I detta avsnittet testas de fyra hypoteserna utifrån det insamlade materialet för att få fram en bedömning av hur kommunerna lyckats med integrationsarbetet. Utifrån analysmodellen har uppsatsens hypoteser besvarats.
7.1 Hypotes 1
• Ju tydligare definition och förståelse som kommunernas politiker har av integrationspolitiken och dess problemområden, desto större förutsättningar har kommunerna att utfärda specifika och målinriktade styrdokument.
Utifrån Åre kommuns projektdokument och ansökningar om stöd blir det tydligt att det finns ett stort engagemang på den politiska nivån gällande att snabbt få in de nyanlända i samhället och att göra dem till en tillgång för kommunen. Genom Inflyttarservice förs integrationspolitiken i stor del genom ett samarbete mellan olika agenter från olika nivåer för att arbetet ska bli så
effektivt och framgångsrikt som möjligt. Det finns även en tydlig definition av vilket arbete som behövs i kommunens integrationsstrategi vilket speglar en politisk medvetenhet om kommunens behov på detta område och hur detta kan förbättra kommunen på ett övergripande plan.
I Filipstads kommuns är AIE ansvariga för integrationspolitiken och i projektplaner och ansökningar syns en förståelse och en ambition för integrationsarbetet. Politikerna för genom AIE en politik som främst är fokuserad på området arbetslöshet som ett sätt för att få de nyanlända att komma in i samhället. Det saknas dock dels en styrning för arbetet, och dels en sammanställning av de insatser som görs. Den politiska definitionen av integrationsarbetet uppfattas främst inbegripa arbetsmarknaden och segregation, vilket inte handlar om att politikerna inte har förståelse för problematiken, utan att problematiken är så pass övergripande att de områden som är mest utsatta måste prioriteras.
Utifrån ovanstående diskussion är det tydligt att politikerna i både Åre och Filipstads kommun genom ansvariga integrationsavdelningar har förståelse för integrationspolitiken och dess problemområden. Det är även tydligt att kommunernas definition av arbetet skiljer sig åt. Att Filipstads kommun saknar styrande dokumentation för integrationsarbetet beror inte på att det saknas förståelse för området, utan på samhälleliga förutsättningar som minskar möjligheten för kommunen att lägga resurser på detta område. Utifrån denna diskussion förkastas hypotesen.
• Den integrationspolitiska ambitionen och de målsättningar som kommunerna formulerar påverkas av kommunernas samhälleliga och ekonomiska förutsättningar.
Filipstads kommun hade redan innan flyktingmottagandet både samhälleligt och ekonomiskt dåliga förutsättningar för att hantera mottagandet av nyanlända på ett framgångsrikt sätt. Kommunen hade redan hög arbetslöshet och dåliga socioekonomiska förutsättningar, och idag har kommunen fortfarande dessa svårigheter och har inte lyckats med integrationen av sina nyanlända. Då samtliga områden i kommunen varit socioekonomiskt utsatta har de nyanlända vart de än bosatt sig hamnat i ett sådant område. Kommunen har än idag inte utformat några tydliga övergripande målsättningar för integrationsarbetet, och det är tydligt att trots att det finns en ambition så stannar en del av de insatser och projekt som ämnas genomföras i planeringsstadiet.
I kontrast har Åre kommun haft bättre förutsättningar till framgång då Inflyttarservice haft en egen budget för området, arbetslösheten i kommunen har varit relativt låg och de socioekonomiska förutsättningarna varit bättre än i Filipstads kommun. Dessutom har flyktingmottagandet sett olika ut i de två kommunerna där Filipstads kommun trots sämre förutsättningar fått ta emot betydligt fler nyanlända, vilket betytt ytterligare påfrestning för kommunens integrationsarbete. Åre kommun har tydliga dokument för vad kommunens målsättningar är, de genomför ambitiösa projekt och har vunnit ett pris för sitt integrationsarbete. Genom att ha en egen budget för området har arbetet blivit enklare att genomföra och kommunen har inte i lika stor utsträckning som Filipstads kommun behövt förlita sig på ekonomiska stöd för att genomföra sitt integrationsarbete. Utifrån denna diskussion anses hypotesen vara
bekräftad, då det är tydligt i Filipstads fall att kommunens möjligheter att formulera målsättningar begränsats av rådande samhällelig problematik, där fokus legat på att släcka eldar snarare än att formulera tydliga integrationspolitiska målsättningar.
7.3 Hypotes 3
• Tydligt utvecklade styrdokument för olika integrationsområden bidrar till en effektiv implementering av de involverade agenterna.
I Åre kommun har kommunfullmäktige beslutat om en integrationsstrategi som övergripande beskriver arbetet med integration i kommunen. Här beskrivs målområden för integrationspolitiken och vilka områden inom dessa som prioriteras. Utifrån dessa målsättningar bryts dessa ner till mindre områden där olika projekt för att uppnå målen genomförs. Här deltar agenter från civilsamhället, arbetsmarknaden, näringslivet och bostadsmarknaden i olika former och grad för att integreringen ska ske på ett effektivt sätt inom den ekonomiska, rumsliga och sociala dimensionen. Implementeringen av arbetet är effektivt och tydligt grundat i de integrationspolitiska målsättningar som identifierats.
I Filipstads kommuns fall finns det inte något övergripande styrdokument för integration, och arbetet uppfattas utifrån dokumentationen vara mer kommungemensamt då det arbete som genomförs för att öka integrationen inom exempelvis den ekonomiska dimensionen är riktat till stora delar av samhället, och alltså inte är specifika integrationsinsatser. Det saknas någon
övergripande dokumentation för det arbete som genomförs på området idag. Implementeringen av det integrationspolitiska arbetet genererar inte tillräckligt framgångsrika resultat, men detta grundas snarare i sociala och ekonomiska faktorer än i att kommunen saknar någon övergripande strategi för arbetet.
Enligt Grip (2010) krävs tydliga styrdokument krävs för ett framgångsrikt arbete med integration. Hypotesen anses vara delvis bekräftad då tydliga styrdokument i Åre kommuns fall leder till en effektiv implementering av integrationsarbetet. Däremot är det svårt att dra en tydlig slutsats av strategidokumentens bidrag till kommunernas implementeringsarbete då det i Filipstads fall handlar om flera yttre faktorer som påverkar det integrationspolitiska genomförandet.
7.4 Hypotes 4
• Ju mer samarbetseffektiva agenter på olika nivåer och i de olika stegen av policycykeln är, desto mer framgångsrikt blir resultatet av integrationspolitiken.
I Åre kommun sker den övergripande måldefinitionen för integrationsarbetet på kommunnivå, och på projektnivå görs dessa mål i samråd med relevanta aktörer. Det är integrationschefen som har huvudansvaret för integrationsstrategin, varav arbetet bryts ned och genomförs i samarbete med relevanta aktörer inom olika områden. I integrationsarbetet sker ett samarbete mellan kommunen i form av Inflyttarservice och relevanta aktörer på olika nivåer för att utfallet ska bli så bra som möjligt. Inom den ekonomiska
dimensionen är SFI, AF, IFO och Barn- och utbildningsnämnden viktiga agenter. Inom den rumsliga dimensionen är Årehus AB och andra hyresvärdar viktiga, samt bostadskoordinatorn som verkar inom Inflyttarservice. Inom den sociala dimensionen är Kultur och Fritid och IFO, samt skolor och vägledare inom Inflyttarservice. Även civilsamhället är viktigt för samtliga dimensioner, där föreningar och organisationer spelar en viktig roll i genomförandet av integrationspolitiken. Kommunen har utformat en plattform, Åre frivilligforum, vilket utgör en plats för civilsamhället att delta. I samtliga dimensioner samverkar olika agenter beroende på relevans, och dessa agenter deltar från Diaz tre nivåer.
I Filipstads kommun har AIE det övergripande ansvaret för integrationspolitiken, trots en avsaknad av en tydlig kommungemensam strategi för arbetet. Viktiga agenter inom den ekonomiska dimensionen är agenter kopplade till utbildning, såsom exempelvis Komvux, samt Socialförvaltningen och AF. Inom den rumsliga dimensionen är Filipstadbostäder en viktig agent, och inom den sociala dimensionen är Kulturskolan, SFI och Värmlands Museum viktiga agenter. I arbetet med integration återfinns ett tydligt samarbete mellan den politiska nivån och arbets- och näringslivet. Däremot är inte civilsamhället tydligt involverat i kommunens integrationsarbete utifrån det insamlade materialet.
Åre kommun inkluderar alla tre nivåer av agenter i sitt arbete med integration, medan Filipstads kommun utifrån det insamlade materialet inkluderar två. Vidare har Åre kommun fler aktiva agenter som deltar i dimensionerna är vad Filipstads kommun beskriver i sina dokument. Grundat i Diaz (1997) teori gällande hur alla dessa tre delar behöver samverka för ett effektivt arbete,
tillsammans med de faktiska resultat som kommunerna påvisar, anses hypotesen vara bekräftad.
7.5 Sammanfattande diskussion
Utifrån de fyra hypoteserna har jag kommit fram till att Åre kommun har haft bättre förutsättningar för att bedriva en framgångsrik integrationspolitik än Filipstads kommun. Åre kommun har genomfört ett väl planerat
integrationsarbete med en tydlig målgrupp som bedrivits i samverkan mellan flera agenter. I kontrast har Filipstads kommuns integrationspolitik i stort sett varit begränsat till att släcka eldar i ett arbete där hela kommunen är
målgruppen. Utifrån dessa omständigheter blir inte integrationspolitiken i Filipstads kommun ett prioriterat område på samma sätt som i Åre kommun, och det blir svårt att jämföra de kontrasterande resultaten på ett rättvist sätt utan att väga in ovan nämnda förutsättningar som bidragande faktorer.
8 Slutsats
Syftet med denna studie har varit att få fram skillnader och påverkansmekanismer i integrationsarbetet inom svenska kommuner. Vidare har studien ämnat att fylla kunskapsluckor inom integrationsarbetet på kommunnivå och med en teoriutvecklande ambition. Utifrån den analytiska modellen har två faktorer identifierats som avgörande för det varierande policyutfallet i de två kommunerna.
Den första är den socioekonomiska faktorn, vilken har inneburit att det redan från början funnits olika socioekonomiska förutsättningar inom kommunerna vilket har gjort att Filipstads kommuns prioriteringar inom integrationsarbetet sett annorlunda ut då dessa svårigheter varit kommunövergripande. Den andra faktorn är skillnaden i antalet kommunmottagna nyanlända, där Filipstads kommun mottagit ett större antal nyanlända än Åre kommun, detta trots de socioekonomiska förutsättningar som råder i kommunen. Dessa skillnader har bidragit till att arbetet utifrån målformulering, implementering och utvärdering inom de olika dimensionerna både sett olika ut och att policyutfallet genererat olika resultat i de två kommunerna.
De grundläggande förutsättningar som identifierats vara viktigast för de skilda integrationspolitiska resultaten mellan de två kommunerna är ekonomiska, socioekonomiska och arbetsmarknadsmässiga. I Åre kommun återfinns en ekonomisk stabilitet där det finns möjlighet att ha en egen budget för integrationsområdet, vilket gör att en del av arbetet för att möjliggöra för en framgångsrik integration av nyanlända kan genomföras utifrån egna resurser. Här kan kommunen genomföra inriktade insatser gentemot den grupp som har svårt att komma in i samhället utifrån arbetslöshet och socioekonomiska svårigheter. I Filipstads kommun är de ekonomiska förutsättningarna låga och det finns som det ser ut nu ingen möjlighet att ordna en budget enbart för integrationsområdet. Detta gör att kommunen haft svårt att tillförse nyanlända med grundläggande förutsättningar för en god integration. Vidare har hela Filipstads kommun låga socioekonomiska förutsättningar och bedöms utifrån statistiska undersökningar vara i hög risk för behov av bidrag, medan Åre kommun innan flyktingvågen hade goda socioekonomiska förutsättningar i kommunen. Arbetslösheten är låg i Åre kommun och kommunen ser positivt på att fler ankommer till kommunen och bidrar till befolkningsökningen och till arbetsmarknaden. I kontrast är arbetslösheten i Filipstads kommun hög,
vilket gör att de nyanländas förutsättningar att uppnå en socioekonomisk stabilitet och möjlighet till självförsörjning minskar då det inte finns plats för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.
Det är tydligt att det krävs mer forskning på området integration på lokalnivå, och studiens ambition har varit att fylla en del av de kunskapsluckor som finns på området. Denna ambition har uppfyllts då tidigare forskning varit bristfällig på detta område. Vidare har studien delvis bidragit till teoriutveckling då tidigare teoribildning inte i större utsträckning problematiserat integrationsarbetet på kommunnivå i ett jämförande perspektiv. I detta syfte har den analytiska modellen som utformats på studien varit fruktbar. Svårigheter med den analytiska modellen har varit att den vid applicering uppfattats som något svår att applicera på materialet då dokumentationen inte varit fullt konkret. Vidare har svårigheter uppkommit då arbetet inom dimensionerna går in i varandra, vilket gör att den dimensionella uppdelningen upplevs vara stel och svår att applicera. Modellen har dock i stort fungerat väl då den möjliggjort för att undersöka integrationsarbetet utifrån flera olika teoretiska perspektiv för en mer mångfacetterad förståelse för integrationsarbetet på kommunnivå.
8.1 Vidare forskning
I framtida forskning om integrationspolitik på kommunnivå hade det varit fruktbart att inkludera andra former av metoder, såsom intervjuer eller empiriska undersökningar, för att ta reda på attityder och djupare analyser gällande integrationspolitiken på lokalnivå. Exempelvis hade detta kunnat vara ett sätt att tydligare applicera agentteorin då undersökningen hade haft
möjligheten att inkludera medborgarattityder gentemot politikernas integrationspolitiska arbete på ett annat sätt.
Vidare vore det värdefullt att studera kommunernas arbete inom integration genom en dra in kulturella aspekter såsom språk som ett eget område i analysen, detta för att det är ett viktigt område som har en stor inverkan på nyanländas möjligheter att bland annat komma i arbete. Det vore även intressant att ta in politiska aspekter, såsom vilka partier som varit majoritet i kommunen och hur detta kan ha påverkat utformningen av integrationspolicyer under deras mandatperiod och efter.
Även statens ansvar i integrationspolitikens genomförande och resultat i Sverige är relevant för vidare forskning på området. Enligt Riksrevisionen hade staten misslyckats på detta område. Vidare studier i huruvida en omstrukturering av integrationsarbetet med ett delat ansvar mellan stat och kommuner hade kunnat göra integrationspolitiken i Sverige mer jämställd, dels för kommunerna och dels för den målgrupp som integrationspolitiken inbegriper. Även Regeringens roll hade behövt lyftas och hur resurser på detta område fördelas. Det är tydligt att det inte räcker att ge pengar när grundförutsättningar för ett framgångsrikt arbete inte finns. Även myndigheters ansvar såsom Migrationsverket och AF är relevanta aktörer att undersöka.