På grund av lärarens och elevens skilda (föreställnings)världar uppstår lätt en krock mellan vad skolan enligt skollagen (2010:800) ska göra, individens vilja att söka identitet snarare än kunskap (Hargreaves, 2010) och elevens motivation vilket kan förklara skillnaden mellan lärarens beskrivning av en elevs motivation och elevens upplevda motivation, då läraren representerar skolans föreställningsvärld. Vad som däremot framgår i studien är att elever visar en mer nyanserad bild av deras upplevelse av motivation (till skolarbete) jämfört med lärarnas beskrivning av elevernas motivation i studien. Resultatet av denna fallstudie skulle kunna medföra starten till ett utvecklingsarbete för att skapa större elevinflytande på just denna skola.
Skolans huvuduppdrag är att utbilda och stå för kunskap (Skollagen, 2010:800) samtidigt som svårigheten ligger i att elever idag ifrågasätter den kunskap som representeras, vilket ställer höga krav på läraren (Hargreaves, 2010). Skolan som länge representerat sanningen har inte sanningsmandatet längre, utan det högteknologiska samhället medför högre krav på lärarens didaktiska förhållningssätt i klassrummet idag. Lärarens relationella kunnande verkar också ha stor betydelse för elevernas motivation, tillika lärande.
Lärare kan kanske inte göra så mycket åt elevers inre motivation men desto mer gällande elevens yttre motivation, vilket återigen visar hur betydelsefull en lärare är i klassrummet. Problemet som kan uppstå är precis som Giota (2002) presenterar i sitt forskningsresultat, att skolan många gånger ses ur ett vuxet perspektiv. De vuxnas förklaring bygger på en tolkning med bakgrund av de vuxnas egna skolerfarenheter och det skapar inte rätt förutsättningar för eleven. Krocken som uppstår kanske kan förklara varför elevers motivation inte helt stämmer överens med lärarnas uppfattning av elevers motivation. Om elever fick större inflytande över sin skolgång både i att beskriva hur de vill ha det och hur de upplever skolan skulle deras motivation kanske inte eka med sin frånvaro. Alla elever kommer inte från hemförhållanden som förbereder för och stärker skolgången utan det största jobbet måste ligga i skolan.
Avslutningsvis vill jag lyfta vikten av att lyssna på eleverna för att kunna synliggöra deras bild av skolan för att vi ska kunna arbeta oss närmare en gemensam bild av skolan. Motivation är komplext men med hjälp av de teorier som använts i studien tycks en relativt logisk förklaring skönjas - för att nå ett mål behöver vägen dit vara tydlig, hanterbar, begriplig och meningsfull. För att detta ska vara möjligt behöver lärare ha god relationell kompetens tillsammans med en bred samt djup ämneskunskap. Om lärare har kunskap om elever och goda ämneskunskaper med bredd samt djup, ökar möjligheten för ett gott didaktiskt klimat i klassrummet. Goda ämneskunskaper tillsammans med god relationell kompetens i klassrummet medför en nyanserad känsla för hur motivation och lärande ska utvecklas hos elever. Motivation och lärande är två begrepp som jag alltid sett som tätt sammanlänkande men har nu vuxit fram ännu starkare.
Litteraturförteckning
Bok
Antonovsky, A. (2019). Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm.
Carlgren, I. (2018). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Bokförlaget Diadalos: Göteborg.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund.
Johansson, A., Sandberg, M. (2015). Kritiska händelser i förskolan. Johansson, A., Sandström, M. (red). Studentlitteratur AB: Lund.
Krogsmark, T. (2003). Den tidlösa pedagogiken. Studentlitteratur AB: Lund.
Hargreaves, A. (2010). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur AB: Lund.
Internetkällor
Butterfield, L., Borgen, W., Amundson, N., & Maglio., A-S. (2005). Fifty years of the critical incident technique: 1954-2004 and beyond. Qualitative Research. vol. 5:4, 475-497.
Constantinou, S, C. & Nicolaou, A, S. (2017). “Motivation, Challenges, Support (MCS) Cycle Model for the Development of PBL Tutors”. Education, 1 (7). February 2018. 1-35. Dælen, M. (2017). ”Completion in vocational and academic upper secondary school: The importance of school motivation, self-efficacy, and individual characteristics". European
Journal of Education.Sep2017, Vol. 52 Issue 3, 336-347.
Fan, W. & Wolters, A, C. (2014). “coolmotivation and high school dropout: he mediating role och ducational expectation”. British Journal of Educational Psychology, 2014, 84, 22–39. Flanagan, C,. F. (1954). “Psychological Bulletin”. Flanagan, J. C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin, 51(4), 327-358.
Giota, J. (2002). ”Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt”.
Pedagogisk Forskning i Sverige 2002. Vol 7. (4). s 279–305.
Hargreaves, A. (1999). ”Schooling in the New Millenium: educational research or the postmoderns age”. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education. Dec99, Vol. 20
Issue 3, 333.
Haerens, L., Krijgsman, C., Mouratidis, A., Borghouts, L., Cardon, G., och Aelterman, N. (2019). “How does knowledge about the criteria for an upcoming test relate to adolescents’ situational motivation in physical education? A self-determination theory approach”.
Hoel Løkensgard, T. 1995: Elevsamtalar om skriving i vidaregåande skole. Responsgrupper i
teori og praksis. Avhandling for graden doctor artium. PPU- serien. Universitetet i
Trondheim. Trondheim.
Hornstra, L., van der Veen, I. & Peetsma, T. (2016). ”Domain-specificityof motivation: A longitudinal studyin upper primary shool”. Learning and Individual Differences Volume
51, October 2016, 167-178.
Kahndelwal, A., K. (2009). “Effective Teaching Behavior in the Collage Classroom: A Critical Incident Technique from Students´ Perspective”. International Journal of Teaching
and Learning in Higher Education 2009, Volume 21, Number 3, 299-309.
Nylander, L. (2017). ”Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan”. Hämtat den 16/11 2019. Hämtat från: https://www.forskning.se/2017/11/09/grit-ar-grejen-om-du-vill- lyckas-i-skolan/.
Ryan, M, R. & Deci, L, E. (2000). ”Self-Determination Theory the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being”. American Psychological Association. Vol.
Vol. 55, No. 1, 68-78.
Ryan, M, R. & Deci, L, E. (1999). ”Intrinsic and Extrinsic Motivation: Classic Definitions and New Directions”. Contemporary Educational Psychology 25, 54–67 (2000).
Skollagen. (2010:800). SFS. Utbildningsdepartementet. Hämtat den: 24/11 – 2019.
Hämtat från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Skolverket. (2019). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtat den: 28/1-2019
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan.
Skolverket. (2019). Attityder till skolan. Rapport 479. Hämtat den 1/11-2019 Hämtat från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4138. Vetenskapsrådet.se (2020). Vetenskapsrådet. Hämtat den: 15/5-2020
Hämtat från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf.
Vygotskij, L., S. (2006). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos AB: Göteborg. Vygotskij, L. (1986). Thought and Language. The MIT Press: Cambridge.
Hej
Mitt namn är Jennifer Sembrant och jag studerar ett mastersprogram i didaktik vid Mdh, Mälardalens högskola. Just nu skriver jag en masteruppsats i didaktik och ämnar undersöka elevers upplevelse av motivation kring sina gymnasiestudier samt lärares upplevelse av motivationen hos eleverna.
Undersökningen går ut på̊ att jag ska analysera elevers diskussioner kring sin upplevda motivation. Undersökningen kommer inledas med att du ska diskutera några förbestämda frågor om motivation och skolarbete, som du kommer ha förberett svaren till, tillsammans med några andra elever. Därefter kommer jag analysera svaren och använda dessa som underlag i min undersökning. Din medverkan är frivillig men väldigt betydelsefull för mig. Undersökningen kommer inte att beröra enskilda elevers upplevelser och allt som sägs kommer anonymiseras, inga namn kommer att finnas i det slutliga resultatet. Om du vill deltaga i undersökningen var vänlig att kontakta mig. Har du några frågor är du välkommen att ställa dem nu eller under undersökningens gång.
Tack för er medverkan! Mvh, Jennifer Sembrant Kontaktuppgifter:
Jennifer Sembrant: e-post jennifer.sembrant@gmail.com
Bilaga 2: Frågor gruppsamtal
Du är en av några lärare/elever som ska diskutera kritiska händelser där du upplevt att motivation och omotivation synliggjorts under en lektion. Fundera ut en situation där du upplevt att elever/du har varit motiverade och en situation där du upplevt omotivation bland elever/hos dig. Använd nedan skrivna frågor för att strukturera dina exempel.
Besvara dessa frågor: 1. Var hände det
2. Vilka var inblandade 3. Hur började det?
4. Vad gjorde de inblandade? 5. Hur slutade det?
6. Varför blev det inte bra? 7. Hur kunde det ha blivit bättre? 8. Varför blev det bra?