Elev D går det tredje året på det naturvetenskapliga programmet. Vid sidan om studierna är han involverad i The Junior Academy, vilket är ett projekt från The New York Academy of Sciences som han har blivit antagen till. De beskriver sig själva som ”an elite group of problem solvers made up of talented students, STEM experts, and companies around the world dedicated to designing innovative solutions to global challenges.” Eleven spelar musik på fritiden och vill i framtiden läsa antingen till läkare eller till civilingenjör inom teknisk fysik.
Drivs eleven av en stark inre motivation i sitt lärande?
Eleven beskriver själv att han tidigt har varit intresserad av att lära sig och att han alltid har varit. Han spenderar en del av sin fritid med att aktivt söka information och ny kunskap.
D: […] jag kollar ju igenom Youtube-flödet och så... "Oh, det här verkar intressant. Den här kollar jag på. Oh, det handlar om det här. Googla. Wikipedia. Här har vi det!" Lite så, men det är inom alla olika ämnesområden [och inte begränsat till några få].
Eleven är intresserad av alla ämnen och hävdar han har haft lätt för sig i skolan så länge han kan minnas.
Känner eleven behov av att få extra utmaningar?
Eleven och hans föräldrar hade en dialog med skola och lärare om att eleven skulle få extra utmaningar genom att de ”tog upp det på varenda utvecklingssamtal i typ hela högstadiet”. Han hade velat läsa ämnen i högre tempo, men kunde inte detta på grund av lärarna, trots
påtryckningarna, inte lät honom.
D: […] både jag och mina föräldrar visste ju vad jag kunde i skolan, och det påpekade vi ju till min mentor och lärare och så. Men det hände inte så mycket.
F: Hur reagerade ni på det? Blev det som ni hade tänkt eller blev ni hade egentligen velat att det skulle ske något.
D: Ja, jag skulle få mer stimulans och mer utmaningar inom de ämnen där jag hade en hög nivå. Men till exempel i matte var jag ganska understimulerand. Och det ledde också till att jag inte la så stor vikt vid matten. Så liksom i matte… ja, det kändes nästan som att det inte var roligt förrän på nationella provet i nian.
På grund av att matematikundervisningen var på en nivå som eleven uppenbart tyckte var för låg så uttryckte han även att matematik, trots att det är ett ämne som han är intresserad av, inte lyckades skänka honom någon glädje förrän dagen han slapp läsa det mer i skolan. Han utvecklar sedan att han alltid upplevde en understimulans i skolan, även i en tidigare ålder än på högstadiet.
D: Ja, på lågstadiet så var det ganska så "jaha, vad gör jag här?"... Det var liksom... jag gjorde ju det jag skulle göra men jag kände ingen glädje av det riktigt, eftersom det var inte så särskilt stimulerande och så... och sämre ju längre upp i åldrarna man kom desto roligare tyckte jag det var med skolan. Liksom, jag tycker om det här med teoretiska saker så ju längre upp på... på högstadiet där blir ju många ämnen mer teoretiska. Och det syntes ju på betygen också.
Eleven upplever att lärarna lyckas bra med att ge honom extra utmaningar på gymnasiet. Delvis genom att de motiverade honom till att söka till Junior Academy.
Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang?
Eleven känner, på grund av att han är självgående, att han lätt klarar att läsa in prov och uppgifter på egen hand. Han säger att läraren har en stor roll i att vara tydlig i instruktionerna om hur uppgifter ska göras, men att han i övrigt inte känner att han är särskilt beroende av läraren. Eleven beskriver att han har utvecklat en ganska bra metod för att skriva inlämningsuppgifter. Han hävdar att det ibland tar tid att skriva, men att han gör det på egen hand utan att vara särskilt beroende av någon annan person, vare sig det är en lärare eller någon annan i klassen. Klasskamraterna ser han dock på som motiverande element som kan få honom att sporras till att nå högre resultat.
Eleven tycker att det är viktigt för honom att göra saker som får honom att koppla av från skolan och han har strukturerat sin fritid på ett sätt som möjliggör detta.
D: Min fritid är uppdelad. Det är som [namnet på elev C] sa. Man har sin avkopplingstid och sin tid som man gör saker på. Och jag går på kulturskolan till exempel och spelar altfiol och piano. Så när du går under in, och det är flera timmar i veckan. Och sen har vi... just nu håller jag ju på med Junior Academy med ett arbete som vi håller på med där i en grupp. Och sen är det ju skolarbete också. Generellt att läsa på internet om saker man är intresserade av liksom. Han tar upp saker som han lär sig på fritiden och saker som han måste lära sig i skolan som två helt olika saker. Dessa tankar diskuteras mer i nästa kapitel.
Hur tycker eleven själv att en idealisk skola ser ut?
Det som är mest slående i intervjun med elev D är hans missnöje över att han i grundskolan aldrig gavs någon chans att läsa saker i egen takt, utan att han tvingades följa sina klasskamraters tempo. Detta gjorde honom enligt honom själv ”uttråkad” och understimulerad.
Som svar på vad han tror att skolan hade kunnat göra annorlunda svarar eleven så här:
D: Ja, men att ge en lite friare tyglar så att man kunde gå efter sitt eget intresse liksom. Gå i sitt eget tempo. Liksom "Jag tyckte om det här i matteboken, hade att få lära mig mer om det". Det rörde typ alla ämnen... vi pratar mycket om matten... men det var med engelskan, det var NO. Och i NO:n så hände det ingenting förrän den sista terminen i nian. När vi bytte NO- lärare. Och då fick en lärare från en kommunal skola och som såg det här. ”Nämen, du vill ha mer utmaningar, det är klart du ska ha det!" sa hon då. Så då fick jag det.
Eleven tycker precis som elev B och C att lärarna på den gymnasieskola som de nu går på är väldigt bra på att både engagera, motivera och att vara lyhörda för vilka elever som behöver extra
5. Diskussion
De fyra personerna har både skillnader och likheter, både gällande sina personligheter och sin syn på skolan. De karaktärsdrag som är gemensamma för personerna förutspås väl av litteraturen. Det här kapitlet börjar med att redovisa dessa gemensamma drag för att sedan analysera varje drag för sig genom att betrakta eleverna som en grupp.