Litteraturförteckning

Aron, E. (2013). Den högkänsliga människan. Konsten att må bra i en överväldigande värld. Stockholm: Egia förlag.

Baumeister, R. Boden, J. & Smart, L. (1996). Relation of Threatened Egotism to Violence and Aggression: The Dark Side of High Self-Esteem (PDF). Psychological Review. 103 (1): s. 5–33. Tillgänglig från: 10.1037/0033-295x.103.1.5.

Bloom, B. (1985). Developing Talent in Young People. New York: Ballantine Books, 1985. Music Educators Journal, 72(1), s. 58–59.

Bonneville-Roussy, A., Lavigne, G.L. & Vallerand, R.J. (2011). When passion leads to excellence: The case of musicians. I Psychol Music. 2011.

Bruhner, E. (2018). Högkänslig... än sen då? Stockholm: Books on Demand.

Bruhner, E. (2018b). Särbegåvning och högkänslighet. I Nämnaren, 2018(3). Göteborgs universitet. Bunpuckdee, K. & Hedenberg, H. (2019). Samma behörighet, samma förkunskap?:

Ingenjörsstudenters syn på ämneskunskaper från gymnasiet, s. 21. Examensarbete. Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.

Burns, S. T. (2015). Neurofeedback in hereditary angioedema: A single case study of symptom reduction. I Applied Psychophysiology and Biofeedback, 40(3).

Cross, T. L., & Coleman, L. J. (2005). School-based conceptions of giftedness. Andra upplagan, s. 52–63. Cambridge: Cambridge University Press.

Csikszentmihalyi, M., Rathunde, K. & Whalen, S. (1993). Talented teenagers. The roots of success & failure. Cambridge: Cambridge University Press.

Danielsson, A. (2011). Characterising the practice of physics as enacted in university student laboratories using ‘Discourse models’ as an analytical tool. NorDiNa 7(2), 2011, s. 221. Faculty of Education, University of Cambridge.

Daverio, J. (1997). Robert Schumann, Herald of a "New Poetic Age”. Oxford: Oxford University Press.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education

Dimitriadis, C. (2012). Provision for mathematically gifted children in primary schools: an investigation of four different methods of organisational provision. Educational review, 64:2, s. 241-260.

Duckworth, A.L. & Eskreis-Winkler, L. (2013). True Grit. Association for Psychological Science. I

Observer, 2013:4. Artikel.

Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House.

Ericsson, A. K., Roring, R. W., & Nandagopal, K. (2007). Giftedness and evidence for reproducibly superior performance: An account based on the expert performance framework. I High Ability

Studies, 18, s. 3-56.

Firestone, R. (2009). Ethics of Interpersonal Relationships (PDF). s. 346. Karnac Books Ltd ISBN 978-1-85575-605-2.

Edfeldt, Å. & Wistedt, I. (2009). High Ability Education in Sweden: The Swedish Model. The Routledge International Companion to Gifted Education. Padstow: TJ International

Engström, A. (2006). Begåvade elever misslyckas i skolan. Lärarnas tidning, 2006(5).

Freeman, J. (1980). Gifted children: their identification and development in a social context. MTP Press Limited: International Medical Publishers.

Freeman, J. (2013). The long-term effects of families and educational provision on gifted children. Educational and Child Psychology. Vol. 30: 2, s. 7-17.

Flyvbjerg, B. (2003). Fem missförstånd om fallstudieforskning. Statsvetenskaplig Tidskrift. 106, s. 185-206.

Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Malmö: Brain Books AB.

Gross. M.U.M. (2002). Social and emotional issues for exceptionally intellectually gifted students. Första upplagan, s. 19-30. Waco, TX: Prufrock Press.

Gustafsson, B., Stigebrandt, E. & Ljungvall, R. (1981). Den dolda läroplanen. Stockholm: Liber. Hackney, H. (1981). The gifted child, the family and the school. Gifted Child Quarterly, 25, s. 51-54.

Institute for Advanced Study. (u.å.). School of Natural Sciences. Edward Witten. Webbsida. Hämtad från https://www.ias.edu/scholars/witten

Jachimowicz, J. M., Wihler, A., Bailey, E. R., & Galinsky, A. D. (2018). Why grit requires

perseverance and passion to positively predict performance. I Proceedings of the National Academy

of Sciences of the United States of America, 115(40), 9980–9985.

Jafari, H., Nyberg, A., Hilletofth, P., JTH, Industriell organisation och produktion, Högskolan i Jönköping, & Tekniska Högskolan. (2016). Postponement and logistics flexibility in retailing: A multiple case study from Sweden. Industrial Management & Data Systems, 116(3).

Homberg, J., Schubert, D., Asan, E. & Aron, E. (2016). Sensory processing sensitivity and serotonin gene variance: Insights into mechanisms shaping environmental sensitivity. I Neuroscience &

Biobehavioral Reviews. Volym 71, s. 472-483.

Iveroth, E. (2012). Nackdelar med fallstudier. [Presentation] Uppsala universitet,

Företagsekonomiska institutionen, 2012-03-05. Hämtad från https://studentportalen.uu.se › uusp- filearea-tool › download.action

Kozintseva, E., & Skvortsov, A. (2016). Variability of writing disorders in wernicke's aphasia underperforming different writing tasks: A single-case study: Writing disorder variability in wernicke's aphasia. I PsyCh Journal, 5(1).

Kreger-Silverman, L. (2000). Counseling the gifted and talented. CO: Love Publishing Mattsson, L. & Vaderlind, P. (2008). Elever med särskilda förmågor. I Nämnaren, 2008(3). Göteborgs universitet.

Langstrand, J., Drotz, E. (2016). Linköpings universitet. The rhetoric and reality of lean: A multiple case study. Total Quality Management & Business Excellence, 27(3-4).

Makkonen, H., & Virtanen, K. (2015). Social capital approach on enterprise 2.0: A multiple case study. I Technology Analysis & Strategic Management, 27(10).

Mattsson, L. & Petterson, E. (2015). Särskilt begåvade elever. Skolverkets stödmaterial. McLeod, S.A. (2014, Feb 05). The interview method. I Simply Psychology.

Mitchell, C. (2016) A Cautionary Tale for Tall Poppies and Women Leaders. Huffpost, 8 januari 2016.

Möller, G., Mescher, M., More, T. & Shafer, E. (1980) The Informal Interview as a Technique for Recreation Research, Journal of Leisure Research, 12:2, s. 174-182.

Mönks, F. (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur & kultur.

Naturvetarna (2016) ”10 utmaningar för framtiden”. Webbsida. Tillgänglig från https://

www.naturvetarna.se/vi-erbjuder/tidning-och-nyheter/2016/nr-1-2016/Tema-10-utmaningar-for- framtiden/ Läst 12 januari 2020.

Nickerson, R. (1998) Confirmation Bias: A Ubiquitous Phenomenon in Many Guises, Review of General Psychology, s. 175-220.

Ny teknik (2019). ”Framtidens ingenjör är en mångsysslare”. Webbartikel. Tillgänglig från https:// www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/framtidens-ingenjor-ar-en-mangsysslare-6971585 Läst 12 januari 2020.

Molander, S. Sustainable development and design. Chalmers tekniska högskola. [Presentation] mars 2017.

O’Connor, K.J. (2002). The application of Dabrowski’s theory to the gifted. The social and

emotional development of gifted children. What do we know? s. 51–60. Waco, TX: Prufrock Press. Papierno, P. B., Ceci, J. S., Makel, M. C., & Williams, W. M. (2005). The nature and nurture of talent: A bioecological per- spective on the ontogeny of exceptional abilities. I Journal for the

Education of the Gifted, 28, 312-332.

Persson, E. (2013). Raising achievement through inclusion, International Journal of Inclusive Education, 17:11, s. 1205-1220.

Persson, R. (1997). Annorlunda land: särbegåvningens psykologi. Stockholm: A&W.

Persson, R. (2019). Särbegåvade barn i skolan och deras hälsa (Working paper). Jönköping: Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med speciella matematiska förmågor, 18. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet.

Porter, L. (2005). Gifted young children. A guide for teachers and parents. Andra upplagan. Maidenhead: Open University press.

Ruthsatz, J., Ruthsatz-Stephens, K. & Ruthsatz, K. (2014). The cognitive bases of exceptional abilities in child prodigies by domain: Similarities and differences. I Intelligence, 44, s. 11–14. Sadie, S. (2019). Wolfgang Amadeus Mozart. I Enclopaedia Britannica.

Silverman, L. (2013). Giftedness 101. New York: Springer Publishing Company.

Smith T. 2014 Does teaching kids to get “gritty” help them get ahead? I NPR. Tillgänglig från

https://www.npr.org/sections/ed/2014/03/17/290089998/does-teaching-kids-to-get-gritty-help-them- get-ahead.

Skolverket. (u.å). Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever i gymnasieskolan, år 2018. (XLSX) [Dataset] Hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola- skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Betyg%20och%20st
 udieresultat&lasar=2017/18&run=1

Stake, R.E. (2006) Multiple case study analysis. The Guilford Press, New York.

Sternberg, R. J. (2001). Giftedness as developing exper- tise: A theory of the interface between high abilities and achieved excellence. High Ability Studies, 12, 159-179.

Sternberg, R.J., & Davidson, J.E. (2005). Conceptions of giftedness. New York: Cambridge University Press.

Svensson, P. Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik. Chalmers tekniska högskola. [Presentation] 25 februari 2015.

Tillväxtportalen, u.å. ”En framtid utan ingenjörer?” Webbsida. Tillgänglig från https:// www.tillvaxtsverige.se/utbildning/en-framtid-utan-ingenjorer/ Läst 12 januari 2020.

Tolan, S. (1985). Stuck in another dimension: The exceptionally gifted child in school. I Gifted

child today, 8(6), s. 25.

Trotter, S. (2015). Breaking the Law of Jante. Myth and Nation, 23. Universitetet i Glasgow. Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab.

Wahlström, G. (1995). Begåvade barn i skolan; duglighetens dilemma? Stockholm: Liber utbildning.

Wallström, C. (2010). Se mig som jag är: om särskilt begåvade barn i skolan. Varberg: Argument, cop.

Wallby, K., Carlsson, S. & Nyström, P. (2001). Elevgrupperingar - en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning.

Warne, R. T., & Price, C. J. (2016). A single case study of the impact of policy changes on identification for gifted programs. I Journal for the Education of the Gifted, 39(1).

Winner, E. (1996). Gifted children. Myths and realities. New York: Basic Books.

Wistedt, I. & Lagergren, R. (2006). Pedagogik för elever med intresse och fallenhet för matematik. I

Nämnaren, 2006(3). Göteborgs universitet.

Yin, R. (1994). Case Study Research and Applications - Design and Methods.

Ziegler, A., & Phillipson, S. N. (2012). Towards a systemic theory of gifted education. High Ability

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

Thomas Lundqvist är född i Halmstad och har en bakgrund i matematik och teknisk fysik huvudsakligen från Chalmers tekniska högskola i Göteborg.