Att med hjälp av ett skriftligt prov ta reda på i vilken grad eleverna har

Syftet med vår undersökning var att se om man kan bedöma elevers förståelse med ett skriftligt prov. Detta är viktigt då betygskriterierna säger att en förståelse krävs för betyget godkänd. Eftersom skriftliga prov ofta används som betygsunderlag i skolan bör dessa rimligtvis mäta förståelse. För att främja elevernas lärande är det en fördel om man även använder skriftliga prov i ett utvecklande syfte och inte enbart som betygsunderlag. Det är möjligt att mäta förståelse när man ser på den som en handling. Om man väljer att bedöma förståelse med ett skriftligt prov är handlingen att kunna förklara det som efterfrågas (Stone Wiske m.fl., 1998).

Vi kan konstatera att de flesta av de elever som har gjort vårt prov har fler poäng på faktadelen än på förståelsedelen. Som vi tidigare beskrivit bygger förståelse på

faktakunskaper och är faktiskt inte möjlig utan dessa (Newton, 2003; Stone Wiske m.fl., 1998). Därför är det bra att eleverna har lärt sig fakta, men inte att de har stannat vid denna.

Elevers inlärning kan påverkas av lärarens bedömningssätt (Newton, 2003) och om de är vana vid att det räcker med faktakunskaper nöjer de sig med att lära sig fakta utantill (Korp, 2003). För eleverna är ofta betyget viktigt och bra resultat leder till bra betyg. Om det är faktakunskaper som efterfrågas på proven strävar de då i första hand efter det, vilket kan göra att förståelsen blir lidande. Om man ska arbeta för förståelse måste man undervisa för det, bedöma det och informera eleverna om vad som bedöms. Men det är inte heller tillräckligt att säga till eleverna att de ska förstå, då förståelse inte har samma innebörd för alla. Man måste vara tydlig med vad förståelse innebär så att eleverna vet vad som räknas (Newton, 2003).

5.1.1 Hur god förståelse visade eleverna?

Eleverna i vår undersökning har framför allt lärt sig fakta från de sidor i boken som de läst på inför provet. Det verkar också som om många nöjer sig med denna kunskap. Felet ligger inte i att eleverna lär sig fakta, utan i att de stannar vid den kunskapen.

Vi nämnde tidigare att de som har större andel poäng på del 2 än del 1 har en

totalpoäng på provet som ligger under 14,5 och därför kan vi inte säga att dessa visar på en större förståelse än någon annan. Även om de har fler poäng på andra delen är denna poäng inte hög. Exempelvis har en pojke 2,5 poäng på första delen och 4 poäng på andra delen.

Vår undersökning visar att det ändå är en del elever som har förståelse. Vi gav ett exempel med en flicka som hade totalt 37 poäng och bara 3 procentenheters skillnad mellan delarna. Vi kan se av hennes prov att även hon har lärt sig fakta utantill, till exempel vet hon att blod består av 60 % blodplasma och 40 % blodkroppar. Skillnaden är att hon kan använda sina faktakunskaper flexibelt och därmed har hon förståelse enligt vår definition. Som vi nämnt tidigare har vi inte förberett eleverna för denna typ av frågor då vi ville se om de har någon förståelse när de har läst på som vanligt inför provet. Vi kan av resultaten konstatera att de flesta inte har en förståelse.

5.1.2 Är ett skriftligt prov lämpligt?

Var provet ett bra sätt att bedöma förståelse? Vi tror att detta är ett sätt för läraren att se vilka elever som har en förståelse. Det gäller att se till att frågorna verkligen mäter förståelse. Svaret ska inte ha tagits upp på lektionerna eller stå i läroboken, det vill säga eleverna ska inte ha haft möjlighet att memorera svaret.

Man kan aldrig garantera att alla uppfattar en fråga på samma sätt, men för att undvika oklarheter måste frågorna vara tydliga. I denna aspekt känner vi att vi kunde ha varit bättre. Framför allt fråga 7 är inte så tydlig som man skulle ha önskat. Många elever påpekar att det kan finnas flera olika anledningar till att vakten svimmade. Det var inte självklart för alla att frågan hade med blodomloppet att göra. En del skrev till exempel att han kanske inte hade fått äta och dricka på länge. Vi skulle kanske ha påpekat i frågan att det hade med blodomloppet att göra eller skrivit ut information som eliminerat felaktiga tolkningar.

Det är viktigt att man som lärare väljer bedömningsmetod efter vad det är som ska bedömas. Det är inte alltid som ett prov är lämpligast att använda (Korp, 2003). Även eleverna är olika och det bedömningssätt som passar en elev kanske inte passar en annan. Av dessa anledningar kan det vara bra att variera sig (Newton, 2003).

Andra sätt att bedöma förståelse kan vara diskussioner, essäprov, redovisningar och rollspel. Fördelen med diskussioner framför skriftliga prov är att eleverna har större möjlighet att ställa frågor och få diskussionsfrågan förtydligad.

Vi har tidigare nämnt att både språket och sammanhanget har betydelse för hur en elev svarar på en fråga. Även artefakter av olika slag har visat sig vara till hjälp för elever vid naturvetenskapliga diskussioner (Schoultz, 2000). Därför är det inte säkert att alla elever visar sin förståelse vid ett skriftligt prov där de på egen hand får tolka frågorna. Å andra sidan är det inte alla elever som tar för sig vid en diskussion och de visar därmed inte heller sin kunskap. Återigen kan vi konstatera att variation är att rekommendera. För att minska feltolkning av provfrågor kan man också gå igenom alla frågor tillsammans i klassen innan eleverna börjar skriva. Men det är då viktigt att man inte säger för mycket, så att man ger eleverna svaren.