2. De intervjuade eleverna har vissa gemensamma karaktärsdrag då det kommer till lärande. Detta trots att de i övrigt uppvisar ganska stora skillnader i personlighetsdrag. Det här är ingenting nytt utan är ett fenomen som är mycket väldokumenterat inom begåvningsforskningen. 3. De intervjuade eleverna har alla känt sig understimulerade i skolan, dock i olika grad. Att
särskilt begåvade elever ofta behöver extra utmaningar och att skolan inte alltid lyckas leverera är även det känt från litteraturen.
4. De intervjuade eleverna lär sig mycket självgående på grund av en mycket stark inre motivation till lärande, och lär sig även ämnen de är intresserade av mycket snabbare och djupare än andra. Inte heller denna punkt är förvånande, utan beskriver ett fenomen som är mycket
väldokumenterat inom begåvningsforskningen.
5. Tre av de fyra eleverna anser att deras klasskamrater är en viktig källa till motivation och sporras att ta sin kunskap till nya höjder då de har välpresterande personer runt omkring sig. Den fjärde eleven tycker även han att klassen är viktig för hans allmänna trivsel i skolan. Däremot tror han, tvärtemot de andra tre eleverna, att han hade presterat om personer i hans omgivning hade varit bättre än honom, på grund av den ökade press som detta hade inneburit.
En språngbräda för vidare forskning
Den här uppsatsen ville besvara följande forskningsfråga:
Utifrån intervjuerna med de fyra intervjuade eleverna; kring vilka områden hade framtida forskning kunnat fokuseras, för att på bästa sätt undersöka hur särskilt begåvade elever bäst undervisas, i sammanhang där det föreligger stora skillnader mellan deras egna motivation och prestationer och deras klasskamraters, som exempelvis vid undervisning av särskilt begåvade
Intervjuerna som utfördes i denna studie bekräftade primärt sådant som redan i princip kändes till genom tidigare forskning om majoriteten av särskilt begåvade elevers karakäristiska särdrag. Dessutom bekräftade de även att individualisering genom olika former av fördjupande aktiviteter är något som eleverna själva tycker är positivt och som har hjälp deras lärande. Dock har de fyra intervjupersonernas svar kring hur de själva ser på faktorer som undervisningsmiljöns och lärarens roll även sått tankekorn som hade kunnat fungera som en utgångspunkt för framtida forskning inom begåvningsområdet. Sådan fördjupad forskning hade med fördel kunnat utgå med avstamp utifrån förslagsvis någon av följande frågeställningar, där forskningen i dagsläget är antingen icke-
existerande eller otillräcklig.
1. Det är någorlunda ovanligt med den här typen av begåvade elever, men ändå behövdes det inte letas med ljus och lykta för att hitta personer till intervjuerna. Elever som uppvisar begåvning av denna graden är enligt Bruhners (2018) estimat 2-4% av befolkningen och enligt Skolverkets estimat ungefär 5% av eleverna i skolan. Siffrorna kan dessutom försiktigt antas vara vara ännu högre på exempelvis teknikprogrammet eftersom det är ett program som, på grund av sin roll som dörröppnare till landets tekniska högskolor, torde dra till sig fler särskilt begåvade elever än ett genomsnittligt program. Oavsett vilket program en lärare undervisar på kommer denna sannolikt att stöta på många särskilt begåvade elever under en karriär, men ställs det extra hårda krav på de undervisande lärarna på ett program som teknikprogrammet, där spridningen mellan olika elevers resultat och motivation är mycket stor? Underlättas undervisningen av särskilt begåvade elever om alla elever i en klass är på drastiskt skiljda nivåer eller är försvåras den? 75% av de intervjuade eleverna själva hävdar att deras lärande påverkas positivt av att ha motiverade både lärare och klasskamrater runt omkring sig. Är det bara en känsla som eleverna har eller hade undervisningsmiljöer bestående av enbart mycket begåvade och motiverade elever gett synergieffekter? Klasskamraternas och undervisningsmiljöns påverkan på särskilt begåvade elever hade kunnat undersökas långt djupare än vad som hittills har gjorts inom begåvningsforskningen.
2. Om det efter utredning pekar mot att svaret på den föregående frågan är att undervisning av särskilt begåvade elever underlättas av att det bara finns rimliga skillnader i motivation och prestation i en klass; hade det varit en vinst att göra om teknikprogrammet så att det inte lockar både elever som har som ambition att läsa till civilingenjörer och elever som har som ambition att börja jobba inom industri direkt efter gymnasiet?
3. Om det efter utredning pekar mot att svaret på den föregående fråga ett är att undervisning av särskilt begåvade elever gynnas av att det finns stora skillnader i motivation och prestation i en klass; bör skillnaderna i resultat försöka ökas på andra gymnasieprogram så att förhållandena mer påminner om teknikprogrammets? Det går att tänka sig att de lågpresterande eleverna kan dra nytta av de högpresterande och tvärt om. Det går också att tänka sig att det får motsatt effekt, men i detta fall är vi tillbaka till implikationerna för fråga två.
4. Hur påverkas elever som är lågpresterande eller normalpresterande av att gå i samma klass som särskilt begåvade elever? Det hade varit intressant att vända på påståendet i den första frågan och undersöka det motsatta påståendet.
Förutom dessa punkter hade även forskning kunnat göras med följande utgångspunkt.
5. Är andelen särskilt begåvade elever högre på teknikprogrammet än på andra program? Denna uppsats har antagit att det säkert är rimligt att så är fallet, men en formell undersökning hade varit av intresse i kartläggande syfte.
Förutom detta hade även varit intressant att undersöka en frågeställning med genusanknytning. De flesta som fyller historieböckerna om naturvetenskap och matematik är män. Även statistik från exempelvis landets tekniska högskolor visar på en överväldigande majoritet män på de flesta program. Med bakgrund mot detta hade det varit intressant med framtida forskning kring särskild begåvning där denna anomali beaktas.
6. På teknikprogrammet går kvinnliga studenter ut med avsevärt högre betygsgenomsnitt än manliga. Det är ett allmänt fenomen att kvinnor presterar bättre i skolan än män och detta är även något som är väl undersökt i en mängd artiklar. Dock är skillnaden mellan mäns och kvinnors resultat på teknikprogrammet större än för ett genomsnittligt program. Vad beror det på? Med utgångspunkt i den förra frågeställningen om huruvida andelen särskilt begåvade elever är högre på teknikprogrammet än på övriga program hade det varit intressant att separat undersöka kvinnliga respektive manliga särskilt begåvade elever för att få större inblick i om andelen kvinnliga särskilt begåvade elever som söker sig till teknikprogrammet är högre eller lägre än genomsnittet.
Frågorna ovan är bara en introduktion till vilka fler aspekter kring särskilt begåvade elever som hade kunnat vara föremål för framtida forskning. Och mer forskning kring begåvade elever behövs, ty dessa elever spelar nämligen en mycket speciell roll i samhället.