Jämförelse mellan Bo01, Hammarby Sjöstad och H+ Vi kan redan direkt se en stor skillnad vad det gäller

planeringsprocessen då vi jämför H+-projektet med de tidigare Bo01 och Hammarby sjöstad. I det tidiga skede som H+-projektet nu befinner sig i har inga konkreta mål för arbetet med de ekologiska aspekterna satts upp. Detta utgör en väsentlig skillnad från de tidigare projekten där det i ett tidigt skede skapades program för arbetet med dessa aspekter. I tävlingsdirektiven för H+ finns det inga direkta krav på hur staden vill att arkitektbyråerna ska arbeta med H+ som en förebild för den hållbara staden. I H+-projektet menar de att ett miljöprogram som endast riktar sig mot arbetet med H+ är onödigt då staden ser det som en självklarhet att arbeta med miljöns bästa i fokus (Intervju Sandström & Taps, 2009-04- 07). Helheten är vad de i H+-projektet ser som den viktigaste delen. Hur staden definierar den hållbara staden som en del av denna helhet är dock ganska diffus. För att nå en hållbar utveckling krävs ett samspel mellan de ekonomiska, sociala, och ekologiska aspekterna. Hur man i detta projekt vill arbeta

med dessa aspekter, för att nå målet att H+ ska bli en hållbar stadsdel, är hittills inte tydligt formulerat. Vikten av att ha tydliga formuleringar då mål ska nås är något som tas upp i utvärderingen av Larsson, Elmroth och Sandstedt (Larsson et al. 2003:158).

Då H+ i sitt tävlingsprogram inte konkret har eftersökt idéer för ekologiska boendemiljöer har det uppstått en väldig skillnad mellan de olika tävlingsbidragen. Vissa har lagt ner mycket tid på att ta fram olika lösningar för att H+ ska bli en ekologiskt hållbar stadsdel medan andra förslag knappt har behandlat ämnet. Vi kan se en del likheter mellan de bidrag som har kommit in till H+-projektet då vi jämför det med hur Bo01 och Hammarby sjöstad har arbetat. Det finns flera likheter för områdena i sig och för utformningen av stadsdelen men vi har valt att här koncentrera oss helt på miljöteknik och hur de har tagit sig an de ekologiska aspekterna i frågan.

Vi kan tydligt se likheterna med att ”det gröna” är något som anses som mycket viktigt i alla tre projekten, H+, Bo01 och Hammarby Sjöstad. Att skapa gröna stadsdelar ses som mycket attraktivt även idag. Också att få in vatten i stadsdelen i form av dagvattensystem och kanaler kan hittas i alla de studerade projekten.

Då det gäller energifrågan kan vi i flera förslag se tendenser till att beröra frågan kring energieffektivisering. Flera säger sig vilja använda sig av förnyelsebar energi i området men få tar upp konkreta förslag. I förslaget ”The tolerant city” försöker de, i likhet med Bo01 och deras vindkraftverk Boel, ta fram lösningar som är speciellt utformade för området, här i form av en vindturbin. I bidraget ”Open stage” vill de ha solpaneler på ett torg som ska producera energi till de närliggande byggnaderna. I bidraget ”Towards sustainable urbanity” vill de utvinna biogas ur slammet från avloppsvattnet vilket görs även i Hammarby Sjöstad och där detta har blivit ett välfungerande system. I detta förslag vill de också använda sig av passiv solenergi för uppvärmningen av vissa byggnader. Detta är något som vi tror kommer att bli en stor del av hållbart byggande i framtiden.

Någon typ utav kretsloppsmodell för avfallshantering och vikten av återvinning är ingenting som tas upp i H+-projektet eller i dess bidrag.

I programmet för H+ projekttävling efterfrågas planerings- strategier för projektet. Inga utav bidragen har föreslagit att ett miljö- eller kvalitetsprogram bör utformas för området. Varken H+-organisationen eller i bidragen har initiativ tagits för att ta fram den här typen utav planeringsverktyg, något som Green och Larsson et al.

ser som en nödvändighet för att skapa en hållbar stadsdel. I de fem bidrag som nu analyseras av juryn inom Helsingborgs kommun finns flera intressanta förslag som kan ses som delar på vägen mot att bli en förebild för den hållbara staden.

Man kan fråga sig vilka förutsättningarna är för H+projektet att uppnå målet och bli en förebild för den hållbara staden utifrån de strategier som antagits i projektet. Enligt Green och Larsson et al. krävs det tydliga formuleringar för att skapa klara riktlinjer (Larsson et al. 2003:158). Det är också nödvändigt med en specifik plan för målsättning och tillvägagångssätt, vilken bör skapas i ett mycket tidigt skede i projektet, för att nå hållbar utveckling. Detta ska enligt Green och Larsson et al. ske i dialog med alla inblandade aktörer (Larsson et al. 2003:159; Green, 2006:254, 257). Hållbarhetsbegreppet är en annan del som måste få en klar definition för varje individuellt projekt (Larsson et al. 2003:161).

Målsättningar och riktlinjer som berör den ekologiska hållbarheten är delar som vi i detta skede inte ser har behandlats i H+-projektet. Detta kan dock bero på att projektet är i ett så pass tidigt skede att dessa frågor inte har känts relevanta att bearbeta. Enligt Larsson et al. och Green bör dock dessa aspekter vara en del av den allra första etappen av arbetet för att lyckas skapa hållbara stadsdelar.

Vi tror att man i H+ har stora miljöambitioner formulerade som en strävan efter att bli förebild för den hållbara staden. Staden har dock inte arbetat fram tillräckligt klara definitioner och mål i ett tidigt skede vilket krävs för att uppnå en hållbar stad.

6 Slutsats

I vårt arbete har vi redogjort för hur arbetet har löpt under de två stadsutbyggnadsprojekten Bo01 och Hammarby Sjöstad samt vilka olika strategier de har använt sig av för att nå upp till deras respektive uppsatta miljömål. Vi ser båda projekten som lyckade i sina mål att bli förebilder för hållbart byggande och att de erfarenheter som har kommit ur projekten är mycket viktiga för framtida städers utveckling. Trots att miljö- respektive kvalitetsprogram användes som planeringsinstrument i dessa två projekt lyckades inte alla målen uppnå det önskade resultatet.

Vad vi ser som ett problem är den svårighet som har funnits då utvärderingar av projekten har gjorts. Vissa mål har varit svåra att kontrollera hur väl de har uppnåtts då krav på utvärdering till viss del inte fanns då projekten planerades.

De miljöprogram som sattes upp för projekten Bo01 och Hammarby Sjöstad i deras planeringsprocess ser vi som avgörande för att arbetet mot mer miljövänliga stadsdelar kunde genomföras. Precis som Larsson, Elmroth och Sandstedt skriver är miljökrav en förutsättning för att projekt ska leda till hållbart byggande. Dessa krav leder, styr samt koordinerar miljöaktiviteterna (Larsson et al. 2003:157).

I nya projekt som H+ är det väsentligt att tidigt arbeta med målsättningar för projektet. Detta genomförs bäst genom dialog

mellan alla instanser i ett tidigt skede så att konflikter undviks och konkretisering utav målen kan uppnås genom diskussion så alla vet vad som förväntas av dem. Detta motverkar då feltolkningar och stora skillnader i projektets utförande.

Vid saknad av konkreta riktlinjer, som i H+-projektets direktiv för projekttävlingen, kan man se ett väldigt spritt resultat. De fem bidrag som vi har granskat har på vitt skilda sätt och djup angripit frågan om ekologiska boendemiljöer. Om tydligare krav hade satts upp för energieffektivisering och minskad miljöbelastning hade nog fler intressanta och innovativa förslag kommit fram för hur man i ett nyproducerat område kan påverka dessa aspekter.

För att ekologiska boendemiljöer ska bli en norm i svenskt bostadsbyggande ska de ekologiska aspekterna ses som en självklarhet att arbeta med. I H+-projektet, där något miljöprogram ännu inte är framtaget för området, är det just en självklarhet som de ser dessa frågor som. De menar att i helhetsbilden av H+ ingår det att tänka på miljön (Intervju Sandström & Taps, 2009- 04-07). Vid vårt studiebesök i Hammarby Sjöstad berättade Erik Freudenthal om sina erfarenheter av ekologiskt byggande efter Hammarby Sjöstad och Bo01. Han menar att vi i Sverige har varit dåliga på att ta vara på den kunskap som skapats genom dessa projekt och att kommunerna är för fega och för snåla för att 50

satsa på ekologiskt byggande. I Hammarby Sjöstad har de haft besök från i stort sett alla kommuner i Sverige, precis som i Bo01, men Freudenthal menar att inte mycket har kommit ur detta, utan att det har varit större respons utomlands. Han menar att vi är långt ifrån att ha hållbara ekologiska boendemiljöer som en norm i Sverige. Freudenthal tror att större krav bör sättas på byggherrarna. Beställare bör vara hårdare mot byggherrarna och kräva ett engagemang i dessa frågor för att de ska få vara delaktiga i projekten (Intervju Freudenthal, 2009-04-08). Kanske är lösningen som Green skriver att plan- och bygglagen bör ändras så att det finns inskrivna krav på att alla nybyggnationer ska se till energieffektivisering och till att minska miljöbelastningen (Green, 2006.258).

Genom vår studie har vi kommit fram till att vi anser att mer erfarenhet genom olika typer av pilotprojekt krävs för att få ekologiska boendemiljöer till en norm inom det svenska bostadsbyggandet. Det krävs också bättre verktyg och riktlinjer i tidiga skeden av projekten för att kunna göra utförliga utvärderingar av hur, och om, mål har uppnåtts. Miljöprogram ser vi utgör en viktig del som ännu inte går att undvara i arbetet mot hållbara stadsdelar. Större krav bör också sättas på hela byggbranschen för att alla ska ta sitt ansvar mot ett hållbarare samhälle.