Utfall och helårsprognos
Nämndens budgetavvikelse är för perioden januari till oktober -7,2 mnkr. De största avvikelserna vad gäller verksamhetsområden återfinns inom förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, förvaltningsövergripande samt gymnasieskola.
I prognosen som upprättades i samband med delårsbokslutet beräknades skolnämndens helårsutfall avvika mot budget med 19,9 mnkr vid årets slut. Per den sista oktober har prognosen reviderats. Nya beräkningar indikerar att avvikelsen per den sista december kommer att bli ett underskott på 16,3 mnkr. Detta innebär att prognosen har förbättrats med 3,6 mnkr. Den stora förklaringen till varför prognosen har förbättrats är att statsbidrag som tillhör 2020 reserverades på balanskonto i årsbokslutet 2020 i väntan på godkänd redovisning från Skolverket. Under oktober månad har dessa redovisningar blivit godkända, och har således resultatförts. Dock är dessa intäkter av extraordinär karaktär eftersom de hör till 2020, och därmed är detta ingen företeelse som förbättrar resultatet för skolnämnden på sikt.
Nedan presenteras de största avvikelserna per verksamhet. Pilarna i tabellen visar trendriktningen för den nya reviderade prognosen i förhållande till prognosen som upprättades vid delårsbokslutet. Pil som pekar uppåt ( ) innebär att prognosen har förbättrats. Pil som pekar nedåt ( ) visar att prognosen har försämrats. Pilarnas riktning visar således inte om verksamheten prognostiseras med över- eller underskott vid årets slut, utan endast skillnaden mellan prognostillfällena.
För verksamhetsområde förskola är utfallet per den sista september ett underskott på 3,8 mnkr.
Underskottet beror till stor del på högre personalkostnader vilka för perioden avviker med 4,7 mnkr.
Även kostnader för köp av huvudverksamhet överstiger periodens budget med 0,8 mnkr. Intäkterna för perioden dämpar underskottet för tillfället. Den största budgetavvikelsen för intäkter gäller sjuklönekompensationen från Försäkringskassan och den uppgår till 1,3 mnkr. Prognosen som upprättades i samband med delårsbokslutet pekade på ett underskott om 8,1 mnkr vid årets slut, där personalkostnader utgör 4,5 mnkr. I den reviderade prognosen ser underskottet ut att bli något mindre. I den nya prognosen beräknas underskottet bli 7,2 mnkr. En förbättring med nära 0,9 som beror på minskade kostnader för köp av verksamhet och måltider. Dock ser personalkostnaderna ut att bli ytterligare 0,5 mnkr högre jämfört med prognosen per sista augusti, vilket ger ett beräknat underskott på 5,0 mnkr för personalkostnaderna inom förskolan. Om inga åtgärder vidtagits under året skulle prognosen varit ytterligare 1,0 mnkr sämre. ”Nattis” som är barnomsorg på kvällar, nätter och
22
helger och ingår i verksamhet för förskola prognostiseras med ett underskott på nära 0,4 mnkr. Andra orsaker till det förväntade underskottet är bland annat minskat statsbidrag för ”Mindre barngrupper i förskolan” för höstterminen om 1,2 mnkr.
Verksamhetsområde fritidshem har ett utfall till och med oktober som visar ett underskott om 1,6 mnkr. Personalkostnader avviker från budget med 3,3 mnkr för perioden. Det som bidrar till att underskottet för perioden mildras är att skolpeng för elever inskrivna på fritids ej betalats ut i den omfattning som beräknats när budgeten lades. Det kan vara en effekt av den rådande pandemin eftersom vårdnadshavare kan arbeta hemifrån och behovet av plats på fritidshem minskar för dessa familjer. Den uppdaterade prognosen för verksamhetsområdet indikerar en minskning av det befarade underskottet med nästan 1,0 mnkr. Kostnaderna för personal ser ut att minska under kvarvarande månader av året. Den tidigare prognosen pekade på ett underskott om 4,4 mnkr där 5,5 mnkr bestod av personalkostnader. Antagande görs också att antalet elever vid fritidshem kommer att vara fortsatt lägre vilket bidrar till att lägre belopp i skolpeng betalas ut under hösten än vad som budgeterats. Dock förväntas en viss ökning av behovet av fritidshemsplats under höstterminen. Den största minskningen jämfört med budgeterat antal är inom den kommunala fritidshemsverksamheten
Vad gäller avvikelsen för förskoleklass på 3,5 mnkr beror det främst på att personalkostnaderna är lägre än periodens budget. Årsprognosen som gjordes per den sista augusti för verksamhetsområdet beräknades bli ett överskott om 2,7 mnkr. Nya beräkningar indikerar på att prognosen kommer att förbättras med nära 0,5 mnkr och således summera till ett överskott om 3,2 mnkr.
För verksamhetsområde grundskola prognostiserades i samband med delårsbokslutet ett underskott på 5,1 mnkr. Personalkostnaderna prognostiseras vara högre än budget dock finns beviljade statsbidrag från Skolverket som till viss del täcker ökade kostnader. Budgetavvikelsen för perioden januari till och med oktober uppvisar ett överskott jämfört med periodens budget om 2,6 mnkr.
Förklaringen till den positiva avvikelsen är främst att bidrag från Skolverket som avser 2019 och 2020 resultatförts. Dessa bidrag hade reserverats på balanskonto i väntan på godkänd redovisning. Den nya prognosen gällande grundskolan revideras således till ett underskott om 1,3 mnkr. Det bör påpekas att denna förbättring av oktobers utfall och således även den reviderade prognosen är av extraordinär karaktär då bidragen hör till föregående år. Verksamhetsområdet påverkas dock av de lägre intäkterna från Migrationsverket.
Verksamhetsområde förvaltningsövergripande har en avvikelse jämfört med periodens budget på 2,9 mnkr. Där beror underskottet till största delen på lägre statsbidrag än budgeterat för perioden och lägre kostnader för konsult- och administrativa tjänster samt kompetensutveckling. Personalkostnader är högre än budget vilket beror på att en del av personalkostnaderna tillhör annat verksamhetsområde. Ny årsprognos pekar mot ett underskott vid årets slut på 2,4 mnkr.
Gymnasieskolans verksamhetsområde uppvisar fram till och med oktober ett underskott jämfört med budget på 5,3 mnkr. Detta förklaras av lägre bidrag från Migrationsverket samt att köp av verksamhet från externa huvudmän är högre än budgeterat. Elevunderlaget spelar en stor roll i både intäkter och kostnader jämfört med budget. Under en tid på vårterminen har gymnasieskolans verksamhet bedrivits på distans. Eleverna har inte ätit på skolan under distanstiden och istället har de fått ersättning för detta. I redovisningen syns det genom att bidrag till enskilda överstiger budget samtidigt som kostnader för måltider är lägre. I prognosen per den sista augusti beräknades gymnasieskolans verksamhetsområde bli ett underskott på 4,9 mnkr jämfört med årsbudgeten. Nya beräkningar visar att prognosen försämras med närapå 0,4 mnkr. Det beror på de minskade bidragen från Migrationsverket.
23
Även intäkterna för försäljning av verksamhet beräknas bli lägre än jämfört med förra prognosen, samtidigt som kostnaderna för köp av verksamhet ser ut att öka något. Personalkostnaderna ser dock ut att bli cirka 1,0 mnkr lägre än den beräkning som gjordes i augustiprognosen.
Covid-19
Kostnader för covid-19 relaterade åtgärder för perioden januari till och med oktober är de samma som vid förra månadsskiftet, det vill säga 6,3 mnkr. Personalkostnader på 3,3 mnkr är den största posten.
Andra kostnader avser matersättning för högstadie- och gymnasieelever som studerat på distans, extra städkostnader, extra lokal för matsal, inköp av förbrukningsinventarier samt kontorsmaterial. Intäkter för sjuklönekompensation i samband med pandemin och som avser januari till september uppgår till 2,4 mnkr. I samband med delårsrapporten beräknades prognosen för covid-19 relaterade kostnader uppgå till 7,4 mnkr medan intäkterna för sjuklönekompensationen beräknades bli 3,1 mnkr. Detta beräknas i en ny prognos per sista oktober bli förändrat till 6,5 för kostnader samt 2,4 mnkr för intäkter.
Det statliga stödet för sjuklönekompensationen har upphört. Kompensationen var beslutat att gälla sjuklöner till och med september och betalades ut under oktober. Kostnaderna är liksom sjuklönekompensationen inte budgeterad för året.
Intäkts- och kostnadsutveckling 2021 jämfört med 2020
I denna del av rapporten följer en analys över intäkts- och kostnadsutvecklingen för skolnämnden mellan åren 2020 och 2021. De övre linjerna visar intäkter och de nedre linjerna visar kostnader. De grå linjerna representerar 2020 och de blå linjerna står för 2021. Intäkter är interna och externa intäkter exklusive tilldelade skattemedel.
Skolnämndens intäkter står till största delen av externa intäkter. Majoriteten av dessa intäkter är bidrag från staten där Skolverket samt Migrationsverket är de största bidragsgivarna. Därutöver finns även bidrag från andra statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Även intäkter som kommer av försäljning av verksamhet (när andra kommuner köper skolplats för elever i Härnösands kommun) är en stor intäktspost för skolnämnden.
24
Vid analys av intäkterna ser vi att nivån på dessa inte fluktuerar nämnvärt mellan månaderna respektive år. Detta beror på att kända intäkter periodiseras linjärt över året för att redovisas i den period (månad) intäkten hör hemma. Inte heller skiljer sig nivån på intäkterna mycket mellan åren.
Visserligen har intäktskurvan för 2020 (den övre grå) en dipp i juli det året, för att sedan öka kommande månader. Anledningen till detta är av redovisningsteknisk karaktär. Intäkterna som hör till juli har fångats upp i redovisningen först efter att månaden har passerat. I oktober 2020 har intäktskurvan en ökning. Detta förklaras av den sjuklönekompensation som betalats ut av Försäkringskassan till följd av ökade kostnader för sjukskrivningar under covid-19 pandemin.
Vad gäller intäkterna för 2021 (den blå övre kurvan) har de främst påverkats av ett minskat bidrag från Migrationsverket avseende både asyl- och schablonersättning. Denna minskning har dock vägts upp av andra bidrag från Skolverket, men även sjuklönekompensationen från Försäkringskassan.
Sjuklönekompensationen har inte budgeterats för året, då beslut om kompensationen förlängts allt eftersom. Vissa bidrag från Skolverket har inte varit kända vid tiden för budgetering då. Delar av bidragen för ”Läxhjälp 2020” samt ”Likvärdig skola 2020” som har varit reserverade på balanskonto i väntan på godkänd redovisning. Redovisning för dessa bidrag godkändes under oktober månad 2021 och bidrar således till att intäkterna ökar i oktober då dessa resultatförts.
De största kostnadsposterna för skolnämnden utgörs av personalkostnader, köp av verksamhet (när Härnösands kommun köper skolplatser av annan huvudman, kommunal eller fristående), måltider, lokalhyror samt läromedel. På kostnadssidan ser vi att linjerna fluktuerar mer över tid, dock skiljer sig inte de båda årskurvorna åt särskilt mycket.
I början av åren är kostnaderna för 2020 högre än jämfört med 2021. Efter sommarmånaderna är kostnadskurvorna på liknande nivåer i förhållande till varandra. Båda åren har högre kostnader i juli, vilket kan hänföras dels till kostnad uttag av personalens semester men även kostnader för sommaröppen verksamhet i både förskola och fritidshem som ofta bemannas av temporär personal.
De stora läromedelsinköpen görs vanligtvis under senare delen av vårterminen, för att därefter bli levererade lagom till start av det nya läsåret på hösten. Kostnader för läromedel uppstår således främst i början av höstterminen, det vill säga i augusti och september.
Kostnader för oktober 2020 ökar jämfört med september 2020 och kommer sig främst av ökade kostnader för köp av verksamhet. Det är också något som syns i statistiken över elever hos andra huvudmän. Under 2021 har dessa kostnader varit mer stabila och där vi kan vi även skönja en viss minskning av dessa kostnader under höstterminen jämfört med vårterminen.
Kostnaderna för personal bedöms i den reviderade prognosen per oktober 2021 att plana ut och inte ge ett fullt så stort underskott som prognostiserats i samband med delårsbokslutet. Den reviderade prognosen indikerar att kostnadskurvan beräknas för november och december att vara i ungefär samma linje som tidigare månader.
25
Skattemedelstilldelning och prognos nettokostnad
För 2021 uppgår skolnämndens skattemedelstilldelning till 621 400 tkr. nettokostnaderna för 2021. I den reviderade prognosen per sista oktober beräknas dock kostnaderna uppgå till totalt 637 675 tkr vid årets slut. Detta innebär då att budgeten för året överskrids med ungefär 16 300 tkr.
I det befarade underskottet ingår nettokostnader för covid-19 relaterade åtgärder till ett belopp av 4 100 tkr. Dessa kostnader beräknas inte kvarstå under 2022. I prognosen finns även extraordinära intäkter på 3 900 tkr som avser bidrag för tidigare år. Dessa intäkter är bidrag från Skolverket. Just eftersom bidragen avser tidigare år ska denna resultatförbättring ses som av extraordinär karaktär. För tillfället förbättras utfallet men på sikt innebär det ingen ekonomisk förbättring för skolnämnden.
Skattemedelstilldelningen inför 2022 ser ut att vara i nivå med tilldelningen för 2021. Dock kommer nämnden att få högre kostnader för måltider under 2022 då kostenheten höjer portionspriserna.
Skolnämnden har i skattemedelstilldelningen för 2022 fått utökad ram till följd av detta för att kunna bemöta det höjda kostpriset. En annan skillnad i skattemedelstilldelningen mellan åren är att för 2022 ingår inte några budgetmedel för årets lönerevision. Budgetmedel för ökade löner kommer då som en tilläggsbudget först efter att de nya lönerna har blivit kända. Så att jämföra skattemedelstilldelningen rakt av mellan åren blir därför inte helt rätt. Ändå kvarstår det faktum att om nettokostnaderna behålls på samma nivå som under 2021 uppstår ett underskott jämfört med budget på 16 264 tkr.