Rumslig dimension

I kommunens strategiplan finns det ett strategiskt område som faller under den rumsliga dimensionen - Förbättrad infrastruktur. Målsättningen med detta område är att nyanlända ska få tillgång till lika bostadsförhållanden som resterande av kommunens invånare. Kommunens bostadsbolag Årehus är en viktig agent i denna fråga då de nyanlända som anländer till kommunen erbjuds möjligheten till att få förstahandskontrakt hos Årehus AB. Implementeringsarbetet inom detta område sker genom att det byggs fler permanenta boenden för att täcka upp för de ökade behov som följer med mottagandet av nyanlända, inklusive HVB-hem och boende för ensamkommande barn och ungdomar. För att genomföra detta utvecklar kommunen ett bostadsförsörjningsprogram och en tillväxtgrupp tillsammans

med andra fastighetsägare i kommunen (Åre Kommun 2015). I strategiplanen nämner kommunen utformandet av ett bostadsförsörjningsprogram, vilken därefter beslutades av Kommunfullmäktige och gäller för år 2017–2020. I bostadsförsörjningsplanen presenteras en målsättning att kommunen år 2020 ska ha producerat omkring 150–200 nya bostäder per år. Samtidigt tar kommunen in en lägstanivå på omkring 100 nyanlända per år, vilket påverkar behovet av bostadsbyggande då målsättningarna i relation till nyanlända är att alla som kommer till Åre kommun ska komma att bli självförsörjande och välja att stanna i Åre efter den tvååriga etableringsprocessen (Åre kommun 2017). Även i KPMG:s granskning av integrationen i kommunen anges en rekommendation om att antalet bostäder behöver öka i kommunen (KMPG 2018). Utifrån statistik för kommunen är dessutom trångboddheten relativt hög, där strax under 25% lever i trångbodda förhållanden under 2019 (Kolada 2020).

Vidare anger Åre kommun i sin utvecklingsplan från 2018 effektmålet

Inflyttning och kapacitet för inflyttning ska öka jämfört med året innan, vilket

bland annat innefattar mottagandet av nyanlända och att kunna tillgodose alla som ankommer till kommunen med bostäder. Två målsättningar i relation till detta mål är att öka antalet skol- och förskoleplatser med 100 platser, samt att 100 nya bostäder byggs. För att följa upp huruvida detta arbete fungerat genomförs en självskattningsenkät både innan och efter att projektet genomförs. Målsättningen är att 75% av målgruppen ska uppleva sig vara mer delaktiga i det bostadsområde de bor i efter att projektet avslutats (Åre Kommun 2018). I kommunens årsredovisning för 2019 återger kommunen att målet att bygga 100 nya bostäder uppfyllts, men menar även att det finns ett minskat antal bostäder på marknaden till följd av den ökade befolkningsmängden. Bostadspriserna har även ökat, och möjligheten att

bygga nya bostäder är limiterad på grund av att marken är begränsad (Åre Kommun 2019).

Implementeringen av integrationspolitiken inom den rumsliga dimensionen har bland annat skett i samband med projekt NYÅR, där representanter från Inflyttarservice under 2019–2020 genomfört intervjuer med nyanlända i området Mörsil, där segregationen är påtaglig. Även kommunikation med boende och hyresvärdar i området genomfördes för att få en bild av vilka behov som fanns relaterade till integrationsarbetet. Kommunen återger i rapporten att intervjustudien är början på medborgardialogen i området och att informationen blir ett underlag för det framtida arbetet inom Mörsil. Under arbetets gång fick man fram att boende i området upplevde att samhällsservicen inte fungerar som den ska, att skolan är stökig och att förskolan är segregerad, folk känner sig otrygga, och i denna fråga benämns invandrare som en anledning till denna otrygghet, det finns för få mötesplatser där nyanlända kan möta etniskt svenska på, och det finns en tydlig bostadssegregation där många nyanlända söker sig just till Mörsil på grund av att andra nyanlända också bosatt sig där (Åre kommun 2020). I årsredovisningen för 2019 återger kommunen att de ämnar arbeta vidare med den information som samlats in i framtida projekt och att de ska utforma nya modeller i arbetet för att motverka segregationen (Åre kommun 2019).

Åre kommun samarbetar i arbetet med att tillgängliggöra fler bostäder med flera fastighetsbolag och med mark- och exploateringsenheten för att ta fram och uppnå de behov som finns i kommunen. Inflyttarservice arbetar också tillsammans med olika fastighetsägare i kommunen för att hitta fler och nya bostadslösningar (Söderström 2019). Hyresvärdarna i kommunen identifieras som viktiga agenter, där specifikt bostadsbolaget Årehus är en viktig agent då

de nyanlända erbjuds boende där när de anländer till kommunen. Hyresvärdarna deltar vid medborgardialoger där målgruppen får en möjlighet att påverka sitt boende, vilket är en viktig del för ett ökat deltagande i samhället (Åre kommun 2015; Åre Kommun 2019). Inom enheten Inflyttarservice är bostadskoordinatorn en viktig agent inom den rumsliga dimensionen, då denna roll arbetar för att ta fram boende till de nyanlända som kommer till kommunen, ansvarar för kontakten med hyresvärdarna som är viktiga agenter, samt informerar de personer som bor i bostadsområdena när en nyanländ ska flytta in (Åre kommun 2017).

Utvärderingen inom den rumsliga dimensionen sker utifrån kommunens möjligheter att arbeta med och uppnå målformuleringen som innefattar möjligheten till lika tillgång på bostadsmarknaden och att alla som kommer till kommunen ska tillgodoses med bostäder. Arbetet med dessa områden har bland annat tagit form av arbetet mot segregation i området Mörsil, vilket är ett område dit många nyanlända söker dig, där kommunen ämnar förbättra den rådande bostadssituationen och segregationsproblematiken. Även arbete för att undersöka nya möjligheter för ökad byggnation för fler antal bostäder i kommunen pågår. Kommunen återger själva att bostadsbristen fortfarande är en problematik, med högre bostadspriser och ont om plats för att bygga nytt. Vidare är trångboddheten i kommunen fortfarande hög, vilket också är en indikator på att det finns en bostadsbrist i kommunen. Utifrån målformuleringen genomför kommunen målinriktade insatser som är relevanta och tydligt kopplade för att uppfylla målformuleringen inom den rumsliga dimensionen, men att det finns svårigheter kopplade till yttre faktorer som påverkar kommunens möjligheter att snabbt kunna åtgärda vissa av dessa problem.