3 Metod
4.2 Elevernas attityder
4.2.1 Attityder till undervisningen
I enkäten frågade vi först vad eleverna tyckte om undervisningen. Till denna fråga hade vi tre påståenden graderade i en fyrgradig skala. De olika påståendena var om
undervisningen var intressant – ointressant, lätt – svår och viktig – oviktig. Vi har valt att redovisa flickornas och pojkarnas svar separat för att se om det finns någon skillnad. I frågan om undervisningen var intressant ser vi ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar. Övervägande delen svarade att undervisningen var intressant eller alternativet närmast. Svaren på om undervisningen var lätt eller svår ser vi i Diagram 1 nedan.
Vad tyckte du om undervisningen?
0 2 4 6 8 10 12 14 Lätt Svår Pojkar Flickor
Diagram 1. Diagrammet visar i en fyrgradig skala om eleverna tyckte att
Här kan vi se att det finns en viss skillnad mellan flickor och pojkar, men skillnaden är inte signifikant. De flesta har svarat något av alternativen i mitten, men man kan se en tendens till att flickorna tycker att undervisningen varit lättare medan flest pojkar har valt alternativet närmast ”svår”.
Den sista frågan om undervisningen handlade om ifall den var viktig eller oviktig. Inte heller här kan vi se någon signifikant skillnad mellan könen. Det vi kan se är att
majoriteten av eleverna, både flickor och pojkar, anser att undervisning om blodomloppet är viktig.
4.2.2 Bedömning av den egna arbetsinsatsen
En annan del av enkäten behandlade elevernas egna arbetsinsatser. De fick svara på om de ansträngt sig mycket eller inte alls i undervisningen samt om de kände sig förberedda inför provet eller inte. På frågan om de ansträngt sig mycket finns det en signifikant skillnad mellan könen (p=0,007). Större delen av flickorna svarade att de hade ansträngt sig mycket eller alternativet närmast. Ingen flicka svarade att hon inte hade ansträngt sig alls. När det gäller pojkarna har endast två angett att de ansträngt sig mycket medan tre svarat att de inte ansträngt sig alls. De flesta av pojkarna har dock svarat alternativet intill ”ansträngt mig mycket”.
På frågan om de kände sig förberedda eller inte inför provet har övervägande delen svarat att de gjorde det eller alternativet bredvid. Vi kan inte se någon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar.
4.2.3 Attityder till provet
Andra delen av enkäten handlade om attityder till provet. Vi ville veta om eleverna tyckte att provet var lätt eller svår samt om provet visar vad de kan eller om det inte visar vad de kan. Diagram 2 och 3 nedan visar resultatet.
Vad tyckte du om provet? 0 2 4 6 8 10 12 14 Lätt Svårt Pojkar Flickor
Diagram 2. Diagrammet visar i en fyrgradig skala om eleverna tyckte att
provet var lätt eller svårt.
Vi ser att det inte var någon av eleverna som tyckte att provet var lätt. De flesta har svarat att provet var svårt eller alternativet intill. Ingen signifikant skillnad finns mellan flickor och pojkar.
På frågan om provet visar vad de kan eller inte har de flesta eleverna svarat alternativen i mitten. Här finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar
(p=0,032). Vi kan se i diagram 3 att flickorna i högre grad tycker att provet inte visar vad de kan. Ingen flicka har svarat att provet visar vad de kan medan två pojkar har angett det svaret.
Vad tyckte du om provet? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Provet visar vad jag kan
Provet visar inte alls vad
jag kan
Pojkar Flickor
Diagram 3. Diagrammet visar i en fyrgradig skala om eleverna tyckte att
provet visar vad de kan eller om det inte gör det.
Vi ställde även mer öppna frågor utan fasta svarsalternativ. Fråga 3 handlade om ifall någon/några frågor var svårare än de andra. Här kan vi se att den fråga som var svårast både enligt flickorna och pojkarna var fråga 7. Även fråga 8, 9 och 5 är frågor som de anser vara svåra. Några elever har svarat att alla frågor var svåra. En del av eleverna har förutom numret på frågan även beskrivit varför de var svåra. Många kritiserar frågorna och skriver till exempel att de frågor som inte hade tagits upp tidigare var svåra och att provet inte var anpassat efter deras kunskaper. En flicka skriver att ”det man fick klura på själv” var svårt och en pojke ansåg att ”vissa förståelsefrågor var svåra”.
Vi ville även veta om eleverna tyckte att det hade varit möjligt att memorera svaren på vissa frågor från boken eller från undervisningen, alltså om några frågor bara kräver utantillkunskap. Många tyckte att frågorna 1 och 2 var av den här typen. En del har även svarat att svaren på fråga 3 – 6 kunde memoreras. Ingen elev har svarat att frågorna 7 – 9 gick att svara på med utantillkunskap. En del har skrivit kommentarer utöver frågornas nummer. Många har skrivit att de läst för att lära sig utantill och att det var ”dåligt” att provet inte innehöll fler sådana frågor. En flicka skriver: ”Det man kom ihåg gav inte så många poäng”.
I fråga 5 undrade vi om det fanns någon/några frågor som krävde djupare förståelse. Även här är det fråga 7 som flest har angett; 18 elever tyckte att denna fråga krävde
djupare förståelse. Totalt har 41 elever skrivit nummer på den/de frågor som krävde förståelse. Fråga 8 och 9 kommer efter nummer 7 med 11 respektive 7 svar. Det är ingen som har angett fråga att 1 – 4 kräver djupare förståelse.
Vi var intresserade av att veta om eleverna lärde sig något nytt av provet och då det är en öppen fråga är svaren väldigt olika. Det som syns tydligt är att flickorna anser att de ha lärt sig att de ska ”plugga mer” till nästa gång. Exempel på kommentarer är:
Trodde jag var väl förberedd för provet, men det var mycket svårare än jag trodde så nästa biologiprov ska jag öva så jag kan analysera bättre.
Att frågorna skrivs på annat sätt än det jag tränat på, jag måste förstå dem lite bättre så går det nog bra.
Pojkarna tyckte att det var undervisningen som de lärt sig något av, inte provet. Men en pojke skriver:
Ja, saker som man inte hade tränat på som man inte kunde träna på fast som jag egentligen kunde fast jag visste inte att jag kunde.
Vi har även fått flera svar av typen ”om hjärtat”, ”om kroppen” och ”mycket mer om blodet”.
Vi lämnade också utrymme för övriga synpunkter. 21 elever valde att inte skriva några kommentarer. Av dem som har skrivit något skriver de flesta att provet var väldigt svårt eller till och med för svårt och att det som kom på provet inte var detsamma som de hade övat på. Några är nöjda med sin poäng även om det är sämre än vad de brukar prestera eftersom det var ”ett svårt prov”. En pojke tycker att det var ett roligt prov, men han tycker att han borde ha fått mer poäng.
5 Diskussion
Här diskuterar vi resultaten utifrån våra frågeställningar. Vi tar först upp huruvida det går att bedöma förståelse med ett skriftligt prov och i vilken utsträckning eleverna visade förståelse. Därefter diskuterar vi elevernas attityder till provet. Vi ger även exempel på hur prov kan användas i ett för eleverna utvecklande syfte.