3 Metod
5.4 Att utvecklas med hjälp av prov
Betygen i skolan ska sättas efter kursplanernas betygskriterier. Frågorna i vårt prov gav en viss poäng och den totala poängen kunde sedan ge ett betyg i just detta delmoment av biologikursen. Mer än två tredjedelar av eleverna hade en ganska stor, eller stor skillnad i andelen poäng mellan provets två delar. För sju elever var denna skillnad mycket stor, över 60 procentenheter. Trots att dessa sju elever inte har visat förståelse i större utsträckning har de ändå en totalpoäng som kan räknas som bra om man anser att
poängen speglar vilken kunskap eleven har. Enligt vår erfarenhet ger oftast en viss poäng på ett prov ett visst betyg. Detsamma gäller provet i vår undersökning. Om man tittar på våra resultat kan man fråga sig vad det egentligen är som poängen visar. Eftersom den största delen av provets poäng gavs för faktakunskaper kan eleverna få ett högre betyg trots brist på förståelse. Vi har kunnat konstatera att det är möjligt att bli godkänd även om man inte har den förståelse som kursplanen beskriver, då flera elever uppnått godkänt betyd genom att nästan enbart svarat rätt på faktafrågorna.
Vi har därför ställt oss frågan om det är lämpligt att använda sig av poäng på prov. Det är kanske bättre att istället ge skriftliga kommentarer om vad eleven har uppnått samt vad som krävs för att nå längre. Proven ska alltså inte enbart vara ett bedömningsunderlag för läraren och inte heller en negativ upplevelse för eleverna där de får reda på vad de inte kan. Provet bör inte lämnas och glömmas bort när det är rättat utan man bör fortsätta att arbeta utifrån det för att eleverna ska kunna utvecklas och se sin egen lärandeprocess. Marton med flera (1986) beskriver att ängslan av att misslyckas och göra bort sig kan bidra till att motivationen till lärande kan minska eller försvinna. En elev som ständigt misslyckas med skriftliga prov, och endast ser vad han eller hon inte kan, förlorar troligtvis ganska snart sin motivation. Poängen är alltså att försöka eliminera
prestationsångest och ängslan i samband med prov och istället använda dem för elevernas lärandeutveckling.
För att komma ifrån utantillärande är vårt förslag att man som lärare inte ger eleverna sidhänvisningar inför prov. Vi tror att det är en bra idé att inför varje avsnitt ge eleverna de mål som ska uppnås samt betygskriterier så att eleverna vet vad som förväntas av dem. De vet då vad de ska kunna och vad de förväntas förstå och kan själv arbeta mot dessa mål och det betyg som de siktar mot. Det krävs dock, som sagt, övning innan eleverna behärskar detta sätt att arbeta (Gallagher, 2007).
Eftersom förståelsefrågor är utformade så att eleverna ska kunna använda sin kunskap i nya situationer borde eleverna kunna lära sig något nytt av den här typen av frågor. Några elever har svarat att de hade lärt sig något nytt, om inte under provet så i alla fall när de sedan fick se svaren. Ett sätt att utveckla elevernas förståelse även efter provet kan därmed vara att noggrant gå igenom provfrågorna tillsammans och låta eleverna gruppvis lösa de uppgifter som de haft problem med.
6 Slutsats
Då vår undersökning är utförd i tre klasser på samma skola kan vi inte dra några generella slutsatser. Men vi tror att vår undersökning är tillförlitlig i den mån att om någon annan skulle utföra samma undersökning under samma förhållanden skulle de komma fram till liknande resultat. Proven är trovärdiga eftersom elever strävar efter att göra så bra ifrån sig som möjligt när de blir bedömda. Enkäter kan aldrig vara helt trovärdiga då svaren är en följd av respondenternas intresse av att besvara enkäten samt hur ärliga de är i sina svar. Vi upplever svaren som relativt ärliga då många ger uttryck för starka känslor som upprördhet och besvikelse. Därför anser vi att våra enkäter är trovärdiga i den mån eleverna har tolkat frågorna korrekt.
En viktig slutsats vi har kommit fram till under arbetets gång är att elever kan påverkas av hur läraren bedömer. Elever kan också ha olika erfarenheter av lärande och kan beroende på dem förhålla sig olika till undervisning och lärande (Newton, 2003). Lärandet kan också variera beroende på hur eleverna tolkar de krav som ställs (Marton m.fl., 1986). Vi har därför funnit att det gäller att vara tydlig för eleverna med vad målen med undervisningen är.
Eleverna i vår undersökning var i huvudsak negativa till provet som vi konstruerade. Det har vi full förståelse för, då deras prov vanligtvis inte ser ut på det sättet. Att de inte visade förståelse i så hög grad visar också att eleverna måste vara medvetna om att de ska lära för att förstå. I vårt fall var eleverna vana vid att lära sig det som står i läroboken och då nöjer sig många med den faktakunskapen utan att gå in på djupet för att förstå. I en undersökning som Marton med flera (1986) beskriver fick man också ett liknande utfall. De menar att studenterna minimerade sina ansträngningar genom att koncentrera sig på det som de visste skulle hända, det vill säga att de skulle få svara på en viss typ av frågor. Om eleverna är vana vid att reproducera faktakunskaper läser de alltså för att kunna dessa fakta utantill.
En annan viktig slutsats är att eleverna förutom att få reda på vad som krävs, även måste få reda på varför. Vi har konstaterat att det krävs ett intresse och ett engagemang för att kunna nå förståelse och då är det av vikt att eleverna vet varför de ska arbeta för förståelse. Om man inte är medveten om varför man arbetar mot ett visst mål är det lätt att man blir omotiverad (Marton m.fl., 1986).
Vi har också sett att provfrågorna måste vara tydliga när man ska bedöma förståelse med skriftliga prov. Man bör tänka på att eleverna inte alltid tolkar frågorna på det sätt som den som framställer dem. Sammanhanget som frågan ställs i har också betydelse för hur en elev svarar och om ett naturvetenskapligt svar krävs kan det vara ett problem för eleven om frågan är ställd i ett vardagligt sammanhang (Schoultz, 2000).
Slutligen vill vi påpeka att om man använder sig av poäng på prov bör man fundera över vad dessa poäng står för. Och om man ska sätta en gräns för vilket betyg man har uppnått för en viss poäng är det viktigt att den poängen verkligen innebär att betyget är uppnått enligt kursplanens betygskriterier.
7 Slutord
Förståelse är viktigt inte bara för att det ingår i kursplanernas mål utan även för att eleverna ska formas till samhällsmedborgare som kan vara med och påverka och fatta väl grundade beslut. De flesta lärare försöker nog att arbeta för förståelse men det är inte alltid så lätt. Det är inte förrän nu vi har insett hur komplext begreppet förståelse är och vad som krävs för att bedöma det. Då bedömning är en stor del av en lärares
arbetsuppgifter tror vi att vi kommer att ha stor nytta av att vi gjort denna rapport. Den lärdom om bedömning av förståelse som vi tar med oss ut i arbetslivet är följande:
• Man bör göra klart för sig själv vad förståelse innebär innan man kan bedöma det. • Man måste vara tydlig för eleverna med vad förståelse innebär, hur man bedömer
det och när man bedömer det.
• Förståelse är en aktiv process och vi som lärare kan inte ge eleverna förståelse utan det är något som de själva måste arbeta för.
• Att arbeta för förståelse kräver tid men vinsten man får är värd den tiden.
Avslutningsvis vill vi tacka alla elever som deltagit i vår undersökning, deras lärare som låtit oss experimentera och som hjälpt oss med provet, Gunilla Jakobsson för inspiration till förståelsefrågor samt Anders Jönsson för god handledning.
8 Vidare forskning
Vi har undersökt hur man kan bedöma förståelse med hjälp av skriftliga prov samt givit förslag på hur man kan arbeta med prov i ett utvecklande syfte. För att säkert veta om det är positivt för elevernas utveckling att arbeta på det sättet med skriftliga prov hade man behövt undersöka det.
Från början var tanken att vi utifrån prov och enkäter skulle välja ut ett mindre antal elever för intervju. Detta för att få en djupare bild dels av deras tankar kring provet men också för att kunna ställa frågor om varför de svarade eller inte svarade som de gjorde. Alltså för att se om vi har tolkat deras förståelse rätt. Detta fick vi tyvärr ingen möjlighet till då tiden inte räckte till.
En annan intressant aspekt är att undersöka vad elever som är medvetna om att de arbetar för förståelse tycker om denna typ av prov.
9 Referenser
Gallager, James J. (2007) Teaching science for understanding – a practical guide for
middle and high school teachers. New Jersey: Pearson Education, Inc
Henriksson, Anders (1995). Gleerups NO Biologi. Malmö: CWK Gleerups Utbildningscentrum AB
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i
Uppsala AB
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Löfgren, Horst (2005). Grundläggande statistiska metoder för analys av data med SPSS. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen
Newton, Douglas P. (2003). Undervisa för förståelse – Vad det är och hur man gör det. Lund: Studentlitteratur
Marton, Ference & Hounsell, Dai & Entwistel, Noel (1986). Hur vi lär. Stockholm: Bokförlaget Rabén Prisma
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Selghed, Bengt (2006). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och
Schoultz, Jan (2000). Att samtala om/i naturvetenskap. Kommunikation, kontext och
artefakt. Linköping: Linköpings universitet.
Sjøberg (2000a). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Sjøberg, Svein (2000b). Science and Scientists: The SAS-study [www] Hämtat på: http://folk.uio.no/sveinsj/SASweb.htm. Hämtat den 23 november 2006. Skolverket (1993). Naturorienterade ämnen. Ekologi och människokroppen.
Huvudrapport. Stockholm: Liber
Skolverket (2000a) Kursplaner och betygskriterier [www] Hämtat från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=15&skolfor m=11&id=2087&extraId=. Hämtat den 30 december 2006.
Skolverket (2000b). Kursplaner och betygskriterier, naturorienterade ämnen. [www] Hämtat från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolfor m=11&id=3878&extraId=2087. Hämtat den 29 november 2006.
Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Stone Wiske, Martha (1998) Teaching for understanding –Linking research with
practice. San Francisco: John Wiley & Sons, Inc.
Wikipedia (2006) [www] Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Artefakt. Hämtat den 29 december 2006.
Bilaga 1: Biologiprov – blodomlopp
1. Sätt ut hjärtats delar enligt numreringen 1-7. (7 p)
2. Vad heter de blodkärl som för blodet a) till hjärtat? b) från hjärtat? (2 p)
3. Vad består blod av? (4 p)
4. Vad händer i kroppen när du smittas av mässlingen om du redan haft sjukdomen som barn? Mässling är en virussjukdom som man bara kan ha en gång. (6 p)
5. Vilken skillnad kunde du se mellan höger och vänster kammares väggar när vi dissekerade lammhjärtan? Förklara varför den skillnaden finns. (3 p)
6. Varför låter varje hjärtslag som ett dubbelslag, ”dunk-dunk”? (4 p)
7. De som står högvakt utanför slottet i Stockholm står alldeles stilla i flera timmar och får inte röra sig. Ibland händer det att en vakt svimmar. Vad kan det bero på? (6 p)
8. Varför dör man om hjärtat stannar en längre stund? (6 p)
9. Du är ute på en joggingrunda. Du har en pulsmätare och du ser att den visar 60
slag/minut. Ganska direkt börjar du andas fortare och efter ett tag har den ökat till 120 slag/minut.
a) Varför har pulsen ökat och varför andas du fortare? (6 p)
b) Efter en stund snubblar du på en stor sten och skrapar hål på ditt knä. Det blöder en liten stund sedan märker du att blödningen stannat av. Vad är det som har skett i din kropp? (4 p)
Bilaga 2: Enkät
Under fyra veckor arbetade vi med blodomloppet. Vi hade teoretiska lektioner, praktiska övningar som dissektion av lammhjärta, pulsmätning och blodtrycksmätning. Efter detta fick ni göra ett prov. Nu vill vi veta vad du tyckte om undervisningen och provet. Detta gäller enbart provet och lektionerna om blodomloppet.
Jag är:
flicka
pojke1. Vad tyckte du om undervisningen?
Intressant Ointressant
Lätt Svårt
Viktigt Oviktigt2. Vad tyckte du om provet?
Lätt Svårt
Provet visar Provet visar inte alls
vad jag kan vad jag kan
3. Var det någon/några frågor du tyckte var svårare att svara på? I så fall vilken/vilka?
____________________________________________________
____________________________________________________
4. Fanns det någon/några frågor man kunde memorera svaren på (från boken eller lektionerna)? I så fall vilken/vilka?
____________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________
5. Fanns det någon/några frågor som krävde djupare förståelse, alltså mer än bara utantillkunskap? I så fall vilken/vilka?
____________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________
6. I undervisningen har jag
Ansträngt mig Inte ansträngt
mycket mig alls
7. Inför provet
Kände jag mig Kände jag mig inte
förberedd alls förberedd
8. Tycker du att du lärde dig något av provet? I så fall vad?