Kuratorkonventet. https://www.kuratorskonventet.se, hämtad 20-05-04.
Svenska Akademiska Ordböcker, https://svenska.se/tre/?sok=arkivarie&pz=1, hämtad 20-05-01. Vetenskapsrådet (2020). https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html. Häm-tad 20-04-19. Bokföringslag (1999:1078). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/bokforingslag-19991078_sfs-1999-1078#K7
Litteratur
Ahrne, Göran., Svensson, Peter. (2011). Handbok i kvalitativa metoder, Stockholm: Li-ber.
Anderson, Benedict. (1983). Imagined Commuities: reflections on the origin and spread of nationalism. London: Verso.
Aurell, Marie. (2001). Arbete och identitet – om hur städare blir städare, Lund: Tema teknik och social förändring,
Bergman, Mats och Montelius, Jan-Olof (1977). Nationshusen i Upsala: En beskrivning
tillägnad Upsala Universitet vid dess 500-årsjubileum. Uppsala: Upsala studenters
jubileumskommiterade.
Bunn, Jenny. (2017). ”Grounded theory: straightfoward and complicated exposition”, i
Reseach in the archival multiverse. Redigerad av Anne J Gilliland, Sue
McK-emmish och Andrew J Lau.
Cohen, Helen A. (1981). The nurse’s quest for a professional identity. California: Ad-dison-Wesley Publishing Company.
Cook, Terry. (2013). ”Evidence, memory, identity and community: four shifting ar-chival paradigms”, Arar-chival Science, vol. 13. s.95-120.
Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Ellström, Per-Erik. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem,
begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica Allmänna förlag.
Evetts, Julia. (2009). ”New Professionalism and New Public Management: changes, continuties and consequences”. Current Sociology Monograph, 2 59 (4).
Flinn, Andrew. (2007). ”Community Histories, Community Archives: Some opportu-nities and challanges”, i Journal of the Society of Archives, vol. 28, no. 2. s.151-176.
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun – tekniker och genomförande. Lund: Student-litteratur.
Hellström, Maria. (2011). Bland rullar och regissörer: Uppsala Internationella Kort-filmsfestivals arkiv. Ett ordnings- och förteckningsarbete. Uppsala Universitet. Högberg, Louise. (2004). Arkivera – bevara föreningens historia. Stockholm: Bilda
för-lag & idé.
Kallberg, Maria. (2012), ”Archivists: a profession in transition?”. Professions &
pro-fessionalism, vol. 2 no.1.
Kallberg, Maria. (2012). ”Archivists 2.0: redefining the archivist’s profession in the digital age”. Records Management Journal. vol 22 no. 2
Lauvås, Per. & Handal, Gunnar. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Mikael. (2010). Arkiverande studenter: om arkivhanteringen vid
studentnat-ionerna i Uppsala. Uppsala Universitet.
Lave, Jean. & Wenger, Etienne. (1991). Situated learning, legitimate peripheral
partic-ipation. Cambridge: Cambridge University Press.
Lihv, Rebecca. (2018). Arkivarien som väktare eller facilitator: En samtidshistorisk
undersökning av svenska arkivariers professionella identitet. Sundsvall:
Mittuni-versitetet.
Molander, Bengt. (1998). Kunskap i handling (2. Uppl.) Göteborg: Diadalos.
Morgensen, Ester., Thorell Ekstrand, Ingrid. & Löfmark, Anna. (2006). Klinisk
utbild-ning i högskolan – perspektiv och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Pingel, Birgit & Robertsson, Hans. (1998). Yrkesidentitet i sjukvård. Position, person
och kön. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Riksarkivet (2019). Enskilda arkiv – ett mångfacetterat område. inspel till arkivutred-ningen, Dnr RA 04-2017/05870.
Rogoff, Barbara. (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press.
Sahlin-Andersson, K. (1994). Group identities as the building blocks of organizations: a story about nurses’ daily work. Scandinavian Journal Management, 10 (2), p. 131- 145.
Schön, Donald. (1983). The reflective practioner. How professionals think in action. London: Ashgate Publishing Limited.
SOU 2019:58, Härifrån till evigheten - En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och
kulturarv.
Sundqvist, Anneli (2001). Det svenska föreningslivet och dess arkiv. Ramsele: RA/SVAR.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger. (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det
kollek-tiva minnet. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Thunborg, Camilla. (1999). Lärande av yrkesidentiteter: en studie av läkare,
sjuksköterskor och undersköterskor. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings
Universitet.
Welander, Lars-Olof (1988). ”Folkrörelsearkivsektorn” i Arkiv, samhälle och forsk-ning, 1988, s. 31-43
Bilaga 1 – Intervjumall
Grundläggande frågor:
1. Är du för närvarande student eller jobbar du? Vad studerar/jobbar du med? 2. Hur tillsattes du som arkivarie?
3. Hur långt är ämbetsperioden? Hur länge har du haft ämbetet? 4. Jobbar du ideellt eller får du betalning för ämbetet?
5. Hade du besökt ett arkiv innan du blev arkivarie på nationen? 6. Hade du några förkunskaper om arkiv innan du blev invald?
7. Har du fått en genomgång eller upplärning av ämbetet? Har ni en ämbetes beskrivning?
8. Hur mycket tid lägger du ner på ämbetet? 9. Är du ensam arkivarie för nationen?
10. Samarbetar eller för du en dialog med arkivarier från andra nationer? Ditt perspektiv/yrkesidentitet
11. Varför valde du att söka posten?
12. Vad anser du utmärker en bra nationsarkivarie? Vad är ett bra utförande av ditt arbete? Vad tycker du är viktigast?
13. Vilka personliga förväntningar eller krav ställer du på ditt arbete? Är det några egenskaper du har lärt dig under din tid som arkivarie på nationen? 14. Vilka förväntningar upplever du att andra på nationen har på dig i ditt
äm-bete?
15. Har du känt att ditt ämbete blivit över- eller underskattad någon gång i re-lation till andra poster eller aktiva på nationen? Lyssnar kuratel eller sty-relsen på dina önskningar eller förslag angående arkivet?
16. Hur identifierar du dig med ditt ämbete? 17. Är du nöjd eller stolt över ditt ämbetes jobb?
18. Finns det situationer utanför nationslivet som du tänker dig själv som arki-varie?
Lärandet av ämbetesidentitet
19. Berätta om hur det var att komma ny på ämbetet. På vilket sätt fick du stöd och av vilka? Var det något du saknade?
20. Vågade du fråga dig fram? Hur upplever du att det bemötts? Fanns det några speciella inställningar du lade märke till då?
21. När upplevde du att du hade identifierat dig i din ämbetesroll? Vad fick dig att göra det? Var andra med och påverkade den känslan?
22. Hur ser du på ditt ämbete i ställning till det professionella arkivarieyrket? Tycker du att nationsarkivet är viktiga i jämförelse med till exempel andra förening- eller myndighetsarkiv?
23. Ser du materialet i arkivet som en del av det svenska kulturarvet? Ser du en forskningspotential i arkivet?