Ekonomistyrning i landstinget

Den politiska styrningen av landstingen har i hög grad koncentreras till den centrala landstingsberedningen, det vill säga landstingsstyrelsen. Motiven har varit att renodla roller och skapa förutsättningar för en effektiv produktionsorganisation. Skillnaden mellan landstingen, vad gäller den praktiska utformningen är emellertid stor (Brorström et al, 1995 s25- 26). Styrning i kommuner och landsting betyder för många budgeten. Det är få dokument inom landstinget som innebär så mycket arbete och diskussion som

därmed ungefär 100 år längre än industrin. Det finns en lång tradition i frågorna kring budgetering i kommunal förvaltning. Traditionen kan till stor del hänföras till vissa traditionella syften med budgetarbetet (Brorström et al, 1995s 152). Budgetens syften är framförallt att vara ett instrument för styrning, resursfördelning, samordning och kontroll. I kommunallagen, 8 kap. § 4 och § 5, föreskrivs att landstinget varje år skall upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret, där skattesats och ekonomiska ramar anges. Av planen skall vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin under en treårsperiod, där budgetåret är periodens första år. Landstingsstyrelsen har enligt kommunallagen ansvaret för att ett budgetförslag utarbetas. Detta skall i normalfallet vara gjort före oktober månads utgång. Budgeten skall fastställas av landstingsfullmäktige före november månads utgång. Budgeten är således ett instrument när det gäller att styra den ekonomiska utvecklingen. Systemet med tre års planering är ett bra hjälpmedel för att få en sund ekonomisk utveckling med balans mellan inkomster och utgifter. Kravet på treårsplan innebär en plan, som är rullande på så sätt att den alltid omfattar budgetåret och de två följande kalenderåren. Planen blir därmed automatiskt reviderad varje år i samband med budgetarbetet (Örebro läns landsting, Ekonomihandboken [www] (f).

Budgetens stora betydelse i kommunala sammanhang beror inte bara på att det finns lagar som tvingar fram kommunal budgetering. Traditionellt tillskrivs budgeten också en hel rad syften som på rationella grunder kan antas vara rimliga. Det är framför allt resursfördelning, styrning, samordning och kontroll som är viktig här. Eftersom kommunen till övervägande delen saknar en marknad som kan tillåtas styra resursfördelningen har budgeten fått överta rollen. Att styra genom att tilldela en verksamhet resurser och att försöka ange vilka behov som skall tillgodoses har en lång tradition (Brorström et al, 1995 s153). Verksamhetsplan med budget är landstingets viktigaste politiska styrdokument. I verksamhetsplanen anges den politiska inriktningen för hur landstingets verksamhet och ekonomi ska utvecklas. Utifrån landstingsfullmäktiges fastställda mål och överenskommelser formulerar sedan respektive nämnd och förvaltning sin verksamhetsplan med budget. Bedömningarna som landstingsstyrelsen gör av verksamheten är inte enbart ekonomiska, utan de verksamhetsmässiga resultaten betyder lika mycket. En viktig utgångspunkt när man planerar och godkänner budget är hur man uppnått tidigare års mål och hur man har levt

upp till överenskommelserna. Arbetet med avtal och överenskommelser är en kontinuerlig process för att förbättra vården och ett redskap för att genomföra sjukvårdspolitiska mål (Örebro läns landsting [www] (g). Landstingsstyrelsen ska svara för att kontinuerligt följa nämnders och förvaltningarnas verksamhet och resultat. Uppföljningen syftar till att förvaltningar och nämnder fortlöpande ska följa det ekonomiska utfallet mot budget för att kunna reagera på avvikelser och för att uppnå de ekonomiska målen. För att underlätta denna uppföljning så har Örebro läns landsting, som exempel upprättat två delårsbokslut, per den 30 april och per den 31 augusti. Det innebär för Örebro läns landsting att delårsboksluten omfattar bl. a ett periodiserat resultat t o m april respektive augusti månad, en enkel och kortfattad verksamhetsberättelse samt en prognos över utfallet för helåret (Örebro läns landsting [www] (h). I Örebro läns landstings årsredovisning skildras landstingets verksamheter under året som gått. För varje år avslutas den löpande bokföringen med en årsredovisning i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Årsredovisningen består av följande delar: Förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och en sammanställd redovisning. Årsredovisningen ger en god bild av såväl styrelsernas som landstingets och koncernens verksamhet (Örebro läns landsting [www] (i).

Med ekonomistyrning avses två saker, det ena är att ekonomin ska styra. En styrning ska ske med ekonomiska mått och krav. Enheter inom organisationen får till uppgift att klara de formulerade kraven. Den andra innebörden av ekonomistyrning är att de enheter som styrs och som ska klara de formulerade kraven ska ges möjligheter att styra sin ekonomi. Ekonomistyrning är således att styra med ekonomi och att styra ekonomin. Den första innebörden av ekonomistyrningen leder fram till ett utvecklingsarbete som handlar om att finna ändamålsenliga metoder för ekonomistyrning som innebär en fokusering på ekonomin. Ett ganska traditionellt utvecklingsarbete genomförs och för olika organisatoriska enheter och nivåer fastställs vilket ekonomiskt ansvar som gäller och hur styrningen ska utövas. Den andra innebörden av ekonomistyrning ger ett utvecklingsarbete som är mer handlingsorienterat. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller lokalt i organisationen. För att en viss styrmodell ska bli framgångsrik måste

och lätt kan bedöma läget och vidta åtgärder. Tillgången till information innebär att den med ansvar ska få rapporter som är anpassade till dennes behov och efterfrågan (Brorström et al, 1995 s181). Kommuner och landsting har sedan år 2000 ett lagstadgat krav på sig att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Balanskravet är utformat så att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste följande två åren, enligt kommunallagen (1991:900), 8 kap, 5a§. Beslut om sådan reglering skall fattas i budgeten senast det andra året efter det negativa resultatet uppkom. Fullmäktige måste i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om beslut har fattats om att inte återställa ett negativt resultat samt också ange skälen för beslutet. Ett viktigt syfte med balanskravet är att skapa förtroende för den kommunala ekonomin hos andra intressenter utanför landstinget (Örebro läns landsting, Ekonomihandboken [www] (j).