtliga näringsgrenar.
Det är sällan rimligt att anta att en observerad trend i historiska data fortgår obrutet under hela prognos-perioden. Det finns alltid en risk att dataunderlaget fångar snabba förändringar som sedan planar ut. Ett sätt att undvika att dessa ”hopp” i utvecklingen skrivs fram är att basera framskrivningarna på långa historiska trender, gärna över en konjunkturcykel, och samtidigt utgå från ett stabilt och jämförbart dataunderlag. SCB:s yrkesregister, som utgör grun-den för beräkningarna, har sedan det introducerades i början av 2000-talet stegvis byggts upp för att täcka så stora delar av arbetsmarknaden som möj-ligt. År 2014 introducerades en ny klassificerings-standard, vilket har medfört att jämförelser med tidigare år har komplicerats betydligt. Detta påverkar tillförlitligheten i dataunderlaget och osäkerheten i framskrivningarna.
Då jämförbarheten har försämrats samtidigt som den tidsperiod som har kunnat användas som underlag för framskrivningen förkortats har inver-kan från utvecklingen av yrkesstrukturen på efter-frågan justerats ner. Konsekvensen är att effekten
127 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
från detta steg i beräkningarna i de flesta fall är rela-tivt liten och i vissa fall troligen underskattad. När inverkan i prognosen från ett förändrat efterfråge-mönster på yrken inom näringsgrenarna studeras framkommer några fall där utvecklingen har en påtaglig effekt.
Yrkeskategorier där yrkesstrukturens utveckling inom närings-grenarna har mest positiv effekt på efterfrågan 2018–2035, procentuell utveckling av andel av samtliga sysselsatta
Yrkeskategori Utveckling
Socialsekreterare och kuratorer 14 % Friskvårdskonsulter och
hälsopedagoger, idrottstränare och instruktörer m.fl.
12 %
IT-arkitekter, systemutvecklare och
testledare m.fl. 11 %
Specialister inom miljö- och
hälsoskydd 10 %
Förskollärare 10 %
Marknadsanalytiker och informatörer
m.fl. 8 %
Geologer och geofysiker m.fl. 8 %
Källa: Prognosinstitutet, SCB
Gemensamt för yrken som påverkas tydligt positivt av framskrivningen är att de alla har kompetenskrav som motsvarar högskolekompetens eller motsva-rande. De näringsgrenar som dessa yrkeskategorier väntas öka inom är i de flesta fall näringsgrenar där en stor andel av dessa yrkeskategorier redan finns.
Exempelvis beräknas andelen socialsekreterare och kuratorer öka inom offentlig förvaltning och övrig vård och omsorg. År 2018 förvärvsarbetade cirka 70 procent av socialsekreterare och kuratorer i någon av dessa näringsgrenar. Ett annat exempel är IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare, där andelen framför allt väntas öka inom näringsgrenen informations- och kommunikationsverksamhet, där närmare 50 procent av de yrkesverksamma arbetar i dag.
I prognosen fram till år 2035 finns det fyra yrkes-kategorier där efterfrågan beräknas minska tydligt till följd av strukturomvandlingen inom närings-grenarna. Även här är det i första hand inom
näringsgrenar där en hög andel av de yrkesverk-samma arbetar. Exempel på detta är
framskrivningen av utvecklingen inom offentlig förvaltning som innebär en minskad efterfrågan på olika typer av handläggare. På samma sätt innebär utvecklingen inom näringsgrenen arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster en minskad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare samt arbetsförmedlare.
Behandlingsassistenter och socialpedagoger är
ytterligare en yrkeskategori där efterfrågan beräknas påverkas negativt av förändringen av yrkesstruk-turen. Utvecklingen beror främst på en minskad yrkesandel inom näringsgrenen övrig vård och omsorg, som bland annat omfattar vård och omsorg för grupper med särskilt boende samt öppna sociala insatser för barn och vuxna. Samtidigt beräknas andelen som arbetar som socialsekreterare och kura-torer öka inom denna näringsgren. År 2035 väntas det finnas närmare 220 000 anställda inom övrig vård och omsorg. En större andel av dessa beräknas arbeta som socialsekreterare och kuratorer och en mindre andel som behandlingsassistenter och socialpedagoger jämfört med i dag.
Yrkeskategorier där yrkesstrukturens utveckling inom närings-grenarna har mest negativ effekt på efterfrågan 2018–2035, procentuell utveckling av andelen av samtliga sysselsatta
Yrkeskategori Utveckling
Handläggare inom offentlig förvaltning samt
tull- och kustbevakningstjänstmän -14 % Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. -13 % Studie- och yrkesvägledare/arbetsförmedlare - 11 % Behandlingsassistenter och socialpedagoger
m.fl. -8 %
Källa: Prognosinstitutet, SCB
Effekter av utvecklingen av yrkesstrukturen Efterfrågan på yrken är endast ett led i beräkning-arna av efterfrågan på olika utbildningsgrupper som är det slutgiltiga resultatet i Trender och Prognoser.
Personer med olika typer av utbildningsbakgrund är ofta verksamma inom en och samma yrkesgrupp. En förändring av efterfrågan på ett enskilt yrke fördelas således på flera utbildningsgrupper och effekten blir
SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035 128
därigenom inte lika stark för en enskild utbildnings-grupp. Inverkan från de olika delmomenten i beräk-ningen av efterfrågan framgår av de ”effektdiagram”
som ingår i resultatredovisningen för utbildnings-grupperna. Genomgående kan det sägas att utveck-lingen av yrkesstrukturen inom näringsgrenarna endast har liten, eller begränsad effekt på utveck-lingen av efterfrågan.
Socionomutbildade är den utbildningsgrupp där efterfrågan påverkas mest positivt av utvecklingen av yrkesstrukturen. Det är en direkt följd av efterfrå-geökningen på yrkeskategorin socialsekreterare och kuratorer där drygt 60 procent av de socionomutbil-dade arbetar. Läkare tillhör inte de yrken som påverkas mest av yrkesutvecklingen. Däremot handlar det om ett legitimationsyrke, vilket gör att kopplingen mellan yrket och utbildningen är mycket stark. En ökad efterfrågan på yrket får därigenom ett större genomslag på utvecklingen av efterfrågan på den enskilda utbildningsgruppen.
Förskollärare är också ett legitimationsyrke. Även här är kopplingen mellan yrke och utbildning stark och en hög andel av de förskollärarutbildade arbetar som förskollärare. Dock är kopplingen inte riktigt lika stark som för exempelvis läkare. Drygt 20 pro-cent av de utbildade förskollärarna arbetar i andra yrken kopplade till skolverksamhet eller inom helt andra näringsgrenar. Effekten från utvecklingen av yrkesstrukturen för förskolläraryrket får således inte lika stort genomslag på utbildningsgruppen.
Gemensamt för de yrkeskategorier där utvecklingen av yrkesstrukturen har mest negativ effekt är att de inte har en tydlig koppling till en enskild utbild-ningsgrupp. De vanligaste utbildningsgrupperna inom dessa yrken utgör mellan 10 och 20 procent, varför inverkan på en enskild utbildningsgrupp blir starkt begränsad. Yrkesgruppen handläggare inom offentlig förvaltning samt tull- och kustbevaknings-tjänstmän är ett sådant exempel. I denna yrkesgrupp är den största utbildningskategorin handel och administrationsutbildning på gymnasial nivå, cirka 10 procent. Totalt handlar det om knappt 3 200 per-soner, vilket endast motsvarar 1,5 procent av samt-liga med en gymnasial utbildning inom handel och administration. Den negativa effekten av
utveck-lingen av yrkesstrukturen får här i stort sett en obe-tydlig effekt på efterfrågan på utbildningsgruppen som helhet. Totalt för hela arbetsmarknaden handlar det om drygt 50 utbildningsgrupper där utvecklingen av yrkesstrukturen inom näringsgrenarna medför en minskad efterfrågan. Effekterna är allmänt sett mycket små och tillsammans med den generella osäkerhet som gäller för långsiktiga prognoser av den typ som görs i Trender och Prognoser är effek-terna försumbara.
Utbildningsgrupper där yrkesstrukturens utveckling inom näringsgrenarna har kraftigast effekt på efterfrågeutvecklingen 2018–2035, procent
Utbildningsgrupp
Procentuell inverkan på
efterfråge-utvecklingen
Socionomutbildning 8 %
Läkarutbildning 6 %
Förskollärarutbildning 5 %
Psykologutbildning 5 %
Datautbildning 4 %
Civilingenjörsutbildning inom teknisk fysik, elektro- och datateknik
4 %
Specialistsjuksköterskeutbildning inom anestesi-, intensiv-, operation- och ambulanssjukvård
4 %
Källa: Prognosinstitutet, SCB
Den nedjustering som gjorts av yrkesstrukturens effekt på efterfrågeutvecklingen, innebär att inver-kan från de förändringar som inver-kan komma att ske inom bland annat automatisering och digitalisering inte får samma genomslag som de kunnat få med en ojusterad trendframskrivning. I kapitlet Digitali-seringens och automatiDigitali-seringens effekter på efterfrågan på arbetskraft presenteras alternativa scenarier för ett antal utvalda yrkeskategorier. Inverkan från utvecklingen av yrkesstrukturen inom närings-grenarna har här en kraftigare effekt på efterfråge-utvecklingen. I de fall det varit möjligt, används där kvantitativa skattningar av effekter från digitali-sering och automatidigitali-sering som presenterats i ett antal forskningsstudier, som bedömningsstöd för framskrivningen av de historiska trenderna.
129 SCB – Trender och Prognoser 2020. Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035