3.15 Skatter
3.15.34 Egenavgifter och skattedelen därav
Egenavgifter regleras i 3 kap. Socialavgiftslagen (2000:980).
Egenavgifter är de socialavgifter som egenföretagare betalar som en procentuell avgift på lönesumman (motsvaras av arbetsgivaravgifter för anställda, se avsnitt 3.14.39). Egenavgifterna består av sex olika delar som var för sig är tänkta att finansiera olika delar av
socialförsäkringssystemet: sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift,
efterlevandepensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt
arbetsskadeavgift. Personer födda 1937 eller tidigare betalar inga egenavgifter eller allmän löneavgift. Personer födda 1938 senare och samtidigt äldre än 65 år betalar enbart ålderspensionsavgiften.
Den som är skyldig att betala egenavgifter är också enligt lag
(1994:1920) om allmän löneavgift skyldig att betala allmän löneavgift.
Den totala avgiften, d.v.s. egenavgifter och allmän löneavgift, har varit konstant sedan 2011 även om de inbördes delarna varierat något. I tabell 3.14.34 nedan visas storleken på egenavgifterna och allmän löneavgift.
Tabell 3.14.34.1.1 Egenavgifter och allmän löneavgift, %
Egenavgift Parameter 2015 2016 2017 2018 2019
Sjukförsäkringsavgift XSJUAV7 4,44 4,94 4,44 4,44 3,64 Föräldraförsäkringssavgift XSFFAVF 2,60 2,60 2,60 2,60 2,60 Ålderspensionsavgift XSAPAVF 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift XSEPAVF 1,17 1,17 0,70 0,70 0,60 Arbetsmarknadsavgift XSAMAVF 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Arbetsskadeavgift XSARBSEF 0,30 0,30 0,20 0,20 0,20
SCB – FASIT 114
Egenavgift Parameter 2015 2016 2017 2018 2019
Allmän löneavgift XSLONAVG 10,15 9,65 10,72 10,72 11,62
Totalt 28,97 28,97 28,97 28,97 28,97
Egenföretagare kan till viss del själv välja nivån på egenavgifterna, genom att välja antalet karensdagar (1, 7, 14, 30, 60 eller 90, varje typ har en egen parameter med siffran på slutet). Beloppet ovan gäller vid sju karensdagar. För inkomstår 2018 är beloppet vid en karensdag 4,80 procent och minskar sedan stegvis till 3,62 procent vid 90 karensdagar.
Det finns två typer av generella nedsättningar av egenavgifterna, inkomstrelaterade nedsättningar och regionala nedsättningar. Den inkomstrelaterade nedsättningen (SAEGENI) betyder att individer som är yngre än 65 år och har avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet som överstiger ett visst belopp (i nuläget 40 000 kronor, parameter XBELINK) får göra ett avdrag med ett visst procentbelopp (XPROCINK, i dagsläget 7,5 procent), dock upp till en viss maxgräns (XMAXINK, i dagsläget 15 000 kronor). Det inkomstrelaterade avdraget görs mot egenavgifter (d.v.s. exklusive allmän löneavgift). Det regionala avdraget (SAEGENR) får göras om näringsidkaren är aktiv i vissa branscher (näringsgren enligt SNI) i vissa s.k. stödområden (territoriella
församlingar som fanns den 31 december 1999) och samtidigt 65 år eller yngre. Avdrag får då göras med ett visst procentbelopp (XPROCREG, i dagsläget 10 procent), dock upp till ett visst maxbelopp (XMAXREG, 18 000 kronor). Det regionala avdraget görs mot summa egenavgifter och allmän löneavgift.
Egenavgifter (inkl. allmän löneavgift) debiteras på hela individens inkomst, men många delar av socialförsäkringssystemet ger inte rätt till en ersättning under respektive över vissa beloppsgränser. I de fall en individs inkomst belastas med en avgift som inte ger underlag till motsvarande rättigheter kan avgiften ses som en form av skatt. I skattemodulen beräknas därför hur stor del av egenavgifterna som kan anses vara skatt.
3.15.34.2Underlag för simulering av egenavgifter
För att simulera egenavgifterna och skatteandelen av egenavgifterna krävs ett stort antal bakgrundsvariabler och parametrar
Tabell 3.14.34.2.1 Underlag för simulering av egenavgifter och skatteandelen därav Variabel Etikett
ASLSF Underlag beräkning av särskild löneskatt BALD Individens ålder
BINKP Andel/grad av inkomstpension
BGARP37/38 Andel grad av garantipension, födda före/efter 1937 BINKRAK Andel/grad av inkomstrelaterad aktivitetsersättning BINKRSE Andel/grad av inkomstrelaterad sjukersättning BTILP37 Andel grad av tilläggspension, födda före/efter 1937 NAKT Inkomst av aktiv näringsverksamhet
115 SCB – FASIT
Variabel Etikett
NPAS Inkomst av passiv näringsverksamhet NSJUKPF Sjukpenning från näringsverksamhet THOBBY Inkomst av hobbyverksamhet m.m.
I tabellen nedan visas vilka parametrar som används vid simuleringen av egenavgifter.
Tabell 3.14.34.2.2 Parametrar för att simulera egenavgifter Variabel Etikett
XBASM Prisbasbelopp simuleringsår XSAMAVF Arbetsmarknadsavgift XSAPAVF Ålderspensionsavgift XSARBSEF Arbetsskadeavgift XSEPAVF Efterlevandepensionsavgift XSFFAVF Föräldraförsäkringsavgift
XSJUAVX Sjukförsäkringsavgift (X=antal karensdagar) XSLONAVG Allmän löneavgift
XTAK Tak, sjukförsäkringen
I tabellen nedan visas vilka ytterligare parametrar som används vid simuleringen av skatteandelen av egenavgifter.
Tabell 3.14.34.2.3 Parametrar för att simulera skatteandelen av egenavgifter Variabel Etikett
XAKDAGA1 Antal dagar med viss ersättning vid arbetslöshet XAKMAXA1/2 Maxersättning arbetslöshet
XAKMINA1/2 Minersättning arbetslöshet XAKPROCA1/2 Ersättningsgrad arbetslöshet
XANDFOD Andel föräldrapenning vid födelse i föräldraförsäkringen XANDSJP Andel sjukpenning i sjukförsäkringen
XANDSA Andel sjuk- och aktivitetsersättning i sjukförsäkringen XANDTF Andel tillfällig föräldrapenning i föräldraförsäkringen XAVSPGI Procent avsättning till allmän pension av PGI XAVVELP Avvecklingstal, efterlevandepension XBASMI Inkomstbasbelopp, simuleringsår XBPAAR Intjänandeår, barnpension XBPGRUND Grundnivå, barnpension XBPINK Inkomstandel, barnpension XDELTAL Delningstal, efterlevandepension XGOLV Golv, sjukförsäkringen
XMAXPEN Tak, pensionssystemet XMINPGI Golv, pensionssystemet
XSAEKOF Procentandel, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning XSEGRKOF Procentandel, garantiers. för låg inkomstrel. aktivitetsersättning
3.15.34.3Simulering av egenavgifter
Simuleringen inleds med att skapa ett antal underlagsvariabler, dels inkomstunderlag för andra förvärvsinkomster, passiv
SCB – FASIT 116 näringsverksamhet och underlag för särskild löneskatt, och dels för att avgöra om individen räknas som pensionär eller ej.
Simuleringen görs i två huvudavsnitt, ett för personer som är över 65 år eller tar ut full pension eller betalar särskild löneskatt för
förvärvsinkomst (pensionärer) eller är dödsbon och ett för övriga personer.
Pensionärer delas i sin tur upp i två grupper, de födda 1937 och tidigare och de födda 1938 och senare. För individer födda 1937 och tidigare simuleras enbart särskild löneskatt på andra förvärvsinkomster. För individer födda 1938 eller senare simuleras förutom den särskilda löneskatten också ålderspensionsavgiften (men inga andra egenavgifter).
När alla avgifter simulerats skapas summa egenavgifter, brutto. Utifrån denna simuleras den inkomstrelaterade nedsättningen av egenavgifter.
Den inkomstrelaterade nedsättningen kan inte leda till att avgiften (exkl. allmän löneavgift) blir lägre än ålderspensionsavgiften. Därefter simuleras den regionala nedsättningen för berörda individer. Den regionala nedsättningen kan inte leda till att avgiften (inkl. allmän löneavgift) blir lägre än ålderspensionsavgiften. Slutligen skapas två summavariabler: summa egenavgifter, netto efter inkomstrelaterad nedsättning exklusive allmän löneavgift samt summa egenavgifter, netto efter regional nedsättning inklusive allmän löneavgift.
Skatteandelen av egenavgifterna simuleras i samband med att
respektive avgift simuleras. För varje område jämförs inkomsten mot de golv och tak (och i fallet med efterlevandepension en avvecklingsdel) som finns i respektive del av socialförsäkringen. Belopp under golvet och över taket räknas sedan samman till en summa skattedel för egenavgifter (SEGENS). För mer information finns en separat
dokumentation om skattedelen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.