Undersökning av H+ visionerna

H+ är ett projekt som nu befinner sig i ett tidigt planeringsstadie. Planerna för projektet, som omfattar cirka en miljon kvadratmeter mark, sattes igång 2001 (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:15). Visionen är att Södra Helsingborg ska vara en stadsdel som, år 2035, ska myllra av människor, företag, nöjesliv, studier och forskning, det vill säga vara en stadsdel som passar gammal som ung (Helsingborg stad, 2009b). Just nu arbetar en jury på uppdrag av Helsingborgs stad med att utvärdera de fem tävlingsbidrag som har lämnats in till projekttävlingen som började i juni år 2008. I mitten av maj i år, 2009, är planen att en eller flera vinnare ska utses (Helsingborg stad, 2009c). Förslagen är fortfarande anonyma, men förslagsställena kommer att offentliggöras den 27 maj 2009.

De fem arkitektbyråer som har lämnat in förslag är: Schönherr Landscape, Danmark

•

White Arkitekter AB, Sverige •

KCAP Architects & planners, Nederländerna •

Space Group, Norge •

Foster + Partners, Storbritannien •

5.4.1 Analys av förslagen

Alla bidragen presenteras genom rapporter som vi har gått igenom för att undersöka hur de i de olika förslagen har arbetat med de ekologiska aspekterna i boendemiljöerna. Förslagen är mycket olika och har till olika grad behandlat de ekologiska frågorna. I Helsingborgs stads broschyr ”Tänk Helsingborg” finns riktlinjerna för hur bidragen ska utformas. Här står det specifikt att staden önskar lösningar på hur kollektivtrafiken kan prioriteras av de boende som det självklara transportmedlet och även att vattnet i området ska ha en framträdande roll (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:4-5). Detta är delar som alla fem förslagen har arbetat mycket med i sina bidrag. Dock kommer vi inte att behandla dessa eftersom de inte faller inom ramen för det ämnesområde som vi arbetar med i denna studie. 5.4.2 H+ Mindzone

I förslaget H+ Mindzone har det arbetats med grönytor som håller samman H+-området från norr till söder. En grön zon som löper längs hamnområdet ska skapa distans mellan detta och bostadsområdena på andra sidan parken. Här ska olika sportaktiviteter också kunna utövas. I grönområdet ska också en biotoppark inhysas för att generera ett rikt djur- och naturliv (H+ Mindzone, 2009:28).

5.4.3 Open stage

Enligt bidraget Open stage har Helsingborg idag endast 9 procent grönytor. Då man ställer detta i jämförelse till Göteborg och Stockholm som båda har 50 procent grönytor i städerna känns det som minimalt. I Open stage bidraget förklaras att H+-området kan få en grönytefaktor på 35-40 procent, om det skulle ha mer än så skulle tanken om den täta staden ta skada (Open stage, 2009:22). Också i detta förslag har det arbetats med grönytor som binder samman staden men denna gång i en öst-västlig riktning. Från norr till söder har det dock planerats en promenadväg och en spårvagnslinje som knyter samman delarna (Open stage, 2009:38). Detta går att jämföra med Hammarby Sjöstad som har en esplanad med tvärbanan som går igenom hela området. I detta bidrag är också en experimentell solfångarpark planerad. På ett allmänt torg vill de arbeta med solpaneler för energiförsörjning av de intilliggande byggnaderna (Open stage, 2009:52). I området som de kallar Södersjöarna vill de bygga ett hållbart kvarter helt i trä. Genom att arbeta med trä som material menar de att utsläppen av koldioxid kan minska. Vid användandet av en kubikmeter trä istället för annat byggnadsmaterial sparas ett ton koldioxid (Open stage, 2009:66).

5.4.4 Our vision

Genom området från norr till söder knyter de samman området genom ett pendeltåg som ska minska bilutnyttjandet i området (Our vision, 2009:74). Detta går också att jämföra med Hammarby Sjöstads esplanad och tvärbana. Pendeltågets färdväg kommer också att följas av ett grönområde som ytterliggare för stadens delar närmare varandra (Our vision, 2009:80). I Our vision förslaget talar de också om att Helsingborg ska bli en framtidsstad inom hållbarhetsbegreppets tre olika aspekter – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. De går dock inte vidare in på hur de vill arbeta med de ekologiska aspekterna (Our vision, 2009:89-90).

5.4.5 The Tolerant City

I detta förslag börjar de att presentera sitt gröna och blåa koncept. Detta innebär att stadsdelar knyts samman genom att från havet och de norra delarna av H+-området dra en kanal i söder möter Gåsebäcken som i sin tur fortsätter sin väg genom ett parkområde (The Tolerant City, 2009:4).

Detta är det enda förslaget där det kommer ett konkret förslag till hur man kan använda sig av Helsingborgs resurser för

upp Helsingborgs klimatförhållande och hur staden med sin öppenhet mot havet får ta emot mycket vind. Som förslag tar de upp användandet av vindturbiner i området för elproduktion. De menar också att vinden ska tas tillvara på då man planerar byggnaderna så att dessa genom vinden kan få naturlig ventilation och reducera kostnaderna för kylning av byggnader (The Tolerant City, 2009:46).

I The Tolerant City bidraget har det också tagits fram en strategi för att göra H+ till en koldioxidneutral stadsdel (The Tolerant City, 2009:47). Vissa mål har satts upp för vatten-, energi- och avloppsfrågor. Avloppsvatten ska till så stor del som möjligt återanvändas, i jordbruket ska ingen konstbevattning ske, i området ska endast vattensnål inredning användas och regnvatten ska också tas omhand för bevattning (The Tolerant City, 2009:48). I förslaget kan man också se visualiseringsbilder som visar på byggnader med gröna tak och fasader. Detta tillsammans med dagvattenhantering är dock ingenting de tar upp konkret.

5.4.6 Towards sustainable urbanity

I detta förslag tar bidragsskaparna upp hur man genom att bygga en kompakt stadsdel ska kunna reducera energiförbrukningen (Towards sustainable urbanity, 2009:3). Återigen kommer här

grönytor upp som en sammanbindande del genom två raviner som går från öst till väst. Här beskriver de också grönytors påverkan på stadsmiljön. De menar att grönytor reducerar vindens påverkan på staden, mildrar hettan samt binder koldioxid och damm i luften (Towards sustainable urbanity, 2009:15). För att ytterliggare förena staden ska H+ få en ny trädkantad aveny. Detta ser bidragsskaparna som en nyckelåtgärd då man genom H+ avenyn skapar en ny entré till staden (Towards sustainable urbanity, 2009:18). Genom att ta in vattenkanaler i området vill de skapa ett estetiskt tilltalande och hållbart system för dagvattnet som här ska samlas upp och renas. I området finns också ett vattenreningsverk som här tas upp som en potentiell plats för att skapa en biotoppark. Här ska också spillvattnet från toaletterna, även kallat svart vatten, tas om hand för att utvinnas till biogas (Towards sustainable urbanity, 2009:16,31). I detta bidrag har de också tagit fram förslag för hållbara byggnader som kan finnas på Oceanpiren. Terrasserade byggnader som har kombinerat bostäder och kontor och som ligger på östra sidan av piren kan värmas upp av passiv solenergi. Detta betyder att bostäderna förläggs i sydlig riktning där de direkt exponeras för solljuset och kontoren förläggs mot norr där de på så vis kan minimera kostnaderna för kylning av lokalerna. Värmen som produceras i kontorsbyggnaden under dagen kan sedan värma upp bostäderna under kvällstid. Här föreslås också att ett offentligt hållbart vattencenter ska uppföras. 46

Här ska intresserade kunna få information om hållbarhet och hur det har arbetats med frågan i H+-området (Towards sustainable urbanity, 2009:35). Här kan likheter direkt dras till GlashusEtt i Hammarby Sjöstad.

5.5 Jämförelse mellan Bo01, Hammarby Sjöstad och H+