Elevernas beskrivningar sorterade utifrån Zone of Proximal Development/

Nedan visas först i figur 5 utgångsläget för sorteringen av data utifrån elevernas beskrivna händelser som bygger på Vygotskijs Zone of Proximal Development. Sorterings och analysverktyget som bygger på ZPD har utvecklats med hjälp av Cummins (1996) fyrfältare. Elevernas beskrivningar av händelser är framförallt placerade i tre av lärandezonerna, tillskillnad från lärarnas beskrivningar som placerades i alla fyra zonerna.

Zone of Proximal Development Det som redan är känt för inläraren/det inläraren redan kan.

Den nya kunskapen som är för svår för inläraren att ta sig an på egen hand. Inläraren behöver stöttning av en mer kompetent individ.

Det främmande och helt nya.

För enkelt – vilket kan medföra uttråkning och minskad motivation

Utmanande och kan verka motiverande

För svårt – vilket kan påverka motivationen negativt

Figur 5 - Sortering utifrån lärandets fyra zoner - egenkonstruerad figur fritt skapad utifrån Vygotskijs ZPD

I figur 6 nedan presenteras elevernas situationer placerade utifrån min tolkning och sortering av data. Cummins (1996) fyrfältare har användes som inspiration för att kunna tydliggöra fler steg i och med att lärarnas beskrivningar krävde det utifrån vad som framkommit ur data. Elevernas händelser behöver inte fyra zoner men för likvärdigheten skull används samma figur för eleverna som för lärarna. Elevernas beskrivna händelser benämns H1, H2, händelse 1 och händelse 2.

Figur 6 - Sortering utifrån lärandets fyra zoner - egenkonstruerad figur fritt skapad utifrån Cummins (1996) fyrfältare. 4.Lärandezon *Hugo H1 *Ingrid H1 *Julie H1 *Kristine H1 *Lena H1 1.Frustrationszon *Ingrid H2 *Lena H2 2.Uttråkningszon *Hugo H2 *Julie H2 *Kristine H2 3.Trygghetszon

I figur 6 ovan är elevernas beskrivningar av sina olika händelser sorterade utifrån Vygotskijs ZPD och Cummins (1996)

1. Frustrationszonen där eleven inte har stöd av exempelvis en lärare samtidigt som det är för svårt för eleven att klara på egen hand.

2. Uttråkningszonen där det är för enkelt i förhållande till elevens kunskaper.

3. Trygghetszonen där det fortfarande är för enkelt men eleven tycker det är bekvämt att vara där för eleven vet att denne lyckas.

4. Lärandezonen där eleven oftast med stöd av en mer kompetent utmanas och kommer vidare i sin kunskapsutveckling.

I figur 4, frustrationszonen, är uppgiften för svår och den stöttning som behövs saknas vilket medför att det förväntade lärandet saknas. Stödet behöver komma från en mer kompeten exempelvis en lärare. Ingrids och Lenas H2 har placerats där då det som framkommer i deras beskrivningar är hur de upplever att uppgifter som är för stora, tar mycket tid som de arbetar med länge är svåra. I dessa uppgifter uppfattar jag att eleverna har stort ansvar och frihet, vilket inte alla klarar. Lärarens stöttning uteblir och därmed skapas en frustration hos Ingrid och Lena. I figur 4, uttråkningszonen, saknas utmaning helt och det eleverna ska utföra är för enkelt och saknar meningsfullhet. Händelserna som är placerade där är Hugo H2, Julie H2 och Kristine H2. Det som framkommer ur elevernas beskrivningar är att uppgiften är tråkig, ointressant, svårt, tungt, meningslöst, tidskrävande och ointressant. Dessa elever gör vad som förväntas av dem även om de är omotiverade. Att placeringen blev i uttråkningszonen är att eleverna ändock vet vad de ska göra och genomför vad som förväntas av dem. Hugos händelse 2 placerats och det är en lektion i svenska där målet är att skriva en utredande text med innehåll minoritetsspeåkets utveckling. I hans beskrivning framkommer det att uppgiften är stor, tung, saknar intressant innehåll och att han inte bryr sig om innehållet i de texter som ska läsas. Men han genomför ändå uppgifter eftersom han strävar efter ett högre betyg och då var man tvungen att göra denna uppgift. Anledningen till att händelsen placerades i denna zon trots utrycken att uppgiften var stor, tung och ointressant och inte i frustrationszonen, är för att Hugo genomförde uppgiften och därmed visade att han klarade av den utan vidare stöttning.

Det som framgår i figur 4, trygghetszonen där ett lärande inte sker men eleverna vet vad som ska göras. Ingen av elevernas beskrivna händelser går att placera i trygghetszonen och en av anledningarna kan vara att eleverna ger sin upplevelse jämfört med lärarna som ska tolka och förstå vad de ser hos eleverna i deras agerande, vilket är intressant.

Det som framgår i figur 4, lärandezonen är Hugos, Ingrid, Julies, Kristines och Lenas beskrivningar där de gav exempel på lektioner som väckte motivation vari de upplevde utmaningar med tydligt stöd från lärarna, vilket borde generera ett lärande. Hugos och Ingrids beskrivning ar av händelse 1 är lika så det finns anledning att tro att de beskriver samma lektion men ingen av dem utrycker detta. Både Hugo och Ingrid beskrev att deras motivation väcktes genom att lektionen var roligt, kändes meningsfullt, högt tempo med viss tidspress, förståeligt, nyttigt och möjlighet att nå höga betyg. Lektionen/lektionerna de båda beskrev var en engelsklektion där de hela tiden utmanades och att de kände att de blev klara med saker, vilket båda var överens om att det var motivationshöjande. Likaså Julies beskrivning av händelse 1 är placerad här och lektionen hon beskrev innehöll uppgifter där hon visste vad som förväntades

av henne, att det är intressant, att läraren är vägledande och stöttande samt att uppgifter /övningar ska vara avgränsade och tydliga. Kristines händelse 1 beskriver att en lektion som är motiverande har ett givande innehåll, är nyttigt och det ska vara meningsfullt. Hon nämner vid tillfälle en lektion där de lär sig om att beräkna hästars foder och att det är en lektion med ett meningsfullt och nyttigt innehåll. Genom att ha koll på vad som förväntas av en elev beskriver Lena i H1 som motivationshöjande. Lena beskriver utvecklingssamtalen som meningsgivande, vilket ger henne kontroll på vad som ska göras. I lärandezonen samlas de beskrivningar som väcker motivation, vilket visar vikten av motivationen för ett vidare lärande.