Examensarbete
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
-ämneslärare gymnasieskolan, 90 hp
Särskild begåvning
En explorativ flerfallsstudie av hur fyra
naturvetenskapligt högpresterande och särskilt
begåvade elever upplever undervisningen på gymnasiet
Självständigt arbete för ämneslärare i
gymnasieskolan, 15 hp
Halmstad 2020-01-11
Thomas Lundqvist
Thomas Lundqvist: ”Särskild begåvning: En explorativ flerfallsstudie av hur fyra naturvetenskapligt högpresterande och särskilt begåvade elever upplever undervisningen på gymnasiet”
Sidantal: 42 Typsatt i .
Omslagsbild: Cirklar och en illustration av Mandelbrotmängden Omslagsdesign: Thomas Lundqvist
UV8026
Sammanfattning
Detta examensarbete är en explorativ fallstudie som utgår från intervjuer med fyra naturvetenskapligt högpresterande gymnasieelever. Eleverna uppvisar
”särskild begåvning” enligt en definition av Bruhner (2018b). Syftet med arbetet är att ge förslag på hur framtida forskning om särskilt begåvade elever
kan tänkas fortlöpa, för att fördjupa kunskapen kring hur särskilt begåvade elever samspelar med andra elever, i klassrumssammanhang där stora skillnader i motivation och prestation föreligger. Uppsatsen begränsar sig till
att undersöka matematisk-logisk intelligens. Intervjuerna tar upp vad eleverna själva tycker är ”bra” undervisning i naturvetenskapliga ämnen genom att lyssna till berättelser då de tyckt att skolan har undervisat dem väl,
men undersöker även vissa karaktärsdrag hos eleverna som är av betydelse för inom vilka områden framtida forskning, om hur särskilt begåvade elever
bäst bör undervisas, hade kunnat tänkas fokuseras.
Abstract
This thesis is an explorative case-study that emanates from interviews with four Swedish secondary education students, highly proficient in the natural sciences. The students are ”gifted” according to a definition from Bruhner (2018b). The aim of the study is to give suggestions on how future research
in the field of such gifted students could proceed, in order to deepen our knowledge of how such gifted students interact in classroom situations where there are big differences in motivation and performance. The study is limited
to investigate mathematical-logicical intelligence. The interviews are centered around what the students themselves think is ”good” education, by listening to the students’ testimonies of in which situations they believe that
the educational system has been capable of educating them, but it also explores certain traits found in these students, that are important to take into
account, in order to establish in which areas future research on teaching gifted students best can be focused.
Nyckelord: särskilt begåvade elever, högpresterande elever, fallstudie Keywords: gifted students, high performing students, case-study
”Jag hyser inga tvivel om att vi i dag är herrar över vårt eget öde. Att den uppgift vi givits inte är bortom vår förmåga. Att dess kval och hårda arbete inte överträffar vad vi kan uthärda. Så länge vi tror på vår egen väg och vår okuvliga
vilja att vinna kan ingen neka oss segern.”
Tack till…
Jag vill först och främst tacka de fyra intervjupersoner vars tankar och svar ligger som grund för denna uppsats. Jag vill även tacka Henrik Böckin för inspiration om åt vilket håll jag skulle rikta uppsatsens forskningsfråga. Ett annat tack går ut till mina handledare Heike och Pernilla. Er feedback under skrivprocessen har varit till stor hjälp. Slutligen vill jag även passa på att rikta en sista hälsning till den grupp av människor som jag har kallat min klass under ett och ett halvt års tid. Tack Alex, Anna, Bachar, Sadik, Safwan, Sarah och Yousef för alla trevliga samtal och luncher!
Förord
Författandet av detta examensarbete avslutar den kompletterande pedagogiska utbildning (KPU) som jag har läst på Högskolan i Halmstad under tre terminers tid. Under hela utbildningen har jag jobbat heltid som gymnasielärare och undervisat i tre ämnen. Jag har varit mentor för en klass, haft utvecklingssamtal och rättat nationella prov. Jag har varit med elever på läger och på studiebesök. Under det senaste halvåret har jag pendlat närmare tre timmar varje vardag.
Phew, det verkar som om det har varit en hektisk tid…
Speciellt tillägnar jag detta arbete till mina föräldrar. Nu kommer jag ha tid att umgås med er igen. Snart är det vår och då kan vi sitta under äppleträdet och lösa korsord!
Författaren,
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
Något om det svårdefinierade begreppet begåvning 1
Motivation till att undersöka särskilt begåvade individer 2
Motivation till att göra en flerfallsstudie 3
Några ord om teknikprogrammets diversitet 3
Uppsatsens syfte 4
Forskningsfråga 5
Arbetsfrågor som underlag för resultat och diskussion 5
Uppsatsens begränsningar 6
Uppsatsens disposition 7
2. Metod
8
Några ord om flerfallsstudien som metod 8
Insamlande av relevant litteratur 9
Genomförande av intervjuer 10
Analys av intervjuerna 11
Etiska överväganden 11
Möjliga källor till skevhet kopplade till intervjuerna 12
3. En presentation av relevant tidigare forskning
13
En kort presentation av några olika typer av begåvning 13
Ett försök till att definiera ”särskild begåvning” 14
En koppling mellan särskild begåvning och högkänslighet 14 Vad karaktäriserar speciellt särskilt begåvade elever? 14 Hur upplever särskilt begåvade elever i allmänhet skolan? 16
Några ord om motivationens betydelse för framgång 17
4. Resultat: Intervjuer med fyra elever
18
Faller eleverna in under definitionen för särskild begåvning? 18
Elev A: En kort presentation av eleven 19
Känner eleven behov av att få extra utmaningar? 20 Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang? 20 Hur tycker eleven själv att en idealisk skola ser ut? 21
Elev B: En kort presentation av eleven 21
Drivs eleven av en stark inre motivation i sitt lärande? 21 Känner eleven behov av att få extra utmaningar? 22 Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang? 22 Hur tycker eleven själv att en idealisk skola ser ut? 23
Elev C: En kort presentation av eleven 24
Drivs eleven av en stark inre motivation i sitt lärande? 24 Känner eleven behov av att få extra utmaningar? 25 Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang? 25 Hur tycker eleven själv att en idealisk skola ser ut? 26
Elev D: En kort presentation av eleven 26
Drivs eleven av en stark inre motivation i sitt lärande? 27 Känner eleven behov av att få extra utmaningar? 27 Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang? 28 Hur tycker eleven själv att en idealisk skola ser ut? 28
5. Diskussion
29
Gemensamma drag för de fyra eleverna 29
Elevernas syn på kunskap 29
Elevernas syn på sin speciella begåvning 30
Elevernas syn på extra utmaningar 30
Elevernas syn på lärarens roll 30
Elevernas syn på undervisningsmiljöns roll 31
Hur bör skolan handskas med särskilt begåvade elever? 31
Självkritiska reflektioner 32
6. Avslutning
33
Sammanfattning av studiens viktigaste observationer 33
En språngbräda för vidare forskning 33
Den begåvade elevens roll i samhället 35
1. Inledning
Det har gjorts Hollywood-filmer om ett flertal framstående matematiker och fysiker. I idrottens värld blir biljetterna snabbt utsålda till de största mästerskapen. Då Mozart reste runt Europa som underbarn flockades stora mängder människor för att se honom spela piano iförd ögonbindel. Oavsett inom vilket område hög begåvning manifesterar sig verkar det som om den alltid lyckas förtrolla. Men vad vet vi egentligen om begåvning? Kan den definieras? Är det möjligt att jämföra musikalisk begåvning med exempelvis begåvning inom idrott? Vad är det som gör att någon blir begåvad? Spelar miljön någon roll? Går begåvning i så fall att förutse eller är den rent av medfödd och inte tillskansad? Har begåvade människor speciella egenskaper?
Många av frågorna har inte helt tydliga svar, men om den sista frågan säger forskningen att begåvade personer inom matematik, musik och språk, trots att deras begåvningar manifesteras på vitt skilda sätt, mycket ofta uppvisar gemensamma karaktärsdrag (Cross & Coleman, 2005;
(Silverman, 2013; Sternberg & Davidson, 2005). Denna ”akademiska” begåvning är av intresse för utbildningsväsen runt om i världen, och ”särskilt begåvade” individer inom området är speciellt intressanta. Särskild begåvning är ett begrepp som har myntats för personer som uppvisar mycket hög förmåga inom ett ämnesområde. Denna begåvning kan definieras på en mängd olika sätt, men i denna uppsats används en mycket allmän definition av Bruhner (2018b).
Något om det svårdefinierade begreppet begåvning
Begreppet ”begåvning” är inte entydigt definierat och är ibland svårt att skilja ifrån närbesläktade begrepp som ”talang” och ”färdighet”. Det förekommer flera olika, ofta överlappande, definitioner av begreppen. En definition av begåvning kan vara att en individ helt enkelt har kunskaper inom ett visst område som vida överträffar de flesta människors. Ibland förbehålls begreppet ”begåvning” för områden som matematik, vetenskap, musik eller konst, medan begreppet ”talang” i dessa sammanhang istället används mer inom exempelvis idrott eller andra mer praktiska områden (Persson, 1997).
I vissa fall verkar begåvning vara i det närmaste medfödd. Mozart, som nämdes ovan, behärskade grunderna i pianospel redan då han var tre år gammal (Sadie, 2019). Detta kan tänkas vara en stark indikator på att begåvning är en medfödd egenskap. Å andra sidan finns det andra fall där personer, som inte visat upp exceptionella tecken på begåvning i tidiga år, ändå blommat ut till att bli
världsledande inom sina fält då de blivit äldre. Om vi håller oss kvar i musikens värld är Robert Schumann ett utsökt exempel. Han började visserligen skriva lite musik i tidig ålder, men höll sig sedan mest till att skriva böcker. Tids nog gick han tillbaka till att skriva musik och blev senare erkänd som en av 1800-talets, och historiens, främsta tonsättare (Daverio, 1997). Ytterligare ett exempel är Edward Witten, allmänt erkänd som världens främsta levande teoretiska fysiker. Witten började sin akademiska bana genom att skaffa en masterexamen i historia och språk vid Brandais-universitetet. Senare bytte Witten bana, lite av en slump, och har sedan dess gjort en mängd banbrytande upptäckter inom området (Institute for Advanced Study, u.å.).
Denna typen av personer ger oss intressanta tankeväckare om vad miljön kan tänkas ha för roll då det kommer till begåvning. Vad är det som påverkar om en individ stannar vid att bara ha en latent hög potential eller om hen faktiskt utvecklar en begåvning som kan användas till något
konstruktivt? Denna uppsats ger förslag till, hur framtida forskning om särskilt begåvade elever hade kunnat läggas upp, för att undersöka hur miljön som dessa elever undervisas i påverkar dem.
Motivation till att undersöka särskilt begåvade individer
Frågan om särskild begåvning har stått till grund för en mängd övriga studier genom åren. Inte sällan utförs forskningen kring elever med särskild begåvning på grundval av vilka olika karaktäristiker som verkar särskilja dessa individer från ”vanligt” högpresterande, och vilka utmaningar som skolan ställs inför med anledning av dessa särdrag, då dessa särskilt begåvade elever sätts i ett klassrum. Bara några exempel på studier som har haft detta som utgångspunkt är Freeman (1980), Hackney (1981) och Mattsson & Petterson (2015).
En häpnadsväckande slutsats som studierna drar är att begåvade elever ofta mår dåligt i skolan på grund av understimulering. Intellektuell stimulans, eller snarare bristen på den, är ett återkommande tema i forskningen kring högpresterande elever. I en studie om matematiskt särskilt begåvade barn skriver Dimitriadis (2011) att elever som har mycket lätt för matematik (eller för all del andra ämnen) har ett enormt behov av att stimuleras för må bra och prestera väl. Får de inte denna
stimulans resulterar det ofta i psykisk ohälsa och en känsla av utanförskap. I en annan studie skrivs det att bristen på stimulans hos särskilt begåvade elever ofta gör att de tappar förtroende för skolan (Persson, 2019). Eftersom de inte behöver kämpa förstår de dessutom inte vad de ska ha sin
begåvning till och känner sig utanför i samhället (ibid). Det är naturligtvis ett mycket stort problem vilket ofta leder till ett enormt personligt lidande för den drabbade eleven.
I ytterligare en forskningsstudie följdes 300 särskilt begåvade personer genom grundskolan till universitetet (Pettersson, 2007). En överväldigande stor majoritet (92 %) av dem vittnade om att de ”lidit sig igenom grundskolan” eftersom de varit understimulerade. En doktorsavhandling av Persson (2013) kommenterar resultaten från studien och påpekar bland annat att en del av anledningen är att det finns ”lärare på alla nivåer i utbildningssystemet som straffar begåvat beteende” (ibid).
Det utspelar sig varje dag scenarion i Sverige där begåvade elever förstår allting som görs under alla lektioner, men som likväl vare sig gör inlämningsuppgifter eller prov som en revolt mot att de inte känner att lärarna uppmärksammar deras behov (Wistedt & Lagergren, 2006). Om uppgifterna som görs i skolan inte är tillräckligt intellektuellt stimulerande, finns en risk att särskilt begåvade elever ser dem som ett hån. Detta är ett mycket hårt slag mot de elever som drabbas och en möjlig
konsekvens kan bli att de helt tappar förtroende för skolan och slutar att komma dit alls (Engström, 2006). Detta är någonting som kan leda till stora komplikationer senare i livet. I det värsta av scenarion har de högt begåvade eleverna varit så understimulerade att deras resultat rasat redan under högstadiet. Indikationer finns att dessa individer riskerar att bli dömda för brott i mycket högre utsträckning än befolkningen i allmänhet senare i livet (Pettersson, 2007).
I de fall då särskilt begåvade, men understimulerade, elever klarar sig genom gymnasiet och börjar på universitet så finns det en annan risk. Den akademiska finess som är ett måste inom högre utbildning kräver en viss nivå av sofistikation som eleverna, oavsett sin begåvning, ofta inte kan åstadkomma bara med ren talang (Wahlström, 1995). Om de aldrig har behövt lägga manken till tidigare kan detta bli ett problem på universitetet. Med bakgrund av detta finns det gott om skäl att speciellt rikta blickarna mot särskilt begåvade elever och dess situation.
Motivation till att göra en flerfallsstudie
En fallstudie innebär per definition, och i sin allra bredaste allmänhet, att någonting studeras i sin verkliga kontext och i sitt egentliga sammanhang. Detta i syfte att skaffa sig djup kunskap om det som studeras (Iveroth, 2013). En fallstudie där flera fall studeras kallas en flerfallsstudie. För att belysa hur särskilt begåvade elever upplever undervisningen i skolan utförs denna studie som en flerfallsstudie med fyra elevers upplevelser av intellektuell stimulans i skolan. Studien är explorativ, vilket innebär att den vill utforska och kartlägga fältet. Studien kommer därför att fokusera på att mynna ut i en frågeställning för framtida forskning snarare än att komma fram till en regelrätt slutsats.
En fallstudie är en lämplig metod för att undersöka hur framtida forskning kring särskilt begåvade elever hade kunnat utformas, eftersom den genom intervjuerna kan ge information som inte synliggjorts genom exempelvis enkäter. Visserligen ger den bara information om ett fåtal elever, men gör det möjligt att tillskansa sig kunskap av en betydligt djupare karaktär (Yin, 1994). Ibland hörs kritik riktad mot att använda fallstudier som metod, och några ord kan därför flikas in för att möta denna kritik. Som påpekas av Flyvbjerg (2003) kan fallstudier mycket väl utföras på ett sätt så att de inte brister i varken reliabilitet och validitet. För att få hög reliabilitet intervjuas inte bara en elev, utan fyra. Litteraturen förutsäger att en mycket stor andel av särskilt begåvade elever kommer att ha gemensamma tankar om några specifikt utvalda punkter som beskrivs i litteraturen. Därmed hade det gått att göra liknande intervjuer med andra intervjupersoner och ändå få väsentligt samma svar. För att få hög validitet är intervjupersonerna utvalda genom ett stratifierat urval. De fyra eleverna är med andra ord inte slumpvis utvalda utan har noga valts ut för att vara
representativa för gruppen som undersöks. Eleverna valdes utifrån sina goda resultat i skolan. För ytterligare validitet jämförs dessutom vissa av elevernas svar med kända resultat inom litteraturen för hur denna kategori personer vanligtvis är. Mer om fallstudien som val följer under nästa kapitel som handlar om metod.
Några ord om teknikprogrammets diversitet
Teknikprogrammet är ett gymnasieprogram som har en mycket stor bredd. För vissa elever, och i vissa avseenden, liknar programmet ett yrkesprogram. På grund av den stora bristen på tekniskt kompetent personal på många företag är möjligheterna är stora för elever att direkt börja jobba inom exempelvis datavetenskaplig eller industriell sektor direkt efter studenten eller efter inläsningen av en ettårig gymnasieingenjörsutbildning som erbjuds i många delar av landet. På vissa inriktningar, och med vissa kursval, kan utbildningen dock även vara mycket teoretisk och tilltalar därför även en mängd elever som har som ambition av studera vidare på civilingenjörsutbildningarna vid landets tekniska högskolor. Programmet är här direkt studieförberedande och i det avseendet mycket likt det naturvetenskapliga programmet.
Med bakgrund av detta finns det en mängd olika typer av elever på teknikprogrammet. Den genomsnittliga betygspoängen för de 7 765 elever som gick ut från programmet år 2018 var 14,4. Detta är lägre än det naturvetenskapliga programmets 15,9 och (tillsammans med det
samhällsvetenskapliga programmet) faktiskt även lägre än genomsnittet för något annat
högskoleförberedande program (Skolverket, u.å.). Spridningen är dock stor vad gäller elevernas ambition och studiemotivation. Det otvivelaktigt så att det finns en stor andel särskilt begåvade
från grundskolan vet att de vill bli ingenjörer. En stor del av de studerande på
civilingenjörsutbildningar kommer också mycket riktigt från teknikprogrammet och faktum är att ett examensarbete som gjordes vid Högskolan i Halmstad indikerar att personer som gått
teknikprogrammet till och med upplever sig klara sig bättre på tekniska högskolor i vissa avseenden än personer som har gått det naturvetenskapliga programmet (Bunpuckdee & Hedenberg, 2019). Detta i kombination med att avgångsbetygen är relativt låga för programmet generellt implikerar att spridningen mellan högpresterande och mindre väl presterande elever är som störst på
teknikprogrammet av alla Sveriges gymnasieutbildningar.
Det torde alltid vara en utmaning för en lärare att uppmärksamma och stimulera exceptionellt duktiga elever i en klass. Men utmaningen borde bli ännu större om skillnaden i resultat och studiemotivation mellan eleverna i samma klass är stor. Hur läraren ska kunna ge stöd åt både relativt lågpresterande och mycket högpresterande elever då dessa undervisas i samma klassrum är en mycket stor utmaning. Eftersom det är rimligt att anta att teknikprogrammet har en stor mängd särskilt begåvade elever i jämförelse med andra gymnasieprogram, samtidigt som det har lägre avgångsbetyg än alla andra högskoleförberedande program, så kommer denna uppsats att rikta speciell uppmärksamhet åt undervisning av särskilt begåvade elever som går på teknikprogrammet.
Uppsatsens syfte
Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur fyra, speciellt utvalda, naturvetenskapligt mycket högpresterande och särskilt begåvade gymnasieelever upplever undervisningen i den svenska skolan. I synnerhet kommer fokus läggas på huruvida de upplever att de får tillräckligt med
intellektuell stimulans inom den naturvetenskapliga undervisningen på gymnasiet, men även om de kände sig stimulerade i grundskolan vill utforskas i viss grad.
Hur eleverna själva tycker att det är lämpligt att utforma undervisningen så att de utmanas är i högsta grad intressant liksom deras inställning till lärande och dess motivation till att lära. Mycket forskning har gjorts om särskilt begåvade elever och vilka olika karaktäristiker de uppvisar som grupp betraktade är mycket väl utforskat. Däremot är fältet om hur dessa elever interagerar i ett klassrum där det föreligger stora skillnader i prestationer ett mer komplext problem än att identifiera begåvade elevers individuella särdrag och behov. Fältet är komplext och inte helt välförstått, även fast en del forskning har gjorts tidigare, exempelvis om individualisering som en möjlig lösning till särskilt begåvade elevers situation. Den här uppsatsen vill fungera som en språngbräda för hur forskningen inom ämnet hade kunnat fortlöpa, och analyser av svaren från eleverna som
intervjuades kan användas för att formulera en frågeställning för hur lärare, på program det finns en stor skillnad i elevernas prestationer, på bästa sätt bör lägga upp sin undervisning.
Teknikprogrammet är det program i Sverige där spridningen mellan högpresterande och
lågprestererande elever är som allra störst. Dessutom läser elever teknikprogrammet av vitt skilda orsaker, vilket gör de rimligtvis även uppvisar stora skillnader i motivation. Av den anledningen hamnar teknikprogrammet, på ett naturligt sätt, speciellt i fokus då resultaten från denna uppsats analyseras.
Forskningsfråga
Uppsatsen vill besvara följande forskningsfråga:
Utifrån intervjuerna med de fyra intervjuade eleverna; kring vilka områden hade framtida forskning kunnat fokuseras, för att på bästa sätt undersöka hur särskilt begåvade elever bäst undervisas, i sammanhang där det föreligger stora skillnader mellan deras egna motivation och prestationer och deras klasskamraters, som exempelvis vid undervisning av särskilt begåvade elever på teknikprogrammet?
Arbetsfrågor som underlag för resultat och diskussion
Genom intervjuerna med eleverna finns det tre frågor som primärt vill besvaras. Visar de
intervjuade eleverna, utifrån vad litteraturen förutsäger att de statistiskt sätt borde göra, tecken på… 1. … att deras lärande i hög grad är självgående och drivs av en stark inre motivation?
2. … att de känner ett starkt behov av stimulans och av att få extra anpassningar? 3. … att de är emotionellt känsligare än genomsnittsbefolkningen?
Frågorna kan användas, dels som kontrollfrågor för att jämföra eleverna med särskilt begåvade elever i litteraturen. Dessutom är det naturligtvis intressant att analysera svaren med avseende på hur eleverna ser på lärarens och klasskamraternas roll. Hur eleverna utvecklar sina svar kan ligga som grund för hur kommande forskning inom området hade kunnat utformas. Dessutom vill det undersökas hur eleverna själva tycker att en idealisk skola ser ut. Frågorna tillsammans bildar föremål för uppsatsens diskussionskapitel och är valda eftersom de väl speglar den litteratur om särskilt begåvade elever som presenteras i nästa kapitel.
Uppsatsens begränsningar
På grund av den mycket stora mängd litteratur som finns kring området och den stora mängd infallsvinklar som hade kunnat antas i författandet av en sådan här uppsats, kommer den av naturliga skäl att ha en mängd begränsningar.
1. Studien betraktar enbart infallsvinklar från fyra elever.
Då studien utgår ifrån enbart fyra intervjupersoner har den naturligtvis inga ambitioner att dra några absoluta generaliserande slutsatser eller att bekräfta några teoretiska hypoteser. Istället vill den analysera de fyra elevernas situation för att därifrån mynna ut i ett förslag till inom vilka områden framtida forskning hade kunnat gynna särskilt begåvade elever.
2. Studien begränsar sig till att enbart studera matematisk-logisk begåvning.
Det finns flera olika typer av begåvningar och matematisk-logisk begåvning är endast en av dem. Sex övriga begåvningskategorier sammanfattas i nästa kapitel, men i övrigt berör studien inte dessa typer av begåvning alls. Anledningen till detta är inte att eleverna som intervjuades inte uppvisar stor talang även inom andra fält än det matematiskt-logiska, utan att uppsatsen vill mynna ut i att ge förslag till hur framtida forskning hade kunnat fortlöpa kring hur särskilt begåvade elever bäst undervisas i sammanhang där det finns stora skillnader mellan deras egna prestationer och sina klasskamraters. Då teknikprogrammet, av anledningar som diskuterades tidigare i detta kapitel, kan antas vara det gymnasieprogram i Sverige där det föreligger störst skillnad mellan särskilt begåvade elevers och dess klasskamraters prestationer, är det relevant att primärt undersöka den typ av
intelligens som sannolikt förekommer i störst utsträckning på detta program. Det finns också speciella karaktärsdrag för särskilt begåvade elever inom just det matematiskt-logiska området som inte kan påvisas med säkerhet för särskilt begåvade individer inom andra områden. Detta diskuteras i nästa kapitel och är ytterligare en anledning till att en begränsning till just denna begåvnings-kategori är speciellt intressant.
Uppsatsens disposition
Resten av uppsatsen kommer att vara upplagd på följande vis: Närmst följer ett kapitel som handlar om vilka metoder som användes, dels för att samla in och begränsa den stora mängd litteratur som finns tillgänglig inom området särskild begåvning, och dels för att utföra de intervjuer som
genomfördes.
Därefter följer ett kapitel som först kort definierar några begrepp inom begåvningsforskningen och sedan presenterar några olika typer av begåvning. Därefter presenteras relevant tidigare forskning om ett antal karaktärsdrag som är överrepresenterade hos särskilt begåvade elever jämfört med befolkningen i stort. Slutligen presenteras en litteraturöversikt om hur särskilt begåvade elever tycks uppleva skolan och om hur skolan bäst bör anpassa undervisningen till att passa denna kategori av elever. Dessutom skrivs det några ord om vad litteraturen säger om motivationens roll för lärande. Nästa kapitel presenterar resultaten från de intervjuer som gjorts med de fyra särskilt begåvade gymnasieleverna. Först och främst undersöks om intervjupersonerna faller in under kategorin att vara ”särskilt begåvade” enligt de definitioner som presenterades i det föregående kapitlet. Därefter analyseras intervjuerna med var och en av dem individuellt, utifrån arbetsfrågorna som
presenterades på sidan 5, och som är valda utifrån forskning av bland andra Silverman (2013), genom att undersöka till vilken grad eleverna drivs av en stark inre motivation, om de upplever sig vara tillräckligt utmanade i skolan och om de känner att de har varit det historiskt. Intervjuerna undersöker också vad eleverna själva tycker är de viktigaste faktorerna för framgång i skolan och vad de tycker att lärare och klasskamrater spelar för roll.
Nästa kapitel, vilket är det näst sista, diskuterar resultaten från intervjuerna genom att försöka skönja gemensamma drag hos eleverna betraktade som en grupp. Här vill didaktiska implikationer från studien kan dras för att bemöta särskilt begåvade elever på teknikprogrammet. Det sista kapitlet sammanfattar slutligen studiens viktigaste observationer, riktar blicken mot framtida forskning och ger förslag på vilka fokusområden framtida forskning om särskilt begåvade elever hade kunnat fokuseras omkring.
2. Metod
Studien utfördes som en explorativ flerfallsstudie med syfte att undersöka hur naturvetenskapligt högpresterande elever med särskild begåvning, främst inom det matematisk-logiska området, upplever undervisningen. Studien har vissa förbestämda frågor som vill besvaras, men eftersom den syftade till att ge en kartläggning av fältet och att leda till en frågeställning för framtida forskning, ville den vara allmän och bred för att öppna för möjligheten att även ta in aspekter som inte rymdes inom ramen för dessa förutbestämda frågor. I förra kapitlet argumenterades det för varför en
flerfallstudie var en lämplig metod för ändamålet. Här utvecklas resonemanget. Det ges även exempel på tidigare studier, både inom begåvningsforskning samt inom andra fält, som använt metoden. För att studien skulle kunna utföras krävdes det först att relevant litteratur samlades in och sammanställdes. Litteraturen valdes utifrån att, dels ge en viss bakgrund om särskilt begåvade elevers situation i allmänhet, och dels för att kunna analysera intervjuerna som skulle besvara uppsatsens forskningsfrågor.
Efter att litteraturen var genomgången, genomfördes intervjuer med fyra speciellt utvalda och särskilt begåvade elever inom den naturvetenskapliga fältet. Slutligen jämfördes deras berättelser med den insamlade litteraturen och analyserades därefter för att se inom vilka områden framtida forskning om särskilt begåvade elever i klassrumssituationer med stora skillnader i resultat hade kunnat få störst effekt.
Några ord om flerfallsstudien som metod
På samma sätt som det är svårt att definiera särskild begåvning på ett exakt vis, kan fallstudier kan se ut på många olika sätt (Solberg Søilen & Huber, 2006). Det som förenar alla fallstudier är dock att de försöker få djup kunskap om antingen en specifik person, en specifik grupp av personer, ett specifikt företag, en specifik myndighet eller något specifikt som är av en mer abstrakt karaktär. Exempel på det sistnämda hade kunnat vara ett system eller något mönster. Det specifika som studien fokuserar på är det som kallas för studiens ”fall”. Analyseras flera olika fall i en och samma studie kallas studien, naturligt nog, för en flerfallsstudie. Dess fall behandlas då först separat och analyseras enskilt. Därefter hittas gemensamma nämnare mellan dem för att se om slutsatser kan nås (Yin, 1994). Det är med andra ord informationen som inhämtas från fallen i sig som är viktig. Den kan ge förslag på nya forskningsområden att utforska eller bringa klarhet i hur olika mönster i fallens system kan tänkas höra ihop (Descombe, 2014). Vissa typer av fallstudier kan även användas för att testa huruvida teoretiska modeller verkligen stämmer om de tas till en verklig miljö.
Oavsett om fallstudien studerar bara ett fall eller flera, så finns det några olika huvudkategorier av fallstudier. Den deskriptiva fallstudien försöker förklara ett givet fenomen. Den kvantitativa
fallstudien studerar komplexa fenomen genom att undersöka specifika ingående faktorer och se hur dessa påverkar helheten. Den explorativa fallstudien, som denna uppsats använde sig av, används för att utforska ett fält. Denna typ av fallstudie används ofta som pilotstudie i syfte att undersöka vad som är lämpligt att undersöka i framtida studier (Denscombe, 2014; Yin, 1994). Ett alternativ till att använda en fallstudie som metod är vanligtvis att använda någon slags statistisk metod (Flyvberg, 2003). Skillnaden är dock stor då fallstudien producerar ”mjuk” data och statistik ger ”hård” data (Flyvberg, 2003; Yin, 1994). Beroende på vad som vill undersökas bör det vara uppenbart från sammanhanget vilken metod som gör sig bäst lämpad.
Då en explorativ fallstudie vill utforska fältet är inte syftet med sådana att komma till någon slutsats. Istället vill den komma till förslag på utforming för framtida forskning (Yin, 1994). Den här typen av fallstudier används med andra ord med fördel antingen då ett fält är mycket outforskat och/eller då invanda sanningar kan behöva utmanas (Svensson, 2015). Fördelen mot statistisk datainhämtning är uppenbar då en fallstudie kan framhäva unika aspekter på ett sätt som inte siffror kan. Enligt professor Molander vid Chalmers tekniska högskola är detta sant varje gång fenomen som innehåller mänsklig interaktion ska studeras (Molander, 2017).
Vilka metoder som används inom metoden fallstudie beror därför naturligtvis på vad studien syftar att komma fram till. Den här studien använde huvudsakligen intervjuer för att komma till slutsatser. Bara några exempel på andra flerfallsstudier som har använt intervjuer som sin metod är en av Stake (2006) som analyserade spridningen av en viss infektionssjukdom i Sverige och hur personer förhöll sig till att undvika att bli smittade genom preventiva handlingar. Den exakta metoden från denna studie låg sedan till grund för en studie om begåvade barn som publicerades i Gifted Child Quarterly av Mudrak & Zabrodska (2015). Den studien var utformad just som en flerfallsstudie där utvalda speciellt begåvade personer intervjuades exempelvis om hur de hade upplevt skolan som barn samt hur de trodde att detta hade påverkat deras framtida livsval. Denna studie tar i sin tur upp ett flertal andra studier då den analyserar sambandet mellan individernas motivation,
inlärningsförmåga, känsla av social samhörighet etcetera, då de olika fallen analyseras med avseende på deras systematiska tillskansning av kunskap. Några studier värda att nämna är Ericsson, Roring, & Nandagopal. (2007), Papierno, Ceci, Makel & Williams (2005), Sternberg (2001) och Ziegler & Phillipson (2012).
Bara några andra exempel på några andra fallstudier som har använt interjuer som metod är Burns (2015), Jafari, Nyberg & Hilletofth (2016), Kozintseva & Skvortsov (2016), Langstrand & Drotz (2016), Makkonen & Virtanen (2015) och Warne & Prince (2016). Studierna handlar om
biofeedback inom fysiologi, industriell ekonomi, neuropsykologi, ”quality management” för företag, strategisk analys av ny teknologi samt begåvade barn respektive. Med andra ord är fallstudier som använder intervjuer som metod en bred, generell forskningsmetod som med fördel kan användas inom de vitt skilda fält.
Insamlande av relevant litteratur
Den finns naturligtvis en enorm mängd litteratur kring ämnet begåvning, och det hade varit omöjligt att ta tillgodogöra sig all litteratur eller att ta alla aspekter av ämnet i beaktande. Den forskning som var intressant för uppsatsen ansågs, först det första, vara sådan som klargjorde och definierade centrala begrepp om särskild begåvning. För det andra, samlades litteratur in som handlade om vilka speciella karaktärsdrag som särskilt begåvade elever ofta uppvisar på individnivå. För det tredje samlades även litteratur in som handlade särskilt begåvade elever i skolsammanhang. Hur ser de på sin egen begåvning? Har de några speciella behov? Har de höga betyg?
De begrepp som speciellt behövde klargöras var matematisk-logisk begåvning, eftersom uppsatsen var begränsad till att handla om sådan. För fullständighetens skull gavs även en kort överblick över andra typer av begåvningområden som finns. Det behövdes även någon definition för vad som ska menas med särskild begåvning. De fortsatta litteratursökningarna koncentrerade sig till att mer specifikt undersöka begåvade elevers karaktärsdrag och då med visst fokus på emotionell
högkänslighet där särskilt begåvade elever är överrepresenterade. Viss statistik samlades även in för att undersöka exempelvis avgångsbetyg.
Litteratursökningarna gjordes genom att bland annat använda databaserna ERIC och Google Schoolar. Efter att den första generella bilden av begåvning hade etablerats, smalnade sökningarna av till att begränsa sig kopplingar mellan särskilt begåvade elevers emotionella
behov.Begränsningar kring vald litteratur
Begränsningarna kring den valda litteraturen hörde ihop med de allmänna begränsningarna för uppsatsen och litteratursökningarna valdes därför för att, i den mån det var möjligt, speciellt studera matematisk-logisk begåvning. Eftersom denna speciella typ av särskild begåvning på många sätt hänger ihop med allmän begåvning var det dock inte möjligt att fullkomligt isolera litteraturen i det avseendet. Studien är inte en litteraturstudie och undersökte därför inte heller begåvning som ett koncept i någon detalj. Inte heller filosofiska tankar kring vad begåvning egentligen är eller vad den kommer ifrån behandlades mer än översiktligt. Fokus låg istället på litteratur om speciella
karaktärsdrag, egenskaper och behov hos begåvade elever, eftersom den direkt praktiskt senare kunde vara användbar i analyserna av elevernas intervjusvar.
Genomförande av intervjuer
Till intervjuerna valdes fyra elever från södra Sverige ut, på grundval av att de alla starkt
misstänktes falla under definitionen för särskild begåvning på grund av deras extraordinära resultat i skolan. En av eleverna har författaren själv undervisat. De övriga tre fick författaren tips om genom personal på högskolan vid vilken denna uppsats skrevs. Dessa tre elever går i samma klass och känner varandra väl sedan tidigare. Två av eleverna intervjuades individuellt och de andra två tillsammans. Alla intervjuer spelades in via en diktafon och transkriberades sedan verbatim. I transkriptionen utelämnades utfyllnadsord, stakningar och upprepningar. Ibland ändrades även meningsstruktur lätt. De ställen i transkriptionen där det som skrevs ner var annorlunda mot vad som egentligen hade sagts, markerades med [hakparenteser] i transkriptionen. Bedömningen var att ingen information gick förlorad genom dessa modifieringar, med att det gav väsentligt ökad
läsbarhet.
Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. Eftersom syftet med dem var att eleverna skulle vara bekväma med att öppna upp sig och för att så många aspekter, om deras situation och begåvning, som möjligt på så vis skulle komma upp till ytan, genomfördes de på ett sätt som i så hög utsträckning som möjligt liknade ett vänskapligt och öppet samtal mellan två (eller i den ena intervjun, tre) naturvetenskapligt intresserade personer. Enligt bland andra Möller, Mescher, More och Shafer (1980) och McLeod (2014) är denna mer informella intervjustil en lämplig metod för att validera data (som i det här fallet, att undersöka hur väl eleverna stämmer in på vissa
karaktärsdrag). Samtidigt gav intervjumetoden goda förutsättningar för intervjupersonerna att känna tillit och därför berätta så mycket som möjligt. För att ytterligare öka elevernas benägenhet att öppna upp sig betonades författarens bakgrund inom fysik och matematik för eleverna. Anledningen till detta var att eleverna skulle känna att de pratade med någon som förstod deras begåvning. På detta vis etablerades även en naturvetenskaplig diskurs till intervjusammanhanget, vilket är en har diskuterats av Danielsson (2011) i en studie som undersökte diskursen i fysikämnet. I övrigt var ingen information given till eleverna mer än att intervjusvaren skulle användas till ett
Alla intervjuerna kretsade ungefärligt kring följande områden: 1. Hur tidigt visade sig elevens begåvning och hur?
2. Hur ser eleven i allmänhet på sig själv? Både nu och som yngre? 3. Vad tyckte eleven allmänt om grundskolan?
4. Vad tycker eleven om gymnasiet?
5. Vilken tycker eleven är den största skilnaden mellan grundskolan och gymnasiet?
6. I vilken utsträckning har ansträngningar gjorts från skolans sida för att eleven ska utmanas? 7. Hur tycker eleven att undervisning idealiskt sätt ska genomföras?
Frågorna kretsade på ett naturligt sätt hela tiden kring det naturvetenskapliga området. Att eleverna var högpresterande undersöktes också, men detta blev uppenbart så tidigt i intervjuerna att det inte gavs speciellt utrymme. Stort uttrymme gavs däremot till följdfrågor och de många gånger då eleverna själva spontant började berätta om saker var av stort intresse. Följdfrågan ”vilket område inom matematiken tycker du mest om” kom exempelvis upp på ett naturligt sätt i alla intervjuerna. Frågorna var både kopplade till den litteratur, som redovisas i nästa kapitel, genom att de
undersökte de mest karakäristiska dragen av särskilt begåvade elever, men dessutom ville frågorna syfta till att släppa ordet fritt, då de undersökte elevernas egna syn på vad exempelvis skolans spelar för roll för deras lärande.
Analys av intervjuerna
Efter att intervjuerna var gjorda analyserades de utifrån uppsatsens tre arbetsfrågor. Visade de intervjuade eleverna, utifrån vad litteraturen förutsade att de statistiskt sätt borde gjort, tecken på… 1. … att deras lärande i hög grad är självgående och drivs av en stark inre motivation?
2. … att de känner ett starkt behov av stimulans och av att få extra anpassningar? 3. … att de är emotionellt känsligare än genomsnittsbefolkningen?
Arbetsfrågorna fungerade med andra ord som en slags ”kodning” för hur intervjuerna analyserades. Att intervjuerna analyserades mot just dessa tre frågor var att de tre speciella karaktärsdrag som tas upp i dem är karaktäristiska särdrag hos speciellt begåvade individer enligt Silverman (2013). Annan information som kom upp i intervjuerna behandlades och analyserades separat från denna kodning i syfte att kartlägga elevernas situation ytterligare. Detta var nödvändigt för att kunna få fram en så komplett överblick som möjligt över hur framtida forskning inom fältet hade kunnat tänkas fortlöpa.
Etiska överväganden
Alla intervjuer gjordes i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebar bland annat att det betonades för intervjupersonerna, innan intervjuerna började, att de medverkade i studien av egen vilja och att deras konfidentialitet försäkrades. Dessutom fick intervjupersonerna information om att de, utan ifrågasättande, när som helst hade rätt att avbryta sin medverkan i studien fram till att den publicerats (Vetenskapsrådet, 2002).
Möjliga källor till skevhet kopplade till intervjuerna
I alla intervjusituationer kan det alltid finnas en viss skevhet. Dels kan sådan skevhet inträffa då nyanser i intervjuerna, såsom tonfall, betoning, ansiktsuttryck etc. inte alltid helt går att
transkribera. På grund av författarens bakgrund kan det även tänkas att vissa saker i intervjuerna togs som underförstådda och att det hade kunnat vara en möjlig källa till konfirmeringsbias (Nickerson, 1998). Det går å andra sidan att hävda att denna ömsesidigt upplevda, men underförstådda, förståelse hörde till diskursen i samtalen. Samtal som förs mellan naturvetenskapligt intresserade personer förutsäger en viss förkunskap från alla parter.
Ytterligare en möjlig källa till konfirmeringsbias hade kunnat komma från intervjuförättarens följdfrågor, på grund av att denne på förhand kände till elevernas begåvning och vad litteraturen säger om dem. Alla fyra svarade dock med direkthet och på ett mycket övertygande sätt som inte riktigt syns i transkriptionerna. Det hände även ett flertal gånger att de intervjuade personerna inte höll med intervjuförättaren, vilket indikerar att det inte fanns någon rädsla att säga emot eller att visa på en egen åsikt skild från intervjuförättarens.
En annan möjlig källa till skevhet är att elevernas svar hade kunnat tänkas bli färgade av dels författarens bakgrund och dels uppsatsens syfte. Riskerna eliminerades i så stor utsträckning som möjligt genom att syftet med uppsatsen inte helt prestenterades för eleverna. Därtill gjordes påståenden från intervjuförättaren som vittnade om undertecknads egna upplevelser av understimulans i skolan och om hur hans låga högstadiebetyg förvandlades till höga under en mycket kort tid. Detta i syfte att försöka bilda en viss känsla av gemenskap i intervjuerna, som i sin tur ville bidra till ett mer öppenhjärtat intervjuklimat, vilket hade kunnat tänkas få fram svar av högre öppenhet och större substans. En risk med detta hade kunnat tänkas vara att eleverna gavs incitament till att briljera. Risken bedömdes av författaren dock vara låg, med tanke på att de intervjuade eleverna onekligen hade många egna berättelser att bjuda på. Enligt författarens bedömning fanns det ingen anledning att betvivla deras trovärdighet på någon punkt.
Effekter av gruppdynamik övervägdes även eftersom elev C och D intervjuades tillsammans. Då eleverna kände varandra bra sen tidigare bedömdes det dock inte göra någon skillnad för resultaten att dessa två eleverna intervjuades som en grupp. Frågorna som ställdes under intervjuerna var av okänslig karaktär, båda eleverna var mycket väl medvetna om varandras begåvning sedan tidigare och författarens bedömning var återigen, att det inte fanns någon anledning för någon av dem att varken undanhålla eller överdriva något på grund av att den andra personen var med i rummet.
3. En presentation av relevant tidigare forskning
Det många personer kanske tänker på då de hör ordet ”begåvning” är det mått som kallas för intelligenskvot eller IQ. Detta mått klassificerar befolkningen i en normalfördelad fördelning efter resultat på speciellt utformade tester som kallas för IQ-tester. Testerna är konstruerade på så sätt att mönster ska upptäckas. IQ-testet ger ett estimat på provdeltagarens så kallade matematisk-logiska begåvning. Matematisk-logisk begåvning är vanligtvis hög i personer som presterar bra i matematik och dess tillämpningar (det vill säga främst de naturvetenskapliga ämnena).
En kort presentation av några olika typer av begåvning
IQ-måttet kan egentligen inte uttala sig alls om en persons totala intelligens eller begåvning, då det kan bara mäta matematisk-logisk begåvning genom sin konstruktion. För fullkomlighetens skull presenteras här därför kort några andra typer av begåvning. Enligt Gardner (1994) finns det minst sex ytterligare typer av begåvning förutom matematisk-logisk sådan. Dessa är:
1. Lingvistisk intelligens 2. Musikalisk intelligens 3. Visuell-spatial intelligens 4. Kroppslig-kinestetisk intelligens 5. Interpersonell intelligens 6. Intrapersonell intelligens
Kort sagt är lingvistisk intelligens förmågan att behärska språk. Den musikaliska intelligensen är förmågan att ta till sig musik inklusive att eventuellt spela eller komponera själv. Den visuella intelligensen är till exempel förmågan att kunna föreställa sig hur ett objekt hade sett ut om man hade vridit på det, utan att vända på det i verkligheten. Den kroppsliga intelligensen handlar om förmågan att kunna kontrollera och använda den egna kroppen. De sista två intelligenserna handlar om mänskliga relationer. Den interpersonella intelligensen handlar om samspelet mellan individen och personer i dess närhet, medan den intrapersonella intelligensen istället handlar om individens förmåga att utveckla det egna jaget.
Det finns en koppling mellan punkterna 0-2 och 5-6 då dessa vanligtvis hänger ihop med både ledarskap såväl som andra skolresultat (Cross & Coleman, 2005; Sternberg & Davidson, 2005). Däremot finns det inte någon sådan koppling mellan punkterna 3-4. Med andra ord är inte exempelvis en stark begåvning att spela fotboll en indikator på höga resultat i skolan i allmänhet (ibid.). Av denna anledning fokuserar skolan mest på denna så kallade intellektuella intelligenser, men delar dock ibland upp dem i ”språkliga” (1) respektive ”matematiska” (0) sådana. Då man talar om ”särskild begåvning” i skolsammanhang är det med andra ord vanligtvis just dessa intelligenser som menas, och det gäller fortsättningsvis även för denna uppsats.
Gardner hävdar i sin bok att vi inte vet exakt vilka faktorer som spelar in för att utveckla de olika begåvningarna (Gardner, 1994). Det ska poängteras att ingen intelligens ska anses vara överlägsen någon annan. Ibland är alla de sju olika intelligenserna på en mycket hög nivå hos en och samma person men vanligtvis är det en enstaka förmåga som sticker ut (Winner, 1996; Ruthsatz, Ruthsatz-Stephens, Ruthsatz, 2014). Denna uppsats fokuserar dock på just matematisk-logisk intelligens.
Ett försök till att definiera ”särskild begåvning”
Eftersom denna uppsats handlar om särskilt begåvade elever är det första som måste göras att fastställa vad vi egentligen menar med begreppet ”särskilt begåvning”. Det finns inget enkelt svar på frågan då det förekommer en mängd skilda definitioner. En enkel definition är helt enkelt att kalla alla individer som har en förmåga som är betydligt större inom ett område än vad som är typiskt, kan kallas för särskilt begåvad. Enligt denna lösa definition rör det sig om ungefär 2-4% av befolkningen (Bruhner, 2018).
Det finns en otalig mängd mer exakta definitioner. Mönks (2009) och Winner (1996) är några exempel. Vissa av definitionerna är starkare än andra och vilket också gör att att färre elever faller in under dem. Ett exempel på en mycket stark definiton är den som används av Gross (2002) i en studie av det som han kallar ”exceptionellt begåvade elever”. Då rör det sig om elever som har en IQ högre än 160. För denna mycket lilla del av befolkningen tillkommer en mängd saker för skolan att tänka på för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt, men gruppen är dock så liten att den inte är intressant för denna studies syften. Oavsett vilken av de mer moderata definitionerna som används går det att konstatera att det, trots små skillnader mellan de olika definitionerna, finns betydande likheter. Kärnan i samtliga av dem är att särskilt begåvade individer är individer som lär sig för lärandets skull, som lär sig snabbt och som är både kritiska och känsliga (Dweck, 2006; Freeman, 1980; Gross, 1989; Persson, 1997; Porter, 2005; Silverman, 2013).
En koppling mellan särskild begåvning och högkänslighet
Det verkar finnas en koppling mellan särskild begåvning och högkänslighet (Bruhner, 2018b). En högkänslig individ är extra känslig för intryck av skilda slag. Det rör sig om så väl fysiska intryck *
från ljud och ljus men också om att högkänsliga personer har en större känslighet för emotionella intryck än den stora majoriteten av befolkningen. Högkänsliga personer kan lätt drabbas av överstimulans, vilket är ett tillstånd då individen känner sig matt och paralyserad på grund av att sinnena blivit ”överhettade” av för mycket ny information eller för mycket intryck (Aron, 2013; Bruhner, 2018).
Högkänslighet finns hos mellan 20-30 % av befolkningen och är med andra ord betydligt vanligare än särskild begåvning, då ungefär bara 2-4 % av befolkningen är särskilt begåvade enligt den breda definition som etablerades i förra stycket (Bruhner, 2018b). Dock är det så att en mycket stor majoritet av alla särskild begåvade individer även visar tecken på högkänslighet (ibid.). En möjlig genetisk förklaring till högkänslighet är en underproduktion av signalsubstansen serotonin. Mer forskning behövs dock på området för att kunna fastställa detta säkert (Homberg, Schubert, Asan, Aron, 2016).
Vad karaktäriserar speciellt särskilt begåvade elever?
Begåvade individer ser mycket olika ut och det visar sig vara omöjligt att etablera någon slags generell metod för att direkt känna igen en sådan person. Faktum är att gruppen av särskilt
begåvade elever är mindre homogen än befolkningen i stort (Silverman, 2013). Många har bra betyg och är duktiga i skolan, men långt ifrån alla. Många särskilt begåvade elever presterar inte alls i
skolan, utan kanske istället uppfattas som stökiga eller lata av sina lärare. Det finns med andra ord ingen självklart koppling mellan begåvning och resultat.
Oavsett hur olika särskilt begåvade elever tycks vara som grupp uppvisar de, intressant nog, nästan alltid upp följande särskilda drag enligt bland andra Silverman (2013) och Winner (1996):
1. De är nyfikna och lär sig (självgående) saker för lärandets skull 2. De vill bli intellektuellt utmanade och är därför ofta ifrågasättande 3. De är vanligtvis emotionellt känsligare än genomsnittsbefolkningen
Vad gäller den första punkten så pekar mycket på att de allra flesta begåvade elever lär sig saker för lärandets egen skull och inte för att någon säger till dem. Kunskapstörsten och nyfikenheten drivs av en stark inre motivation som det är ovanligt att individer som inte är särskilt begåvade besitter (Silverman, 2013). Detta brukar resultera i att de vanligtvis lär sig läsa mycket tidigare än de flesta andra. Det finns även andra starka indikationer på att särskild begåvning ofta visar sig redan i tidig ålder. Särskilt begåvade barn leker ofta mycket helt för sig själva. De kan exempelvis ofta sitta mycket koncentrerat och bygga LEGO under långa stunder (Csikszentmihalyi, Rathunde, Whalen, 1993; Winner, 1996). Vad gäller individer som senare i livet blir mycket duktiga i matematik, och således har en hög matematisk-logisk begåvning, ställer dessa dessutom ofta frågor om hur världen fungerar som barn (Bloom 1985). De pratar även ofta med sina föräldrar eller andra om dessa frågor.
Gällande den andra punkten, så lär sig särskilt begåvade individer djupare än genomsnittliga personer och som en konsekvens av denna törst efter att förstå hur saker verkligen fungerar
ifrågasätter de ofta saker. Winner (2000) argumenterar för att sättet som särskilt begåvade elever lär är en medfödd förmåga och som inte kan vara ett resultat av träning. Därför är detta är ett
karaktäristiskt särdrag som inte är vanlig förekommande i personer som inte är särskilt begåvade (Silverman, 2013). Om en särskilt begåvad individ växer upp i en miljö som är kritiskt inställd elevens ifrågasättande föreligger en risk att individen, trots att hen från sitt eget perspektiv bara ställer oskyldiga frågor, kan kännas sig missförstådd och orättvist behandlad. I synnerhet om skolsystemet fokuserar väldigt mycket på de elever som riskerar att bli underkända på bekostnad av högpresterande elever, vilket Winner (2000) argumenterar för att det svenska skolsystemet gör. En del personer i samhället har på osakliga grunder förakt för personer som sticker ut på sätt som kan uppfattas som överlägsna, vilket är ett fenomen som i de skandinaviska länderna populärt kallas för ”jantelagen” och i Australien för ”tall poppy syndrome”. Enligt vissa synsätt är fenomenet vanligare i Sverige än i exempelvis USA (Baumeister, Boden, Smart 1996; Firestone 2009; Mitchell, 2016; Trotter, 2015). I amerikansk kultur uppmuntras däremot snarare motsatsen. I USA pratar man exempelvis därför bara om elever, som är duktiga på matematik och har självförtroende nog att våga testa sina idéer, som ”lovande framtida matematiker” (Mattsson & Vaderlind, 2008). Det implikeras alltså att någon, förutom att vara begåvad, även behöver ta för sig för att kunna lyckas. På grund av att den stora majoriteten av alla högbegåvade elever även är högkänsliga finns det en stor risk att eleven utvecklar ett slags introvert beteende och drar sig tillbaka om hen stöter på negativa attityder hos omgivningen. Ofta finns en rädsla av att sticka ut vilket gör att eleven frestas låtsas att prestera under sin förmåga för att bättre passa in socialt (Winner, 2000).
högkänslighet och särskild begåvning. Det finns naturligtvis undantag, men i allmänhet går det att fastställa att det som gäller för högkänsliga individer även stämmer in på den genomsnittliga särskilt begåvade eleven. Många särskilt begåvade individer (likt andra högkänsliga) reagerar därför ofta starkt på sin omgivning och det är någonting som personer som inte är högkänsliga kan ha svårt att relatera till eller förstå (O’Connor, 2002).
Förutom högkänsligheten i sig finns det även andra sätt som särskilt begåvade individer sticker ut genom att vara känsligare för sin omgivning än befolkningen som helhet. En viss typ av särskilt begåvade elever utvecklar ofta en rädsla för att misslyckas. Det rör sig om särskilt begåvade elever som är vana att vara högpresterande och att lyckas. De krav dessa begåvade elever ställer på sig själva kan få som en oönskad konsekvens att eleverna ogärna vill utmana sig själva av rädsla av att misslyckas (Dweck, 2006). Denna typ av perfektionism är något som oftare är förekommande hos särskilt begåvade elever än hos befolkningen i stort (Silverman, 2013).
Hur upplever särskilt begåvade elever i allmänhet skolan?
Det finns starka indikationer på att särskilt begåvade elever ofta vantrivs i skolan (Pettersson, 2007). Anledningarna kan vara negativa attityder och en känsla av att det straffar sig att ifrågasätta saker, som togs upp i förra stycket (Winner, 2000). Det är vanligt att dessa attityder förekommer bland elever, men häpnadsväckande nog även bland lärare (Persson, 2013; Pettersson, 2007).
Det är även mycket vanligt att särskilt begåvade elever är understimulerade och inte får nog med stimulans i form av utmanande uppgifter eller möjlighet till att fördjupa sig i de ämnen tycker är intressanta (Persson, 2019; Tolan, 1985; Wallström, 2010; m. fl.). Särskilt begåvade elever blir ofta mycket kritiska mot lärare om de upplever att det de får göra i skolan inte är betydelsefullt utan ”saknar mening”. Det här kan leda till att de slutar anstränga sig helt i skolan som en revolt mot att de inte känner att lärarna uppmärksammar deras behov (Wistedt & Lagergren, 2006). Skolkande kan komma som en konsekvens av detta (Engström, 2006). Det är inte ovanligt att särskilt begåvade elever börjar bråka med allt och alla för att få uppmärksamhet (Persson, 1997).
Ju tidigare eleverna tappar förtroende för skolan desto större konsekvenser får det och Pettersson (2007) hävdar att särskilt begåvade elever som slutar grundskolan med låga betyg riskerar att bli dömda för brott i mycket högre utsträckning än befolkningen i allmänhet senare i livet. Även särskilt begåvade elever som inte skolkar, som sköter sig och som bibehåller höga betyg råkar ut dock ofta ut för tråkiga konsekvenser om skolan inte uppmärksammar deras talang. De lär sig att det inte krävs mycket av dem för att lyckas och får därför problem då de senare i livet faktiskt stöter på utmaningar (Mönks, 2009). Det här leder även ofta till att särskilt begåvade elever aldrig behöver utvecka en god studieteknik, vilket kan bli problem då de kommer till universitetet (ibid).
På grund av att särskilt begåvade elever inte sällan lär sig betydligt snabbare än sina klasskamrater kan de lätt råka ut för att de låtsas att vara mindre begåvade än vad de är för att bättre passa in socialt (Winner, 2000). Detta kan leda till att eleven inte känner att hen är med i ett sammanhang om den inte blir stimulerad tillräckligt. Hos exceptionellt begåvade elever upplevs ofta en social isolering eftersom deras intellektuella nivå är så annorlunda jämfört med sina jämnårigas. Om de sätts i grupper med andra särskilt begåvade elever bryts verkar dock denna isolering brytas (Persson, 2019).
Några ord om motivationens betydelse för framgång
En av de viktigaste faktorerna för att lyckas inom något fält är motivation enligt Duckworth & Eskreis-Winkler (2013). Den personliga egenskapen att inte ge upp och att fortsätta kämpa mot ett givet mål, trots att en möter på motgångar, trots att en på förhand vet om att det troligtvis kommer att bli svårt att nå sitt mål och att en behöver resa sig upp från marken många gånger på vägen dit, kallas på engelska för ”grit”. Ämnet har tagits upp i en mängd andra artiklar och de av
Jachimowicz, Wihler, Bailey & Galinsky (2018), Smith (2014) och Bonneville-Roussy, Lavigne & Vallerand (2011) är bara några axplock. Detta personlighetsdrag föreslås vara en större enskild framgångsfaktor än talang. Därtill kan det tänkas att vem som helst som är mycket intresserad av ett ämne kan utveckla ”grit”. Dock föreslår även fast forskningen att ”grit” i någon mening är ett personlighetsdrag och att det, som ett sådant, kan tänkas vara delvis ärftligt. Det står hur som helst klart att detta ”jävlar anamma” kan förstärkas av positiva miljöer. En engagerad coach i idrott som alltid ser till att ett träningspass utnyttjas maximalt hade kunnat vara ett exempel på en sådan positiv miljö. Likaså hade engagemanget hos en sprudlande sångpedagog kunnat förstärka en
operastuderandes vilja att lyckas till varje pris.
Lärares och klasskamraters roll kommer på detta sätt naturligt in i denna uppsats. Det finns enligt litteraturen ingenting som hindrar en icke-särskilt begåvad individ att utveckla den här typen av mycket stark inre drivkraft mer än en särskilt begåvade individ. Hos den kategorin människor som undersöks i denna uppsats finns det dock vanligtvis en stark inre motivation att utgå ifrån. Om den inte utvecklas riskerar motivationen dock i snabb takt att dö, enligt tidigare diskuterad forskning från exempelvis Mönks (2009) och Silverman (2013). Kombinationen av ”grit” och exceptionell verkar som en stark indikator på framgång inom vilket fält som helst, och är ytterligare en anledning till att undersöka särskilt begåvade elevers lärandemiljöer.
Motivation är ett ämne som är mycket välbeskrivet både inom psykologisk forskning och bland populärvetenskapliga författare. Det går troligtvis att hitta böcker om ämnet i de flesta bokhandlar som har en avdelning om personlig utveckling. Dessutom finns en stor mängd information om ämnet på sociala medier och på videosajter som exempelvis Youtube.
4. Resultat: Intervjuer med fyra elever
Den här kapitlet är uppsatsens hjärta, då det kretsar kring intervjuerna med eleverna. De fyra elevernas svar behandlas individuellt för varje elev och analyseras utifrån de tre arbetsfrågor, som presenterades i inledningen och som tar upp typiska drag karaktäristiska för särskilt begåvade elever enligt Silverman (2013). I vissa fall används prestenteras även elevernas tankar om perfektionism som tas upp av Dweck (2006) samt aspekter av högkänslighet som tas upp av Bruhner (2018b). Det ska tas som underförstått att det är denna litteratur som har använts för att illustrera elevernas svar. I vissa fall används även annan litteratur från uppsatsens tredje kapitel. I de fallen noteras detta separat. Dessutom presenteras elevernas egna tankar om hur skolan har gjort saker som har påverkat deras lärande positivt eller negativt. Elevernas svar diskuteras sedan i nästa kapitel.
Faller eleverna in under definitionen för särskild begåvning?
Den första frågan som bör besvaras är dock om eleverna faller in under definitionen för att vara särskilt begåvade individer. Som nämndes i förra kapitlet så finns det en mängd olika definitioner av vad det innebär att vara särskilt begåvad, men exempelvis har Kreger-Silverman (1993)sammanställt en lista över ett antal karaktärsdrag som särskilt begåvade individer vanligtvis uppvisar i tidig skolålder. Denna lista kan fungera som en indikation, och säger att personer som 1. … har en hög aktivitetsnivå, inlärningsförmåga, uppmärksamhet och medvetenhet
2. … visar stort intresse för intellektuella utmaningar (pussel, tankenötter, etc) 3. … kan tänka och resonera kring abstrakta problem
4. … är reflekterande, nyfikna och har stor fantasi 5. … ställer gärna utmanande frågor
6. … är envisa, perfektionister, självmedvetna, oberoende och följer inte alltid strömmen 7. … har ett behov av att veta och förstå samt ett behov av logik
8. … har humor
9. … är ofta mycket känsliga
10. … är ofta mycket empatiska och har en stor känsla för rättvisa
i tidig ålder kan kallas för särskilt begåvade. Denna studie handlar om elever som går på gymnasiet, men genom att ägna ett visst intresse även för hur de var som mindre kastas ljus över en fullare bild, som är viktig för helhetsperspektivet.
I intervjuerna ställdes av denna anledning frågor till alla eleverna om hur de var som barn och hur de upplevde skolan och kunskap. Genom deras svar är det mer eller mindre direkt uppenbart att samtliga av eleverna sannolikt uppfyllde majoriteten av punkterna (1, 2, 3, 4, 5 och 7) som mindre. Samtliga elever lärde sig att läsa tidigt, var mycket intresserade av att lära sig, var exceptionellt duktiga och intresserade i skolan, ställde frågor och visade på en stark inre drivkraft av att lära. Deras skolor uppmärksammade att de hade lätt för sig och lät dem läsa uppgifter på förhand för tre av eleverna (A, B, C). Tre av eleverna (A, B och D) tyckte om att leka själva med LEGO vilket kan ses som en indikation på punkt 2 och eventuellt även 3. Elev B berättade att han hade
Sammanfattningsvis kan sägas att alla de fyra eleverna till mycket hög sannolikhet hade fallit in under definitionen av särskild begåvning även som barn. Att de i gymnasieålder fortfarande räknas som särskilt begåvade enligt Bruhner (2018b) står utom allt tvivel utifrån deras intervjuer.
Elev A: En kort presentation av eleven
Elev A är en sextonårig man från södra Sverige som går sitt första år på ett naturvetenskapligt program med bioteknikinriktning. Eftersom jag har undervisat eleven har jag följt honom under nästan en termins tid. Han är i stort sätt som om vilken annan sextonåring som helst. Dock ger han ofta ett intryck av att vara är äldre än vad han är. Han är utstuderat mogen för sin ålder och han beter sig som en vuxen, både i bemärkelse av hur han uttrycker sig och hur han för sig. Han lärde sig läsa vid fyra års ålder och förstod innebörden av matematiska koncept som lärs ut på högstadiet redan innan han hade börjat första klass. Under lektioner är han alltid fokuserad och uppvisar aldrig några tecken på att bli störd i sin koncentration. Han är ambitiös och lägger mycket tid på skolan. Hans föräldrar är från akademiska förhållanden, och i synnerhet är hans pappa lärare. Han har ett yngre syskon och på fritiden spelar han badminton.
Drivs eleven av en stark inre motivation i sitt lärande?
Eleven har ett stort intresse för matematik, och i synnerhet för abstrakta idéer. Han spenderar mycket tid med att själv läsa in matematikkoncept som inte sällan ligger på universitetsnivå. Hans begåvning och nyfikenhet är dock inte begränsad till matematikens domäner utan han visar även intresse för en stor mängd andra områden. Även inom de områdena läser han mycket själv, och det handlar även då om ämnesområden som han inte ”behöver” läsa in på grund av skolan.
Han lärde sig läsa tidigt (vid cirka tre års ålder) och hävdar själv att hans pappa var till stor hjälp för att hjälpa honom utveckla hans intresse för matematik. Detta kan illustreras av följande citat som handlar om hur hans pappa lärde honom matematik som sexåring.
A: Eller ja, han jobbar inte som lärare nu, men han är utbildad lärare på låg- och mellanstadie-nivå. Så han kunde förklara på ett pedagogiskt sätt, vilket gjorde att… i och med att jag var intresserad av det, och gillar att lära mig, så… även om jag inte visste hur jag skulle använda det så kunde jag ändå behålla den informationen [till nu] när vi faktiskt ska använda [det]. Jag tror att han la grunden för det… och han lärde mig roten ur och kvadraten av… vad det var [som koncept] redan när jag var sex år gammal. Och nu har jag mycket bättre förståelse för det, nu när vi faktiskt ska arbeta med det i skolan till exempel. Så jag har ju liksom alltid haft ett intresse för att lära mig och har [också] fått lära mig mycket matte och sånt hemifrån, ganska tidigt. Så det har fastnat, och jag har haft lättare för det, vilket har gjort det roligare, och det har bara fortsatt… [så att jag] har fått det som intresse. Och med naturvetenskap och sånt… jag har ett intresse för att lära mig nya grejer inom det i allmänhet… Jag gillar att förstå saker! Det tror jag är ett ganska bra sätt att förklara det på… och det är lite det som jag brinner för! Att lära mig nya grejer!
Eleven illustrerar här två saker. Dels påpekar han att det är lärandet i sig som är viktigt för honom och han understryker att det känns viktigt för honom att förstå saker. Den andra saken är att det är tydligt i en senare intervju att pappan inte var den som tog initiativ till att eleven skulle lära sig
vilja lära sig. Dels bekräftar eleven här att han lär sig saker för att han tycker om att lära sig saker och inte för att någon annan säger till honom, vilket är förväntat av litteraturen (Silverman, 2013).
Känner eleven behov av att få extra utmaningar?
Elev A har varit väldigt nöjd med skolan hittills och uttrycker det som att han har ”haft tur” med alla sina lärare. Eleven har, för första gången på en mellanstadielärares initivativ, fått extra anpassningar. I efterhand säger eleven att han inte insåg förrän efteråt att han saknade utmaningar, men att det blev roligare i skolan då han ”och några till” fick mer utmanande matmatikuppgifter än de andra i klassen.
A: Och det kan nog ändå ha hjälpt en hel del… och gjort det ännu lättare i skolan som helhet. Men nu hoppar jag tillbaka lite… han som jag nämnde innan, min mellanstadielärare… han är nog också en av dem som inspirerat mig [mycket]. Han kan nog också vara en ganska stor faktor till [att jag gillar att lära mig] ännu mer. Att jag började få de här lite mer avancerade uppgifterna… För jag, nu när jag tänker efter så… i fyran så var det nog, precis som du säger, att jag var lite understimulerad. Och när jag då snackade med honom så fick jag de här högre uppgifterna och någonting som… ja, inte var hur lätt som helst liksom.
Eleven uttrycker dock tydligt inte att han inte känner något speciellt behov av att ligga före de andra eleverna i hans klass i något ämne, så länge han får utforska sina intresseområden på fritiden. Han är med andra ord nöjd med att inte läsa några kurser på förhand. Å andra sidan säger han att det är svårt att säga hur det hade känts om han inte hade fått ventilera sina tankar med en intresserad lärare eller intresserade klasskamrater, då han hävdar att han aldrig har varit i den situationen sedan han gick i fjärde klass.
Hur ser eleven på sin omgivning i lärandesammanhang?
Enligt sig själv är elev A mycket känslig för hur andra personer mår. Det här är någonting som eleven tar upp vid ett flertal tillfällen vid båda intervjuerna med honom. Han tar även speciellt ofta upp hur viktigt det känns för honom att skolan är rättvis. Han har själv en känsla av att vara mycket lyckligt lottad och ägnar ofta tankar åt de som har det svårt.
A: […] jag är väldigt känslig för hur andra mår! […] jag verkligen hatar om andra personer mår dåligt. Jag hatar att såra någon annan… även om det skulle vara av misstag…
Dessa tankar är av relevans av flera anledningar: För det första förklarar eleven vid ett senare tillfälle hur han tycker att klassrumssituationer bör se ut. Det är av mycket stor vikt att elever som inte har det så lätt för sig blir får så mycket tid med läraren som de behöver, och av den anledningen kan han tänka sig att ”offra sig” på sin egen bekostnad. För det andra illustrerar citatet den typ av högkänslighet som beskrivs av Aron (2013). Detta resultat diskuteras mer djupgående i nästa kapitel.
