Förslaget till ny rättshjälpslag med följdändringar innebär i förhållande till det nuvarande systemet stora besparingar för staten. Detta beror framför allt på att rättshjälpen föreslås bli generellt subsidiär till rättsskyddet, dvs. att rättsskyddsförsäkring skall utnyttjas i första hand i de fall en sådan finns och täcker den aktuella angelägenheten. Det beror också på att den enskilde i enklare ärenden kommer att utnyttja rådgivningssystemet i större utsträckning samt att den som beviljas
Prop. 1996/97:9
200
201 P r o p . 1996/97:9 rättshjälp genom det nya avgiftssystemets utformning blir mer
kostnadsmedveten.
Att kraftiga besparingar uppstår är klart. Däremot är det inte möjligt att i varje detalj ange hur stora besparingarna blir. Orsakerna till detta är flera.
Rättshjälpslagstiftningen har ändrats vid upprepade tillfällen under senare är. Flertalet av dessa ändringar har syftat till besparingar. De ekonomiska konsekvenserna av de beslutade och genomförda ändring-arna har emellertid sällan visat sig omedelbart. Många gånger har det tvärtom tagit relativt lång tid innan en ändring slagit igenom kostnads-mässigt. Det är därför svårt att få en korrekt jämförelse mellan dagens system och det föreslagna. Detta innebär att många reservationer måste ställas upp när en analys skall göras.
En annan konsekvens av att reglerna förändrats är att det är svårt att jämföra kostnaderna över tiden. Dessutom har redovisningssystemet ändrats. Tidigare fanns knappast någon utförlig eller fullständig statistik. Även dagens system har stora brister vad gäller möjligheterna att få fram statistiska uppgifter. Bland annat har det inte varit möjligt att få fram uppgifter över den närmare fördelningen av kostnaderna inom den allmänna rättshjälpen för någon senare period än den utredningen redovisat, dvs. budgetåret 1993/94.
En del av de ändringar som föreslås i detta ärende syftar till kost-nadsbesparande attitydförändringar. Således skall avgiftssystemet med-verka till att göra den rättssökande mer kostnadsmedveten. Detta bör på sikt medföra att rättshjälpskostnaderna totalt sett minskar. Hur stora be-sparingar denna typ av dynamiska effekter leder till kan naturligtvis inte beräknas exakt utan kan bara ske genom en uppskattning.
Under budgetåret 1994/95 uppgick statens kostnader för den allmänna rättshjälpen till 361 miljoner kronor. Sammanlagt återbetalades 42 miljoner kronor. Återbetalningsskyldigheten för detta år har till viss del delats upp på allmän rättshjälp och brottmål. Knappt 14 miljoner av vad som inbetalades till Rättshjälpsmyndigheten avsåg allmän rättshjälp. Till detta skall läggas vad som inbetalades till Riksskatteverket enligt tidigare ålagd betalningsskyldighet. Detta belopp uppgick till knappt 10 miljoner kronor men har inte delats upp mellan allmän rättshjälp och brottmål. En uppskattning är att hälften avser vardera kategorin. Det innebär att sammanlagt ca 19 miljoner återbetalades inom den allmänna rättshjälpen. Statens nettokostnader för budgetåret 1994/95 kan mot denna bakgrund beräknas ha uppgått till ca 342 miljoner kronor vilket innebär en ökning med drygt 6 % jämfört med året innan.
Eftersom det inte har gått att få fram några uppgifter om fördelning av kostnaderna mellan olika angelägenheter för budgetåret 1994/95 utgår regeringen i det följande från att fördelningen detta år är den-samma som för året innan. Uppgifterna om fördelningen för det året finns redovisade i bilaga 2 i utredningens betänkande.
Den största besparingen ligger i förslaget att rättsskyddet skall utnyttjas före rättshjälpen (avsnitt 5). Reformen innebär en besparing för staten som kan beräknas uppgå till ca 170 miljoner kronor. Beräk-ningen har gjorts enligt vad som redovisas nedan.
Kostnader för angelägenheter som fortfarande skall bekostas inom rättshjälpen eftersom de inte omfattas av rättsskyddsförsäkringar -uppgår till ca 148 miljoner kronor med följande fördelning.
1. Angelägenheter som rör äktenskapsskillnad - 25,7 % av de totala kostnaderna eller 88 miljoner kronor.
2. Angelägenheter som rör vårdnad om barn - 6,4 % av de totala kostnaderna eller ca 22 miljoner kronor. Vid beräkningen har antagits att ca en tredjedel av de tvister om vårdnad som inte behandlas i samband med äktenskapsskillnad ändå har sådant samband med äktenskapsskillnaden att rättsskydd inte lämnas.
3. Angelägenheter som rör underhållsbidrag - 3,5 % av de totala kostnaderna eller ca 12 miljoner kronor. Vid beräkningen har antagits att ca en fjärdedel av de tvister om underhållsbidrag som inte behandlas i samband med äktenskapsskillnad ändå har sådant samband med äktenskapsskillnaden att rättsskydd inte lämnas.
4. Angelägenheter som rör bodelning - 1,5 % av de totala kost-naderna eller ca 5 miljoner kronor.
5. Angelägenheter som rör arbetsrätt - 3,2 % av de totala kost-naderna eller drygt 11 miljoner kronor.
6. Angelägenheter som behandlas vid förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet - 2,3 % av de totala kostnaderna eller knappt 8 miljoner kronor.
7. Angelägenheter som rör fastighetstvister - 0,6 % av de totala kostnaderna eller knappt 2 miljoner kronor. (De tvister som idag bekostats inom rättshjälpssystemet har innan rättshjälp beviljats redan medfört kostnader som överstiger ersättningen inom rättsskyddet.)
De återstående kostnader, som alltså i princip skulle kunna överföras till rättsskyddet uppgår till ca 194 miljoner kronor. Som utredningen konstaterat bortfaller dock ett antal angelägenheter då rättshjälp kommer att lämnas trots att det är fråga om angelägenheter för vilka rätts-skyddsförsäkringar normalt gäller. Utredningen beräknar kostnaderna för dessa angelägenheter till ca 13 miljoner kronor. Med de justeringar som gjorts i förhållande till utredningens förslag (se avsnitt 5.5 och 5.6) och med hänsyn till att regeringen har andra belopp som utgångspunkt torde bortfallet uppgå till ett något större belopp eller uppskattningsvis ca 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar därför att den totala besparingen till följs av rättsskyddsregeln torde uppgå till ca 170 miljoner kronor årligen.
Vidare medför förslaget om rättshjälpens subsidiaritet att rättshjälp inte skall kunna ges i angelägenhet som rör en fastighetstvist oavsett om kostnaderna för att driva saken överstiger ett visst belopp. Detta förslag medför en besparing på rättshjälpsanslaget med ca 2 miljoner kronor.
Andra stora besparingar är begränsningarna av möjligheten till rättshjälp i angelägenhet rörande äktenskapsskillnad och underhåll (se avsnitt 10.2 och 10.3).
I dag uppgår kostnaden för angelägenheter rörande äktenskapsskillnad till sammanlagt drygt 88 miljoner kronor. Om ett krav på särskilda skäl införs för dessa angelägenheter torde större delen av kostnaderna för gemensamma ansökningar om äktenskapsskillnad falla bort samt även
Prop. 1996/97:9
202
203 Prop. 1996/97:9 en del av kostnaderna för de tvistiga ärendena. Med hänsyn till att en
stor del av de medel som flyter in på grund av ålagd återbetalnings-skyldighet torde avse gemensamma ansökningar i äktenskapsskillnad kan den sammanlagda besparingen uppskattas till ca 25 miljoner kronor.
Kostnaden för angelägenheter rörande underhållsbidrag uppgår i dag till drygt 46 miljoner kronor. Enligt vad som redovisats ovan torde 34 miljoner kronor av dessa föras över till rättsskyddet. Regeringen har nyligen presenterat ett nytt system för stadigt underhållsstöd, se prop.
1995/96:208. Sammantaget torde de i den propositionen föreslagna reg-lerna och kravet på särskilda skäl som föreslås i detta ärende medföra ytterligare minskade rättshjälpskostnader för dessa angelägenheter.
Besparingen torde enligt regeringens bedömning uppgå till ca 8 miljoner kronor. Även om de besparingar som redovisats i samband med sub-sidiahtetsregeln i stället skulle uppstå som en konsekvens av vad som nu redovisas beträffande underhållsstödet blir den totala besparingen ändå densamma.
I avsnitt 10.1 föreslås en ny form av bistånd till kostnader för bodelningsförrättare. Detta förslag kan förväntas leda till ökade kostnader med ca 5-10 miljoner kronor.
I avsnitt 13 föreslås ett helt nytt avgiftssystem. Det föreslagna avgiftssystemet torde i sig varken innebära någon besparing eller någon kostnadsökning. Avsikten med det nya systemet är inte att öka statens inkomster genom att höja avgifterna. I stället är syftet att göra den rättssökande mer kostnadsmedveten och därmed förmå honom eller henne att tänka och handla utifrån ett mer processekonomiskt perspektiv. Detta bör förhoppningsvis medverka till att rättshjälpskostnaderna -och indirekt också den enskildes kostnader - minskar. Den besparing som detta skulle medföra kan dock för närvarande inte uppskattas till något visst belopp. För att ge en uppfattning om hur mycket det kan röra sig om kan dock nämnas att ett beteende som minskar antalet processtimmar med 5 % innebär en kostnadsminskning med ca 7 miljoner kronor.
I avsnitt 21 diskuteras den framtida organisationen. Några större förändringar föreslås inte nu även om det står klart att underlaget för Rättshjälpsmyndighetens verksamhet kommer att minska kraftigt. An-laget till Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden uppgår till drygt 13 miljoner kronor per år. En del av de arbetsuppgifter som i dag utförs av Rättshjälpsmyndigheten kommer att behöva utföras även i en ny organisation. Det gäller framför allt avräkning, utbetalning av ersättning till biträden samt hantering av krav på betalning från dem som ålagts betalningsskyldighet. Oavsett vilken myndighet som skall utföra dessa uppgifter kommer det att krävas en del resurser. Vilken verksamhet som i övrigt kommer att kvarstå är alltså inte klart. Det går därför inte att beräkna hur stora besparingar som kan göras i detta avseende. Besparingarna torde i vart fall överstiga 5 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att de beräkningsbara bespa-ringarna på rättshjälpsanslaget uppgår till knappt 200 miljoner kronor per år. Eftersom de nya reglerna inte kommer att gälla i ärenden där rättshjälp beviljats enligt den nuvarande lagen kommer besparingarna att
slå igenom fullt ut först ett par år efter att den nya lagen trätt i kraft.
Regeringen beräknar att besparingen det första aret torde uppgå till ca 75 miljoner kr och först året därefter till närmare 200 miljoner kr.
När de besparingar som följer med de organisatoriska förändringarna inträder och hur stora de kommer att bli går inte nu att beräkna utöver vad som angetts tidigare.
Dessutom tillkommer andra besparingar som inte är direkt mätbara eller kan anges i siffror. Det nya systemet innehåller bl.a. en del dynamiska effekter, främst till följd av det nya avgiftssystemet, som kommer att hålla kostnaderna nere. Det förtjänar också att nämnas att regelsystemet bör bli enklare och därmed billigare att hantera för bl.a.
domstolarna.