Elevernas perspektiv

I fråga om ledarskapsfaktorer om strukturer av regler och konsekvenser så svarade eleverna generellt att de inte alls var medvetna att det fanns några regler men ännu viktigare så menar de att det heller inte behövdes några regler. Ömsesidig respekt visade sig vara viktigt i denna fråga för flertalet elever i studien och de upplevde klassrumsklimatet som relativt fritt för dem att agera inom och att det sällan om än alls upplevde några störningar på lektionerna. Den mest uppenbara konsekvensen för överträdelser var tillsägelser av olika slag, såväl privata samtal som mer offentliga tillsägelser. Även för de elever vars lärare uttryckte självklara regler och

konsekvenser så fanns det liten till helt avsaknad av medvetenhet om dessa. När det kommer till lärarens förmåga till variation och situationsanpassning så var det en majoritet som tycker att undervisningen var varierande i sitt sätt. Det som stack ut mest här var att eleverna var lite delad grupperna emellan i fråga om just föreläsningar. I de fall som läraren själv brinner för föreläsningar mer än något annat och verkligen kommer med personlighet, inlevelse och mycket kunskaper så gjorde det inte så mycket för de flesta av eleverna även om det tar upp mycket

lektionsutrymme. Resultatet visar också hur lärarna aktivt försöker underlätta för sina elever genom att anpassa både föreläsningslängd och tar pauser eller varierar på annats sätt som exempelvis att låta eleverna läsa när de inte har ork att lyssna eller lägger ut presentationsmaterial på lärplattformar så eleverna inte känner stress att anteckna. En liknande och upprepade lektionsstruktur går an för eleverna om arbetssättet uppskattas. Men det är också de elever som tycker att det blir lite för mycket av föreläsnings varan. “Lasse gillar verkligen att föreläsa det kan ibland gå upp i en timme eller hela lektionen [...] Personligen tycker jag det är bra men jag vet att många tycker det är för mycket. Det är bra med genomgångar men ibland blir det bara för långt.” . Det upplevs dock av de flesta som att stort elevinflytande gäller61

och att de kan påverka, examinationsformer, uppgiftsformat och planering i många fall om de så vill.

Att undervisningen normalt sätt är tillräckligt utmanande är eleverna överens om. Flera elever uttryckte det som att uppgifterna är väl anpassade så att eleven själv väljer vilken nivå man vill satsa på och att det alltid är högt i tak. Om uppgifterna upplevs som roliga och intressanta varierar däremot bland eleverna. För dem beror det främst på ämnesområdet. Det upplevs inte som självklart att uppgifterna måste vara roliga men om de inte är det så är det inte bara lärarens ansvar tycker de då lärarna gör sitt bästa och bara vill att eleverna ska lyckas. Att få mer valfrihet i uppgifter, chans att göra dem personliga sågs också som positivt “Jag kan tycka att det är väldigt kul att undersöka saker som exempelvis Ikea som man har en koppling till. Jag har ju växt upp med Ikea och föräldrarna jobbar där och så.” .62

Aktivitetsnivån menar också eleverna generellt är bra då sitta och arbeta hör till den ömsesidiga respekten som så många av eleverna tycker är så viktigt. Undantaget till hög aktivitetsnivå skulle vara Ingers elever som upplever att de arbetar mycket fritt utanför klassrummet och att läraren därför inte märker och har koll på om de faktiskt jobbar under lektionstid. “Nej vi är inte så aktiva men samtidigt så har vi så mycket uppgifter så tar tillfället att jobba med annat på hennes lektioner för att hinna med.”63

De sociala faktorerna för framgångsrikt ledarskap uppfattade eleverna på lite olika sätt. Den allmänna kommunikationen uppfattas generellt som mycket tydlig och lätt. Eleverna förstod upplägg och instruktioner mycket väl och i de fall situationen var en annan så menar de att det var lätt att vända sig till sin lärare och fråga. “Vi klarar ju oss mycket själva men Ulf finns ju alltid där om vi skulle behöva honom och vi kan

63Intervju med Daniel, Jesper, Kasper, Lisa och Malin (anonyma) (2021-05-07) 62Intervju med Peter och Simon (anonyma) (2021-05-04)

vända till honom när som helst” Däremot så var det inte lika självklart för de64

deltagande eleverna att precis alla fick höras och synas i alla lägen utan de beskriver att det ofta finns en uppdelning av mer blyga elever som sitter tysta och mer

utåtriktade som naturligt tar mer plats. En av de få som stack ut här var eleverna till Birgittha som uppfattade det motsatta, alla får höras och synas, alla kan prata med alla plus att läraren aktivt fördelar ut mycket frågor för att involvera så många som möjligt oavsett hur väl hon kände eleverna sedan innan. Hur väl elevgrupperna tyckte de kände sina lärare var gruppen också ganska delad i. Även om de flesta menade att relationen var bra så var några mer säkra på relationen och beskrev den som mycket personlig och öppen medan andra upplevde en mer formell relation och där särskilt eleverna inte hade någon öppenhet mot sin lärare. Frågan om beröm var de flesta eniga om att den mest kom i form av bedömning och feedback på uppgifter och prov eller utvecklingssamtal och där balansen låg övervägande på kritik. “Det finns ju lite beröm där men det står sällan exakt vad man gjorde bra. [...] Det poängteras nästan bara vad ett är vi behöver göra bättre.” Samtidigt så var det ingen tvekan hos65

eleverna att de vet att deras lärare vill deras bästa och att de kan och ger stöd till dem som behöver det. Det uppfattades som lätt att förtro sig till lärarna och vara ärlig och öppen om de togs emot seriöst och kändes prioriterade. Alla var dock inte öppna med att vända sig till någon lärare alls om deras allmänna välmående och behov med rädslan för att lärarna skulle prata sinsemellan. Överlag så hade dock eleverna inte en så bra uppfattning om lärarnas förmåga att ge stöd då de inte upplevde att de själva inte var i stort behov av det och inte fått möjlighet att se sin lärare in action.

När de intervjuade eleverna sedan skulle beskriva lärarnas ledarstil och orientering i den vanliga klassrumssituationen så var det den demokratiska stilen som framträdde allra mest. Alla elever beskrev på liknande sätt hur deras lärare alltid prioriterade att involvera dem i planering upplägg och andra beslut. Särskilt sådant gällande

arbetssätt och examinationer som de alltid tyckte att de hade rätt att säga till om. Även om den generella beskrivningen av sina lärare som mycket snälla

omtänksamma och rättvisa till sättet så var det vanligt att de påpekade att lärarna i de flesta fall kunde vara mer bestämda när det behövdes. “Han anpassar sig ju lite till oss, om vi är trötta så gör han kanske något för att pigga upp oss men om vi bara är stökiga så säger han till” . Eleverna var också ganska eniga om att lärarna alltid har66

deras bästa i åtanke vilket dels motiverar att de får så mycket ansvar och inflytande och möjliggör bättre anpassning. Relation och resultat går ofta hand i hand menar

66Intervju med Alma Elibo Mattisson, Tea Mattisson, Linnéa Lindblom och Felicia Götharson (2021-05-06)

65Intervju med Sebastian Näslund, Fabian Andersson, Wilma Samuelsson Olsson och Mollie Johansson (2021-05-05)

64Intervju med Oliver Holmberg Hellstigen, Emilia Svensson och Matilda Eliasson (2021-05-04)

eleverna, även om prestationerna och utveckling är målet men lärarna är där och pushar och motiverar hela vägen dit. Det lagomorienterade ledarskapet var alltså mest framträdande i resultatet. Ömsesidig respekt var för eleverna en fortsatt central del i lärarnas utövade ledarskap men som Carl-Henriks elever påpekade så ligger allt inte bara på eleverna i ömsesidig respekt, det är lika viktigt att läraren i relationen inte sätter sig själv på en högre nivå av kunskap och mognad och så sätt distanserar sig från eleverna. Enligt elevernas uppfattningar och erfarenheter så utmärkte sig fackspecialistiska drag som mest centrala. Det märktes för de flesta mycket tydligt att lärarna var intresserade och pålästa om sina ämnen vilket också bidrog att väcka intresse av ämnet hos dem själva. Lärarna glänste som allra mest för eleverna i sina föreläsningar även om det inte uteslöt att de kunde göra andra saker.