Ekologiska lösningar 1 Energ

I miljöprogrammet för Hammarby Sjöstad står det att fastigheterna i området skulle ha en energiförbrukning på maximalt 60 kWh/m² per år. Detta var ett väl högt uppsatt mål enligt många och i de uppdaterade miljömålen från 2007 ändrades målsättningen till 80-100 kWh/m² per år (Pandis & Brandt, 2009:32). Då Bo01:s kvalitetsprogram togs fram 1999, tre år efter Sjöstadens Miljöprogram tog man lärdom av detta. Målet i Bo01 sattes till 105 kWh/m² per år men även detta

skapade stora diskussioner (Green, 2006:145). Vid den senaste mätningen var siffran 120 kWh/m² i snitt per år. Men det handlar ändå om ungefär 30 procent mindre energiåtgång än i andra bostadsområden (Dagens Samhälle, 2008:15). Det fanns inte i projekten några påföljder för byggherrarna om de inte nådde upp till de uppsatta målen vilket också kan ha bidragit till att resultaten inte blev som önskat.

Hammarby Sjöstads projekt hade som mål att 80 procent av avfallet och avloppsvattnet skulle utvinna energi. Detta har de lyckats väl med. Idag omvandlas 95 procent av avfallet från Sjöstaden till el och fjärrvärme. De resterande fem procenten komposteras. Slammet från avloppsvattnet omvandlas till biogas och ur avloppsvattnet utvinns nära 100 procent värmeenergi (Pandis & Brandt, 2009: 32).

Båda projekten hade som mål att all energitillförsel skulle baseras på förnyelsebara energikällor. I Bo01 var också målet att vara självförsörjande och i Malmö stad kan de nu stoltsera med 100 procent lokalt producerad förnybar energi, vilket anses som mycket lyckat

(Intervju Dalman, 2009-04-01).

I Hammarby Sjöstad kommer hälften av energin från egna lokala källor så som eget avfall och avloppsvatten. Den

Målsättningen är att framtidens Hammarby Sjöstad helt ska drivas med återvunnen energi eller energi som är biobaserad (Miljöredovisning, 2003:23). Med bioenergi menas energi som erhålls efter omvandling av olika typer av biologiskt material (Nationalencyklopedin, 2009a). Hur detta exakt ser ut idag är svårt att utvärdera eftersom Hammarby Sjöstads energiproduktion är sammankopplad med hela södra Stockholmsområdet (Pandis & Brandt, 2009:32).

Målet för Hammarby Sjöstad att bli ”dubbelt så bra” i sin helhet som andra stadsdelar byggda på 90-talet är idag inte helt uppnått, de borde dock kunna känna sig nöjda med att ha en miljöbelastning som är 30-40 procent mindre än nyproducerade bostäder under samma tidsperiod (Naturvårdsverket, 2009b). 5.3.2. Avfall

I både Bo01 och i Hammarby Sjöstad har det arbetats med kretsloppssystem. I Hammarby är det dock något mer genomarbetat med Hammarbymodellen. Källsorteringen utav sopor är något som har fungerat väl i bägge områdena. I båda fallen utvinns biogas ur det organiska avfallet men i Hammarby Sjöstad omfattar kretsloppet ytterliggare steg då restprodukterna här nyttjas som biomull som är tänkt att användas i Stockholm stads planteringar och på jordbruken i omlandet. Detta har

dock inte fallit ut som väntat då det måste finnas ett intresse hos bönderna, något som hittills saknats (Pandis & Brandt, 2009:37). Avfallskvarnarna som installerats i vissa bostäder i Bo01 är mycket uppskattade utav de boende. Dessa fungerar mycket bra och minskar det vardagliga avfallet (Intervju Dalman, 2009-04-01). I Hammarby Sjöstad installerades inga avfallskvarnar ifrån början men det är något som nu monteras in i fler och fler bostäder och som även här uppskattas av de boende (Intervju, Freudenthal, 2009-04-08).

I Hammarby Sjöstad monterades ett avancerat sopsugssytem in. Det stationära systemet är något som anses mycket lyckat och som nu närmast ska installeras i det nya stadsbyggnadsprojektet ”Norra Djurgårdsstaden” i Stockholm. Det mobila systemet anses mindre lyckat då det skapar buller och är utrymmeskrävande (Intervju Freudenthal, 2009-04-08).

Genom dessa tydliga tekniska lösningar, som egentligen bygger på att de boende engagerar sig i kretsloppstänkandet, har medvetenhet om källsortering genererats hos de boende (Intervju Freudenthal, 2009-04-08). Hur den planerade energiutvinningen av avfallet fungerar i Hammarby Sjöstad kan ni läsa om i ovanstående kapitel om energilösningar.

5.3.3 Avlopp och dagvattenhantering

I de båda pilotprojekten har det arbetats med öppna dagvattensystem. Till skillnad ifrån många andra nyutbyggda bostadsområden i Sverige separeras avloppsvattnet och dagvattnet i Bo01 och Hammarby Sjöstad. Detta har bidragit till att det är rent hushållsvatten med mindre farliga ämnen som kommer till reningsverket vilket förenklar reningsprocessen. I Bo01 och Hammarby Sjöstad har det öppna dagvattensystemet blivit populärt då det bidrar med skönhet och skapar dynamik i stadsdelarna, men de kan ibland få motsatt effekt då sopor kan samlas på ytan och ge ett smutsigt intryck (Intervju, Freudenthal, 2009-04-08).

Hammarby Sjöstads mål att få ner den dagliga vatten- förbrukningen per person i området från 200 liter till 100 liter har idag inte uppfyllts, men ligger idag på en lägre nivå: ca 150 liter per person och dygn (Intervju Freudenthal, 2009-04-08). Hur avloppsvattnet har hanterats i Hammarby Sjöstad går att läsa om på rubriken “Energilösningar” här ovan.

5.3.4 Gröna ytor

I Bo01-området anses de gröna ytorna vara ett av projektets mest lyckade aspekter, även enligt de boende (Intervju Dalman, 2009-04-01). När det gäller gröna tak så har i stort sett varenda fastighet gröna tak på åtminstone någon del av husen (Persson, 2005: 135). Minst tio punkter ur förteckningen Gröna Punkter skulle enligt Bo01:s kvalitetsprogram förverkligas på bostadsgårdarna. Det lyckades helt och alla byggnader har minst tio punkter och ca 50 procent av byggnaderna har 12 punkter (Dalman, 2001:112-128). Förhoppningar fanns för att dessa gröna gårdar skulle innehålla en stor variation av biotoper och växtmiljöer, dock var gårdarna alldeles för små för detta (Dalman, 2001:66).

I Hammarby Sjöstad fick inte arbetet med de gröna ytorna lika stort utrymme som i Bo01. I Sjöstaden har stora delar av de befintliga gröna områdena bevarats vilket är mycket uppskattat av brukarna. Ekodukterna över Södra Länken är ett spännande inslag i stadsbilden samtidigt som den just uppfyller funktionen som en barriäröverbryggande länk till Nackareservatet (Hammarby Sjöstad, 2006:10).