Ekonomisk dimension

Arbetet inom den ekonomiska dimensionen sker till stor del på projektnivå och det övergripande integrationsarbetet sker under samordning av enhetschefen för Inflyttarservice. Det finns även en resurs för arbetet med validering av kunskaper bland nyanlända, samt en enhetschef för språkstöd som stödjer lärare samt anställer språkstöd till målgruppen. Enheten har även en

etableringskoordinator som verkar i samarbete med arbetsgivare och företag för att ordna praktikplatser och på andra sätt bistå med vägledning för de nyanlända (Åre kommun n.d.).

En utmaning som kommunen stått inför är ett stort antal av de nyanlända som ankommit till kommunen varit lågutbildade, där omkring hälften av alla invandrare som var bosatta inom kommunen räknades som lågutbildade, vilket är högre än genomsnittet i Sverige som ligger på 30%. Detta har inneburit och innebär en utmaning för kommunen då utbildning är av stor vikt för att komma i arbete. Utmaningen har bland annat bidragit till en ökning av försörjningsstöd i kommunen samt en ansträngning på både kommunens ekonomi och insatser. Ytterligare en utmaning är digitaliseringen av Arbetsförmedlingen. Detta innebär att en viktig samarbetspartner i arbetet för nyanländas väg till arbetsmarknaden försvinner, detta då nyanlända tenderar att vara begränsade i både digitala och språkliga kunskaper. Detta är ett bakslag i kommunens arbete för integration och de lyfter fram behovet av nya samarbeten och nya metoder för att föra detta arbete vidare. Detta arbete ämnas utföras under projekttiden för Hållbar integration i Åre (Åre kommun 2020).

I Åre kommuns strategiplan för integrationsarbetet presenteras två övergripande målsättningar vilka faller under den ekonomiska dimensionen. Dessa två målsättningar är Höjd utbildningsnivå och Ökat deltagande i

arbetslivet.

För att uppnå det första strategiska målet ämnas implementeringen ske genom att höja kunskaperna i svenska bland nyanlända vilket ska bidra till att sänka tröskeln till arbetslivet. För att detta ska vara möjligt ska alla ha lika tillgång till att delta i språkundervisning, vilket sker genom SFI. Kommunen gör en

tydlig koppling mellan vikten av utbildning, SFI och framtida arbetslivsmöjligheter, där Barn- och utbildningsnämnden är en viktig agent som i samarbete med kommunen arbetar för att de utbildningar som erbjuds möter det behov som finns på arbetsmarknaden, vilket ökar möjligheterna för arbete efter avslutade studier. Genom samarbete mellan Arbetsförmedlingen, integrationsavdelningen och SFI möjliggör kommunen för flexibilitet och anpassning utefter individens behov, vilket är någonting som kommunen trycker på är av stor vikt för individens möjligheter att uppnå sina egna mål (Åre kommun 2015).

Utifrån det andra strategiska området är det viktigt att nyanlända får en tidig tillgång till arbetsmarknaden, dels som ett sätt att främja integrationen och integrationspolitiska attityder, och dels som att det blir en tillgång för samhället då kommunen identifierar att behovet av arbetskraft kommer att öka år 2025 vilket ytterligare motiverar en snabb integrering av nyanlända på arbetsmarknaden för att täcka upp för detta behov. Implementeringen av detta arbete ämnas ske genom ett nära samarbete mellan kommun, civilsamhället och myndigheter (Åre kommun, Integrationsstrategi, 2015). Under 2015 identifierade kommunen ett behov av en valideringsmodell för att kartlägga kompetensen bland nyanlända, samt ett behov av ökade lärarresurser inom framförallt yrkessvenska (Åre kommun 2017). Detta arbete har i praktiken genomförts bland annat via arbetsmarknadsprojektet Nyanlända, en resurs i Åre kommun (NYÅR). Projektet genomfördes under 2016–2019 med syftet att alla nyanlända som ankom till kommunen skulle komma i arbete inom etableringsperioden på två år, samt att samtliga deltagare skulle välja att stanna i Åre kommun. En annan målsättning var att projektet skulle även leda till att nyanlända snabbt skulle bli självförsörjande, täcka upp det behov av arbetskraft som fanns i kommunen, utforma ett valideringsverktyg och en modell för integrationsarbetet (Migrationsverket 2020). Implementeringen av

detta arbete skedde genom utvecklandet av en ny modell som skulle bidra till förenkling i arbetet med att ge nyanlända tillträde till arbetsmarknaden. Detta arbete har enligt kommunen själva gett positiva effekter och är någonting som fortsätter byggas vidare på i kommande projekt. I utformningen av denna modell har AF varit en viktig agent då myndigheten bistått projektet i målgruppsdefinitionen. Utifrån projektet har kommunen kommit fram till att det behövs ytterligare insatser för att utveckla modellen, detta då modellen inte inkluderade hela målgruppen och de som stod längst från arbetsmarknaden hamnade utanför insatserna. För att lösa denna problematik finns det ett behov av aktiviteter som särskilt riktar in sig mot denna grupp (Åre kommun 2020).

Arbetet i projekt NYÅR efterföljs av projektet Hållbar integration i Åre, som löper över 2020–2022. Projektets övergripande målsättning är ”Ökad

långsiktig delaktighet och inflytande på arbetsmarknaden, i lokalsamhället samt i den lokala demokratin bland våra tredjelandsmedborgare”. Projektets

finansiering ligger på omkring 13,5 miljoner kronor, och projektet medfinansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som bidrar med omkring 10 miljoner kronor (Åre kommun n.d.). Projektets målsättning är i huvudsak detsamma som i projekt NYÅR, det vill säga att öka möjligheten för nyanlända att delta på arbetsmarknaden. Även implementeringen ämnas ske i liknande form, genom utvecklandet av nya metoder för att främja dessa möjligheter genom bland annat ökad kompetens och ökad samverkan mellan olika aktörer. Arbetet ska även ske genom att fokusera på hälsa och förebygga och förhindra att hälsan ska vara ett hinder för deltagande på arbetsmarknaden. Utöver dessa övergripande målsättningar definieras fyra delmål i projektansökan vilka faller under den ekonomiska dimensionen, vilka innefattar effektivare vägar till arbete, att minska försörjningsstödet, samt hälsa. Samtliga mål har ett fokus på att få in målgruppen på arbetsmarknaden och att uppnå självförsörjning. I detta arbete

identifieras AF och Individ- och Familjeomsorgen (IFO) som viktiga agenter, där både AF och IFO bidragit till att definiera målgruppen, och där IFO arbetar för att sänka tröskeln till arbetsmarknaden genom att fokusera på ekonomi och psykosocial hälsa. Även Hälsocentralen och näringslivet identifieras som viktiga agenter där Hälsocentralen med ett fokus på hälsa och spridandet av kunskap om detta bidrar till ökad tillgång till arbetsmarknaden, och där näringslivet bidrar med praktik- och arbetsmöjligheter, samt validering av de nyanlända och deras kunskaper (Åre kommun 2019).

Det är flera agenter som deltar i integrationsarbetet inom den ekonomiska dimensionen. Arbetsförmedlingen är en viktig agent, samt representanter från SFI, Inflyttarservice och studie- och yrkesvägledare från kommunens vuxenutbildning. Även Barn- och utbildningsnämnden är en viktig agent då de ansvarar för utbildningstillgången utifrån arbetsmarknadsbehovet i kommunen. Samarbetet sker löpande och på individnivå, samt i samverkan med företag genom exempelvis anordnandet av praktikplatser hos lokala arbetsgivare. Vidare sker även samarbetet med aktörer från civilsamhället och frivilliga aktörer, där samverkan bland annat sker utifrån Åre frivilligforum som sker genom regelbundna fysiska träffar (Åre kommun 2015; KPMG 2018). Genom att flera agenter på olika nivåer och från olika branscher går samman och samverkar för att uppnå målsättningen att få fler nyanlända att integreras i samhället, samt med direkta kopplingar till civilsamhället, sker implementeringen av integrationsarbetet genom flera nivåer i samhället.

För att utvärdera kommunens arbete inom den ekonomiska dimensionen jämförs kommunens resultat med de målsättningar som satts för området. Inom den ekonomiska dimensionen identifieras tydliga målsättningar att få nyanlända att enklare och snabbare nå arbetsmarknaden, att höja kunskaperna

i svenska och att minska behovet av försörjningsstöd. För att genomföra dessa målsättningar har insatser genomförts i form av projekt NYÅR och i löpande samarbete med viktiga agenter inom utbildning och arbetsmarknad och även med civilsamhället. Idag genomförs projektet Hållbar integration i Åre, vilket arbetar vidare på de insatser som redan gjorts för att uppfylla målsättningarna inom den ekonomiska dimensionen. I projekten återges tydliga kopplingar till målformuleringen inom dimensionen och arbetet utvärderas av både kommunen i relation till projektgenomförandet och övergripande av externa agenter (Åre kommun 2020). Utifrån målformuleringen har de insatser som bedrivits inom dimensionen varit tydligt kopplade och utformade i syftet att uppnå dessa målsättningar. Arbetet har skett i samarbete med för området relevanta agenter för att möjliggöra för ett framgångsrikt arbete. Utifrån kommunens dokumentation har arbetet med integrationspolitiken utifrån de målsättningar och projekt som identifierats ovan resulterat i utveckling och framsteg inom målområdena.