Teoretiska reflektioner

4.2.1 Strukturer av regler och konsekvenser

Det är väldigt intressant att resultatet visar att lärarnas och elevernas erfarenheter och uppfattningar dock inte alltid överensstämmer med det som teorin har belyst i fråga om ledarskap och distans- och fjärrundervisning. Behovet av en tydlig struktur, med regler och konsekvenser beskrivs bland annat enligt Daniels foundation i de tre F:en där syftet är att skapa respekt och minska överdriven disciplin. Det organisatoriska79

stödet som Samuelsson tar upp i sin text berör också den aspekten där han menar att det maximerar lärandetillfällena genom att effektivt hantera störande elever. Och i80

relation till Dejestams arbete kan regelstrukturer hänga ihop med frågan om tydlighet, hur viktigt det är att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det finns81

alltså mycket grund för att tydliga strukturer av regler och konsekvenser borde vara en självklarhet för effektivt ledarskap. Det verkar dock som att det i min studie inte markant påverkat lärarnas ledarskap. Vad det beror på är så klart intressant att diskutera.

Min studie är givetvis begränsad i meningen att det agerar som stickprov, alla klasser och elevgrupper som lärarna har har inte undersökts vilket skulle kunna påverka resultatet i en annan riktning. Lärarna fick själva mycket kontroll i urval av

elevintervjuer, och det är inte omöjligt att de navigerat mot elever som de har en bra relation till och mindre utmaningar i sitt ledarskap med. De flesta av elevgrupperna som intervjuades var också årskurs treor och har haft tid att anpassa sig till läraren i sitt ledarskap och bygga respekt. Samma mognad och respekt kanske inte är densamma för till exempel årskurs ettor och där relationerna och rollerna inte är etablerade. Ju lägre årskurs desto mer behövs kanske kompensera för detta. I ett sådant klassrum kan man argumentera för att behov av regel- och konsekvensstruktur borde vara större för att inte väcka osäkerhet hos eleverna eller riskera att försvaga lärarens kontroll. Och med distansförhållandet kan man komma med samma argument, när det skapas en ny och så pass ovan situation så är det rimligt med mer tydlighet och säkerhet för att klassen inte ska spåra ut och läraren tappa kontroll. Även om det bara handlar om mindre störningar som att vid varje lektion tjata om

81Dejestam, R. (2014). s. 22-26 80Samuelsson, M. (2020). s. 5 f 79Daniels, M. (2009). s. 19 f.

kameror och mikrofoner eller kontrollinlämningar så spelar det roll i det större hela. Oavsett om det handlar om den traditionella närundervisningen eller

distansundervisningen är det viktigt att inte underskatta grundläggande tydliga strukturer så att alla elever vet vad som förväntas av dem och uttryckligen påminner om vad som gäller och konsekvenser vid regelbrott. Om dessutom alla lärare på en skola samarbetar i skapandet av sådana regler blir det ännu tydligare för eleverna som inte behöver anpassa sig så mycket till olika lärares regler, principer och allmänna förväntningar.

4.2.2 Variation och anpassning i undervisningssituationen

Det finns också intressanta aspekter att diskutera i relation till lärares förmåga till variation och anpassning i sin undervisning och skapandet av en utmanande lärande miljö. Det finns ingen tvekan om att såväl lärare som elever uppfattar variation och anpassning som något mycket betydande och självklart att sikta på i sin undervisning. Så klart finns det olika sätt att tolka vad variation faktiskt ska innebära och där majoriteten av lärare uppfattar det som något som uppfylls över ett längre tidsspann med varierande arbets- och examinationsformer. Resultatet visar att det finns starka tendenser för flera lärare att underskatta vikten av mer varierade elevaktiviteter under en lektion på liknande sätt som Daniels eller Samuelsson beskriver i syfte att aktivera eleven mer för positivt lärande. Den dominerade fokuseringen på föreläsningar och82

genomgångar på gymnasial nivå kan så klart motiveras av att det är nyttiga

förberedelser inför högre studier och att det samtidigt kan vara mycket uppskattat hos eleverna i de fall som läraren visar stor talang i att göra sina presentationer både personliga och inlevelserika och verkligen utnyttjar chansen att förmedla viktiga livserfarenheter. Det är dock viktigt att begrunda så väl hur stor omfattning föreläsningar tar på en enstaka lektion och hur pauser kan vävas in på ett effektivt sätt samt behovet att regelbundet involvera eleverna för att hålla deras lärande konstant och aktivt genom användning av frågor, diskussioner och dylikt. När det kommer till påverkan av distansundervisning så visar också resultatet av studien hur svårt det är för lärarna att försöka hålla sin undervisning så oförändrad som möjligt för att både spara arbetstid och göra övergången bekväm och smidig för eleverna. Förhållandena på distans gör dock att undervisningen är i behov av

anpassning då det är flera nya aspekter som lärare och elever behöver ta ställning till. Begränsningar i det digitala formatet som gör det svårare för lärare att ta in en klass och lättare för elever att gömma sig och i sin hemmiljö och slappna av så pass att de tappar fokus så ökar behovet ännu mer att regelbundet aktivera elever och begränsa utrymmet läraren själv tar i sin undervisning. Det kan också underlätta det upplevda

behovet och beroendet av att fortfarande ha undervisning på plats. Det finns också behov att lärare lär sig utnyttja tillgängliga funktioner så att de lättare kan följa arbetsprocessen och kommunicera med enskilda elever. Delade dokument, skärmdelning och enskilda mötesrum är bara några saker som har lyfts fram som hjälpsamma i en sådan anpassning för att fortsätta hjälpa läraren i sin ledarroll i syfte av kontroll och underlätta lärande. En annan mycket positiv aspekt av ledarskap som studien visar är så klart att oavsett undervisningsform så består lärarnas höga

förväntningar på eleverna och att nivån på uppgifter inte har behövts offras bara för att undervisningen flyttat till distans. Viktigt är dock fortfarande att lärare reflekterar över anpassningar i uppgifters tid och omfattning för att tillgodose elevernas behov. 4.2.3 Sociala faktorer

Kommunikation och relationer beskrivs i den teoretiska litteraturen som något mycket centralt för ledarskap. För Daniels så inbegriper field, alltså den praktiska och sociala miljön många saker däribland humor och att läraren är medveten om elevernas olika behov. Min studies resultat har verkligen visat hur lärare använder83

humor och sin sprudlande personlighet för att göra allt de kan för att göra

distansundervisningen lättare för sina elever. Uppmuntrande ord kan räcka långt men lika så ett gott skratt. När så mycket i livet har tagits ifrån eleverna är det kanske det minsta lärare kan göra att försöka göra undervisningen lite rolig och i längden påverka elevernas förmåga att lära in. Det är klart att motivation är det som varit det svåraste för eleverna i och med distansundervisningen och om det är något som min studie visar är att lärare behöver tänka ut kreativa lösningar för hur de kan uppfylla det här behovet från sina elever och utnyttja fler av de verktyg som distansprogram har och på ett mer effektivt sätt.

Samuelsson tar också upp mycket i relation till olika stöd, såväl emotionella, organisatoriska och lärande. Centralt där är lärarens förmåga att läsa av skolklimatet och elevers sociala och kunskapsmässiga behov och han nämner också betydelsen av formativ feedback. Det här är så klart intressant i koppling till min studie då den84

främsta utmaningen för lärarna har uppmärksammats som den bristande möjligheten att läsa av klassen och få en bra överblick. Den digitala skärmen begränsar

möjligheten att ta in kroppsspråk men även ansiktsuttryck då läraren inte alltid kan se alla samtidigt, särskilt om eleverna till och med tillåts att ha kamerorna av.

Kamerorna har visat sig vara ett känsligt ämne särskilt om man ska överväga

personlig integritet och okontrollerat få inblick i elevernas hem. Men samtidigt måste lärare fråga sig själva om det kan vara annat än ett krav med övervägandet av närvaro

84Samuelsson, M. (2020). s. 5 f. 83Daniels, M. (2009). s. 19 f.

och att läraren behöver får så mycket information som möjligt om eleven för att kunna hjälpa denna i sina studier och personliga utveckling.

Feedbacken är också intressant att reflektera över och vikten att lärare i lika grad fokuserar på beröm och utvecklat förklara vad eleverna gör bra som det gör med kritik. Studien pekar på att det är nyttigt att beröm också kommer mer flytande och riktar sig till själva arbetsprocessen just i motiverande syfte, eleverna behöver höra hur bra de arbetar inte bara hur de presterar för att kunna hålla sina studier uppe särskilt under förhållanden av distans- och fjärrundervisning. Viktigt är också att läraren visar intresse för eleverna för att kunna lära sig om deras olika behov. Även om alla lärare inte är för en mer personlig relation så kan det på många sätt

underlättar ledarskapet genom förstärkt förtroende, ärlighet, ömsesidig respekt och att eleverna i längden delar med sig om sig själva sina åsikter om undervisningen och hur de bäst lär sig. Men det är så klart en balans mellan roller för samtidigt så är det ju läraren som i andra lägen måste kunna vara bestämd för att hålla ordning och kunna leverera även mindre positiva nyheter om elevernas studieresultat med mera. Det här relaterar också till den situationsanpassning som Dejestam tar upp med skiftande roller och personlighet för att förebygga störningar och underlätta elevernas lärande.

4.2.4 Ledarskapets form

I studiet av ledarskap mer generellt och förhållande till olika stilar och orienteringar är det intressant och förvånande att resultaten visar så pass lika uppfattningar mellan lärare och elever. Precis som Svenningsson & Alvesson diskuterar så har alla forskningsinriktningar stor osäkerhet i sina resultat. Oavsett om man pratar om85

stilorienteringen eller situationsorienteringen så finns det ingen garanti vilken väg som är mest effektiv för ett ledarskap. Att resultaten ändå pekar så starkt för just demokrati och lagomorientering kanske säger väldigt mycket om just

förutsättningarna med ledarskap i läraryrket som kräver att lärare bygger goda relationer med sina elever och får så mycket information som möjligt om elevernas skilda förutsättningar och behov med kunskapen om att elever lär sig på så olika sätt. Studien visar dock också vikten av att kunna välja och skifta bland olika stilar och orienteringar. Behovet av att kunna ändra sin stil till mer bestämd och auktoritär har visat sig vara viktig för att kunna avväpna eventuella störningar och agerar då som en konsekvens av att inte upprätthålla den ömsesidiga respekten i klassrummet som elevdemokrati vilar på. Att ledarskapet blir väldigt situationsanpassat är således självklart men studien har inte kunnat producera så utförliga resultat för att kartlägga hur lärare skiljer sig i sitt ledarskap i relation till andra situationsaspekter, till

exempel hur länge relationerna och rollerna varit aktuella och vilken mognadsnivå eleverna har. Vilket jag kan tänka mig spelar roll för hur en lärare väljer att agera i sitt ledarskap.

Distansundervisningen utgör således en väldigt unik situation för ledarskapet och även om lärare och elever inte uppfattar en minimal anpassning som ett problem så måste ju något fortfarande göras när upplevelsen av undervisningen är att den är så pass tråkig och omotiverande. Här spelar kanske inte vilken ledarstil man har så mycket roll då alla har sina fördelar och uppskattas av både lärare och elever men det viktiga anser jag att lärarna istället anpassar sin stil och orientering i likhet med det som Dejestam beskriver. Anpassning efter rådande förhållande och elevernas86

sociala och kunskapsmässiga behov och därför prioriterar de här identifierade områdena med alla verktyg de har. En auktoritär strategi kan vara att öka sin insyn i elevernas arbetsprocess och vara betydligt mer bestämd och konsekvent med deadlines och regelstrukturer som konstant kamera närvaro. En mer demokratisk strategi skulle kunna vara att mer aktivt fördela ut ordet och ställa frågor till eleverna och därmed uppmuntra dem till aktivitet och att påverka undervisningen. Att utnyttja separata chattrum är också en smart strategi, både chattrum för grupper där eleverna kan samtala och hjälpa av varandra samt enskilda rum där eleverna lättare vända sig till läraren personligt för stöd i arbetsprocessen.

Att jobba på de uppmuntrande och berömmande aspekterna av sin undervisning och formativa bedömning är också en aktuell strategi oavsett stil. Att anpassa sig till elevernas behov är det viktiga och på just distans relaterar det främst till att som lärare och ledare upprätthålla regelbunden kontakt och överväga justering i

omfattning och eventuellt formen på uppgifter så att läraren har tiden nog att ge alla stöd och eleverna sinnesro att kunna ta sin tid med arbetet hemma på lektionstid. Det går också att reflektera över om distansundervisningen kanske kräver mer

personlighet, humor och karisma för att lätta på stämningen och att tid kan behöva planeras in för att kunna socialisera och uppfylla det viktiga behovet innan

undervisning drar igång och att läraren är driven i den processen och visar fortsatt nyfikenhet och omtanke.

Studien har också visat att resultatet går i linje med den teoretiska litteraturen i fråga om lärarnas upplevda brist på en gemensam kunskapsbas så som Brante och87

Granström tar upp i sina texter. Att det är så pass lite gemensam förståelse om hur lärare bäst bör agera och varför samt avsaknad av det kollegiala samtalen och

87Brante, T. (2009). s. 28-30 & Granström, K. (2020). s. 36 86Dejestam, R. (2014). s. 22-26

gemensamma besluten om förhållningssätt och regler baserade på forskningens samlade kunskap präglar så klart läraryrket till att tendera att vara mindre

professionellt ansedd samtidigt som man i praktiken går miste om mycket kunskaper som hade kunnat hjälpa för elevers lärande och att skapa tydliga strukturer som den av ledarskap och vad som förväntas av eleverna och lärarna i sina roller i skolan överlag.