Elev och föräldrainflytande

Elevinflytandets inverkan på handlingsutrymmet är en faktor som tas upp i alla intervjuerna på ett eller annat sätt. Informanterna tycks vara överens om att elevinflytande är viktigt men har lite olika syn på hur det påverkar ens handlingsutrymme. Lärare 4 menar att elevinflytandets omfattning varierar beroende på vad det är för kurs:

… jag jobbar väldigt olika där med mina ettor jämfört mina tvåor och treor. Mina ettor ger jag väldigt lite inflytande och det handlar ju också så klart om att jag har en kurs, sa1b, där det är väldigt styrt och där det finns ganska lite möjlighet för flexibilitet. Medan i tvåan och i trean så finns det kanske mycket mer möjlighet för flexibilitet från min sida och från kursplanens sida.87

Citatet bekräftar det faktum att närbyråkrater ofta tycks hamna i kläm mellan att å ena sidan försöka tillgodose klienternas individuella behov samtidigt som man måste ta hänsyn till styrningen uppifrån. I och med att styrningen är stark i Sa1b så finns det heller inte så mycket handlingsutrymme för läraren att föra över till eleverna, medan kursen Sa2 är mer öppen för tolkning, vilket i sin tur öppnar upp för större handlingsutrymme för läraren och i förlängningen för eleverna. Uttalandet från lärare 4 indikerar också att ett stort elevinflytande ibland kan ske på bekostnad av lärarens handlingsutrymme. Lärare 3 är inne på ett liknande resonemang och menar att elev- och föräldrainflytande ibland kan begränsa lärares handlingsutrymme:

… föräldrar begränsar lärarnas handlingsutrymme. Jag personligen har inte blivit så himla negativt drabbad men jag har ju fått höra historier […], föräldrar som har synpunkter på svensklärare till exempel som har gett ut skönlitteratur och föräldrar som då mejlar och säger "min dotter, eller min son, ska inte

86

läsa den här boken, den är för dåligt skriven", eller föräldrar som blir sura över bedömningen och att man tycker att den är dåligt gjord eller att dottern eller sonen har fått för lågt betyg i slutändan och sådana saker.88

Lärare 3 tror vidare att föräldrainflytandet har förskjutits över tid och att det hänger ihop med ”marknadiseringen” av skolan:

Jag såg en liten sån här komedisketch där nån hade skrivit att förr så när eleven fick dåliga betyg så ifrågasatte föräldern varför eleven inte hade pluggat mer, men nu för tiden så ringer föräldern till läraren och frågar varför läraren har misslyckats. Skulle man tänka i ett längre perspektiv så kan det säkert ha att göra med skolans bolagisering eller hur man nu ska kalla det, att en del har perspektivet att eleverna idag är kunder och att vi säljer nånting till dem, är de inte nöjda med det vi säljer då ska de kunna lämna tillbaks det som nått slags öppet köp. Det har då gett eleverna nån slags konsumentmakt över skolorna.89

Även lärare 2 säger sig ha sett denna förändring:

Vi hade ett föräldramöte när jag gick i gymnasiet, jag tog studenten 93, då fanns det ett föräldramöte i början på ettan sen var inte föräldrarna med. De satt inte med på några utvecklingssamtal, inte på några lägessamtal, inte någonting, vilket också gjorde att ansvaret för skolgången var ju mitt. När vi tillskriver mer och mer kontroll till föräldrarna, så lägger vi också över ansvaret på föräldrarna, vilket gör att de oftast speglar tillbaka det på skolan. Det blir helt plötsligt så att vi har tagit bort ansvaret för skolgången från eleverna till föräldrarna som stutsar tillbaka till skolan igen, vilket är ett problem ibland.90

Lärare 5 menar att elevinflytandet också delvis har förstärkts över tid, ”[v]i pratade inte så mycket om elevinflytande mer riktat till oss lärare utan det var nog upp till oss hur mycket elevinflytande vi ville ha. Nu är det mer att vi ska ha elevinflytande.”91 Lärare 5 pratar också om att elevinflytandet kan vara begränsande i sammanhang där elever är borta väldigt mycket från skolan samtidigt som de har oändligt många chanser att skriva omprov.

Elever är ju borta samtidigt som de ska ha oändligt många chanser till att nå målen på vägen… Det finns inget stopp och det gör ju att lärarna kan få vända ut och in på sig själv. Det hade varit skönt om jag hade haft den handlingsfriheten att bara "schop, nu så har vi den här delkursen fram till januari och där efter så kan man liksom inte göra mer med den", alltså till exempel med omprov och så där, men det kan liksom bara fortsätta, man kan ju ha omprov i fem olika delkurser till exempel och eleverna ska ges möjlighet att skriva de vid nått tillfälle så det kan ju vara lite bökigt.92

Uppenbart är att elev- och föräldrainflytande är något som påverkar informanternas lärarroll. Dels tycks det ibland begränsa lärares handlingsutrymme i form av tid, då elev- och föräldrainflytande i vissa fall tycks stjäla mer tid än vad det möjliggör. Dels tycks vissa av informanterna känna sig begränsade då föräldrar vill påverka ens sätt att arbeta. Med detta i åtanke och om man tar fasta på det som vissa av informanterna säger, att elev- och föräldrainflytandet har förstärkts över tid, så skulle man kunna tänka sig att lärarnas handlingsutrymme i vissa fall har krympt under de senaste åren. Samtidigt är det viktigt att poängtera att alla informanterna är överens om att inflytande från föräldrar och elever är 88 Lärare 4 89 Lärare 3 90 Lärare 2 91 Lärare 5 92 Lärare 5

viktigt och på många sätt underlättar ens arbetssituation. Exempelvis säger lärare 3 följande kring denna fråga:

Och då är det klart att då begränsar det [syftandes på elevinflytandet] mitt handlingsutrymme att styra min undervisning men samtidigt hjälper det mig ju jättemycket också. Att jag får med mig eleverna på ett helt annat sätt.93

Slutligen kan vi ta upp ett citat från lärare 1 som väljer att tolka elevinflytande på ett lite annat sätt än de andra informanterna.

Och naturligtvis så har ju elevernas önskemål också betydelse i sammanhanget. Men ska man jämföra alltså, så tycker jag att jag har ju med någonting och det bygger inte bara på vad jag själv vill utan det bygger ju på tidigare genomförda kurser där tidigare elever har haft utvärdering. Och sådant som funkar väldigt bra, finns det ju ingen större anledning att vända upp och ner på och göra något helt annat som bara kanske i slutänden bygger på vad en enstaka elev i klassen tycker. Då blir det inte riktigt trovärdigt eller seriöst. För jag menar, min styrning är ju inte bara ur självändamål utan […] jag har ju flera tusentals elever i ryggen när jag lägger fram ett förslag som jag vet fungerar.94

Lärare 1 grundar alltså delvis elevinflytandet på vad elever har sagt under tidigare genomförda kurser. Enligt Lipsky så har en närbyråkrat möjlighet att använda sig av sitt handlingsutrymme för att gå emot ledningens styrning i vissa frågor. Lärare 1 har egentligen inte gått emot kravet på ett stort elevinflytande, men det är uppenbart att läraren har tolkat kravet så det passar dennes arbetssätt. Att det just är lärare 1 som utnyttjar sitt handlingsutrymme på detta sätt är kanske inte så konstigt då informanten i fråga är den som har längst erfarenhet inom branschen. Precis som med tolkningen av styrdokumenten tycks det alltså finnas en koppling mellan handlingsutrymme och erfarenhet, något som vi får anledning att återkomma till i diskussionsdelen.