Examensarbete
När klassrummet försvinner
En kvalitativ studie om hur distans- och
fjärrundervisning påverkar lärarens professionella ledarskap
Författare: Anna Sandberg Handledare: Mats Sjölin Examinator: Erik Wångmar Termin: VT 21
Ämne: Samhällskunskap Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4SHÄ4E
When the classroom disappears
A qualitative study about how distance learning affects teachers' professional leadership
Abstract
This study means to examine and map out teachers' professional leadership and how distance learning has affected the quality of that leadership in the situation of having the physical classroom removed and new practical and social conditions to rule the
everyday school life, caused by the global Covid-19 pandemic. To get a more nuanced insight in the different kinds of classrooms, teachings and the leadership that surrounds them I have studied both the teachers and students perspectives on the situation to compare them. It’s a qualitative study with a focus on reaching teachers and students personal experiences and thoughts through semi structured interviews as its main method. I limited my study to being on teachers and students from different high schools in the Blekinge and Kronoberg regions and used personal interviews with the teachers and small group interviews with the teachers' respective students. The overall results of my study shows that the conditions for effective leadership had been limited in several aspects. The most prominent being different social aspects of leadership, classroom management and teaching. The general experience were difficulties in communication and the ability to build and maintain relations and also problems with the ability of teachers to read their class’ different needs and respond to them efficiently due to missing body language and facial expressions of distance learning. The students' needs boiled down to adjustments in response to their increasing lack of motivation in their studies and need for further and easier contact with their teachers for questions and help. The study also revealed that the teaching situations needed to be a bit more fun and interactive to help restore the social needs but that the best for all would be to return to the normal physical classroom as soon as possible to ensure improvements in wellbeing and ability to learn for the majority of people.
Keywords: leadership, distance learning, professionalization, teacher perspective, student perspective, mapping, influence, effects, high school
Författarens tack
Jag vill innerligt tacka alla som hjälpt och stöttat mig genom mina studier och i skrivandet av den här uppsatsen. Mina lärare och klasskamrater på Linnéuniversitetet och så klart min uppsatshandledare Mats Sjölin som kommit med värdefulla tips och vägledning. Särskilt tack vill jag rikta till min familj och pojkvän som alltid stöttat mig även när det varit som svårast och motiverat mig att köra på hela vägen. Jag hade inte kunnat göra det här utan er!
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
1.1 Syfte och frågeställningar 5
2 Studiens vetenskapliga ramverk 7
2.1 Forskningsläge 7
2.2 Teori/Analysmodell 10
2.2.1 Ledarskap 10
2.2.2 Profession 13
2.2.3 Lärarens ledarskap i och utanför klassrummet 14
2.2.4 Analysmodell 17
2.2.5 Begreppsdefinition 19
2.3 Metod 20
2.3.1 Metodologiska utgångspunkter 20
2.3.2 Etiska överväganden 21
2.3.3 Avgränsningar, urval och genomförande 22
3 Empirisk studie 25
3.1 Hur förhåller sig ledarskapet i det normala klassrummet? 25
3.1.1 Lärarnas perspektiv 25
3.1.2 Elevernas perspektiv 29
3.2 Hur förhåller sig ledarskapet i distansundervisningens kontext? 32
3.2.1 Lärarnas perspektiv 32
3.2.2 Elevernas perspektiv 35
3.3 Vilka effekter kan identifieras, och finns förutsättningar för effektivt
ledarskap? 38
4 Diskussion av resultat och slutsatser 41
4.1 Jämförelse av tidigare forskning 41
4.2 Teoretiska reflektioner 42
4.2.1 Strukturer av regler och konsekvenser 42
4.2.2 Variation och anpassning i undervisningssituationen 43
4.2.3 Sociala faktorer 44
4.2.4 Ledarskapets form 45
4.3 Studiens fortsatta användning 47
5 Referenser 48
5.1 Käll- och litteraturförteckning 48
5.2 Intervjuförteckning 49
5.2.1 Personintervjuer 49
5.2.2 Gruppintervjuer 50
6 Bilagor 51
6.1 Bilaga 1: Intervjuguide 51
6.2 Bilaga 2: Informations- och samtyckesformulär 53
1 Inledning
En av de största pågående utmaningarna för skolans verksamhet som helhet är Covid-19-pandemin och dess följande restriktioner. Vi lever i en tid där digital distans- och fjärrundervisning har blivit normen, i alla fall för majoriteten av landets gymnasieskolor och högre utbildningar efter folkhälsomyndighetens och statens rekommendationer och bestämmelser. Det är en omställning som krävt mycket av alla inblandade och som tänjt på gränserna av vad som är möjligt i skolundervisning.
Vad som intresserar mig specifikt är hur den här omfattande digitala distans- och fjärrundervisningen i realiteten påverkat den professionella lärarens viktiga roll som ledare. I en ideal värld är läraren den självklara ledaren i sitt klassrum, den som har fullt ansvar för att alltid finnas där för att hjälpa och vägleda sina elever i sitt lärande samt den som står i centrum för kommunikation och för att hålla ordning i klassen.
Så klart är detta ett ideal och långt ifrån den komplexa verkligheten där lärarens förmåga till ledarskap kan vara allt från självklar till en vardaglig kamp beroende på varje lärares enskilda situation. Men frågan som jag ställer mig i den här mycket utmanande perioden i tider av Covid-19-pandemi och som jag är intresserad av att undersöka: Vad händer med läraren som ledare när det fysiska klassrummet försvinner som i fallet med digital fjärr- och distansundervisning? Hur påverkas ledarrollen och lärares förmåga att leda, och lära ut och leva upp till de förväntningar som finns för professionen?
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att studera den eventuella påverkan den utökade distans - och fjärrundervisningen - som varit det senaste året pga. Covid-19 - i realiteten har på gymnasielärares ledarskap. Det här en studie som är intressant i meningen att det studerar mer djupgående effekter av ett mycket aktuellt och samhällsöverskridande problem som vi aldrig behövt handskas med på den här skalan i modern tid. För den individuella läraren kan en studie på det här temat syfta till att försöka förstå både medvetna och omedvetna anpassningar som den nya undervisningsformen bidragit till. Anpassningar som avgör allt från lärarens relation till eleverna, lärarens förmåga att styra och hålla ordning i sitt klassrum och elevernas förmåga att överhuvudtaget lära sig av undervisningen som även det är en
stöttepelare i lärarens yrkesuppdrag. Ledarskap i relation till forskning i skolans värld kopplas ofta till skolledning och rektorer specifikt men jag vill alltså istället närma mig ett lärar- och klassrumsperspektiv och använda ledarskap som en betydande aspekt av lärarprofessionen och den ideala rollen en lärare har i sitt klassrum. Jag kommer använda lärare och elevers olika erfarenheter som bas i undersökningen för
att ta reda på hur de har uppfattat övergången till distans- och fjärrundervisning och om det påverkat ledarskapets olika aspekter. Jag vill således ta reda på hur stor betydelse det fysiska klassrummet har jämför med det nya och distanserade digitala rummet för att upprätthålla ledarskap.
I studien kommer jag utgå från nedanstående forskningsfrågor, en huvudfrågeställning och fyra mer utvecklande delfrågeställningar.
1) Hur påverkas lärares professionella ledarskap av distans- och fjärrundervisning?
a) Hur beskriver lärare och elever den normala klassrumssituationen och ledarskapet?
b) Vilka anpassningar har gjorts från den ordinarie klassrumsundervisningen till den nya distans- och fjärrundervisningen?
c) Vilka effekter har distans- och fjärrundervisning på: lärar- och elev relationerna, förmågan att hålla ordning och förmågan att lära ut?
d) Vilka förutsättningar finns för effektivt och framgångsrikt ledarskap?
2 Studiens vetenskapliga ramverk
I det här kapitlet så redogör jag den relevanta och bakomliggande forskning och teorier som präglat min studie. Samt motiveras mina metodologiska val och tillvägagångssätt.
2.1 Forskningsläge
Ledarskap i skolans sammanhang är något som mer vanligt i forskningen relateras till skolledningen och hur den formen av mer övergripande skolorganisationsledarskap fungerar och kan effektiviseras. Men eftersom jag använder en lite annan vinkel på ledarskap i meningen av lärarens ledarskap och hur denna ser ut i och utanför klassrummet med påverkan av nya distansförhållanden så behövs annan forskning lyftas fram för att belysa det gällande forskningsläget och vilka resultat och slutsatser som är viktiga för ämnet.
Ledarskap är så klart mycket centralt i min studie därför kan jag nämna en studie som gjorts av Anna Johansson och Christian Halvarsson som berör just lärares ledarskap i klassrummet. Johansson & Halvarsson undersöker ledarskap i klassrummet utifrån lärares egna erfarenheter och upplevelser. Deras syfte är att synliggöra och
problematisera lärares ledarskap för att utveckla och stärka dem i sin yrkesroll.1 Resultatet av deras studie lyfter fram en gemensam struktur i klassrummet och tydlig kommunikation som en central del av ledarskap. Relationen mellan lärare och elever ses också som grundläggande. Särskilt framhävs förmågan att “se” eleverna och bygga förtroende som en förutsättning för att praktisera ledarskap. Lärarnas2 maktutövning och auktoritet i klassrummet beskrivs som en förhandling om
legitimitet där det är viktigt att vara flexibel och lyhörd för elevernas synpunkter och önskemål. Det är en typ av ledarskap som bygger på ömsesidig respekt och
förtroende. Lärarna i studien ser inte på ledarskap som något givet, utan snarare som en process av strukturer (rutiner, regler, ramar etc.) tillsammans med relationer och socialt sampel.3
Lärares ledarskap i klassrummet är inte det mest utförligt utforskade området och det finns ingen tidigare som gjort den direkta kopplingen mellan ledarskapet och
distansundervisning. Men distansundervisningen överlag har sedan pandemin blivit
3Johansson, A. & Halvarsson, C. (2019). s 67 f. , 78-80.
2Johansson, A. & Halvarsson, C. (2019). s 77 ff.
1Johansson, A. & Halvarsson, C. (2019) Struktur, relation och kommunikation: Om lärares ledarskap i klassrummet. Högskolan Väst. s. 1 f.
väl studerat och dokumenterat från olika perspektiv. Jag har hittat exempel på två studier som behandlat distansundervisningen enbart från lärarnas perspektiv. Den första är av Marie Nilsbert et al. vars studie har sin utgångspunkt i övergången till fjärr- och distansundervisning under Covid-19-pandemin vårterminen 2020 med fokus på gymnasieskolan i ämnena matematik, historia och svenska. Syfte var att synliggöra från ett lärarperspektiv hur situationen har hanterats med hjälp av digital teknik, samt vilka diskurser och vilka pedagogiska och ämnesdidaktiska
överväganden som varit aktuella. Deras resultat talar för att lärarna upplevt det som4 en svår situation där det var en utmaning att upprätthålla undervisningen i sina ämnen. De kan se både brister och styrkor från undervisningen, men det är tydligt att digitala verktyg har varit avgörande för att kunna genomföra en hållbar undervisning, åtminstone på kort sikt. Resultatet visar också att digitala plattformar, program och5 läromedel hur de än kombineras faller kort i jämförelse med klassrummets
interaktionella möjligheter. Lärarens förmåga att kunna ge feedback, fånga upp6 problem och kunna visualisera kunskapsinnehåll på ett fördjupat sätt ses som avgörande för elevernas kunskapsutveckling. Det digitala forumet gör det svårare att se vem som behöver stöd och kompensera för elevernas olika förutsättningar.7
Den andra studien som visar på lärarnas perspektiv är en studie av Ramon Garrote.
Han undersöker lärares erfarenheter av omställningen till fjärr- och
distansundervisning vårterminen 2020 under Covid-19-pandemin. Syftet var att utvärdera stödet för distansundervisning och bidra till högskolans framtida
organisation av digitala hjälpmedel i undervisning. Resultatet visade att omställning8 har krävt större arbetsinsatser än vanligt men att lärarna har hanterat situationen och uppehållit undervisningens kvalité. Behovet av stöd har varierat beroende på datorvana. Den största osäkerheten från elevernas sida enligt lärarna är9 examinationerna, hur de ska genomföras på ett relevant och rättssäkert sätt.
Majoriteten har varit positivt inställda till stödet för digitala verktyg i
undervisningen, men att de inte känt till det existerade stödet. Slutsatsen dras att stödet för digital undervisning behöver prioriteras mer och bli mer lättillgänglig.10
10ibid.
9Garrote, G. (2020). s. 9 f.
8Garrote, G. (2020). Lärares erfarenheter av övergången till distansundervisning VT-20 - En översikt. PUF, Högskolan i Borås. s. 3
7ibid.
6ibid.
5Nilsbert, M., et al. (2020). s. 11 f.
4Nilsberth, M., Liljekvist, Y., Olin-Shcheller, C., Samuelsson, J. & Hallquist, C. (2020). Svenska gymnasielärares erfarenheter från distansundervisning med anledning av Covid-19 pandemin.
Karlstad University. s. 2 f.
Jag presenterar också två olika studier som fokuserar på elevernas erfarenheter från distansundervisningen. Den första av dem är en rapport av Jutta Balldin. Hon undersöker distansundervisning på gymnasieskolor med syftet att lyfta fram och analysera gymnasieelevers erfarenheter av att studera på distans. Resultatet visar att11 distansundervisningen kan fungera som ett komplement till traditionell undervisning, med fördelen att undervisningen blir mer flexibel och lättillgänglig. En stor fördel är att den studerande har större personlig frihet i hur man bedriver sina studier. Studien visar att distansundervisning upplevs av många elever som mentalt och socialt distanserande även om möjligheten till kommunikation finns. Det här belyser vikten av social interaktion och individuell handledning i undervisningen då nästan alla elever i studien önskade en tätare kontakt med sina lärare. Den digitala tekniken kan12 inte fullt ut ersätta fysiska möten, därför är det viktigt med en fungerande dialog och gemensamma ansträngningar med hjälp av teknik och pedagogik för att skapa nya sätt att mötas och kommunicera. För lärarens del kräver distansundervisning en mycket mer noggrann kursplanering och val av läromedel som är mer
självinstruerande. Resultatet visar också att det finns ett stort behov av tekniskt stöd och nya kompetenser som etableras redan i lärarutbildningen.13
Den andra undersökningen från elevperspektivet är en studie av Karl Andersson &
Eva Lövf. I deras fallstudie undersöker de högskolestudenters upplevelser av distansundervisning vid användning av modern videokonferensteknik. Resultatet visar att distansundervisning gör kurser och specialistkompetens mer lättillgänglig och underlättar studenternas självstudier. Det finns indikationer att förbättringar kan göras främst när det kommer till interaktionen mellan lärare och elever. Majoriteten av eleverna föredrog att ha en lärare på plats. Det här kan delvis bero på tekniska problem, men också att läraren inte anpassat sin undervisning till det digitala
formatet fullt ut. Andersson och Lövf anser att distansundervisning har potential att14 fungera utmärkt om rätt undervisningsmetoder används för att gynna kommunikation och interaktion. De föreslår att läraren bör lämna utrymme att interagera mer med studenterna både under och efter lektionstillfället, samt erbjuda separata tillfällen för diskussion och frågor, vilket innebär i praktiken att kursen måste planeras på ett annorlunda sätt än traditionell undervisning.15
15ibid.
14Andersson, K. & Lövf, E. (2008). Studenters upplevelser av distansundervisning: En fallstudie. Avd, för mobila nätverk och programutveckling, Luleå tekniska universitet. s. 6 ff.
13Balldin, J. (2003). s. 111
12Balldin, J. (2003). s. 108 f.
11Balldin, J. (2003). Studera på distans. Gymnasieelever berättar om erbjudanden och utmaningar i distansutbildning. Forskningsrapport, Stockholms universitet. s. 2
2.2 Teori/Analysmodell
2.2.1 Ledarskap
Något som såklart är viktigt att tänka på är att en mer allsidig vinkel på begreppet ledarskap kan vara behjälplig inte bara i skapandet av en analysmodell utan för min förståelse av forskningsämnet som helhet. Stefan Sveningsson & Mats Alvesson har här kommit med ett viktigt bidrag i litteraturen där de för att bättre förstå
ledarskapsbegreppet går igenom de dominerande synsätt, idéer och teoretiska orienteringar om ledare och ledarskap som finns i ledarskapsforskning med ett kritiskt perspektiv, samtidigt som de belyser betydelsen av sammanhanget och efterföljares roll för ledare och talar om hur ledarskap kan komma till uttryck i praktiken.
Sveningsson & Alvesson identifierar fem stycken traditionella teoretiska
orienteringar inom ledarskapsforskning. Den första, egenskapsorienteringen, handlar om synen på ledarskap som något man som människa föds till och forskning inom den här orienteringen har sedan 1900-talets början försökt identifiera sådana här naturliga ledarskapsegenskaper hos människor. Ledarskapsforskare har lyft fram personliga egenskaper som intelligens/kompetens, kognitiv förmåga, noggrannhet, flitighet, envishet, uthållighet, karisma, motivation, ärlighet, integritet osv. Problemet är så klart att forskare inte ännu kunnat fastställa några universellt giltiga egenskaper hos alla ledare. Därför går det att kritisera om egenskaperna egentligen har så mycket med ledarskap att göra.16
Nästa orientering är stilorienteringen som istället fokuserar på möjligheten att utveckla människor till bra ledare efter deras beteende och olika fokusområden.
Exempel på ledarstilar är bland annat auktoritär ledarstil där ledaren talar om för efterföljarna vad de ska göra utan rådfrågning, en stil som är bra på att generera snabbt och effektivt beslutsfattande men mindre bra för motiverande och
engagerande syften. Den demokratiska eller deltagande ledarstilen är en annan som handlar om att ledare och efterföljare tillsammans samarbetar och är delaktiga i beslutsprocesser men den här får istället motsatta effekt och är bevisligen bra för att skapa engagemang och respekt, fast med en mindre risk att utveckla obeslutsamhet och svaghet hos ledaren. Laissez faire-ledarskap är ett annat exempel på stil som generellt uppfattas som mer negativ där ledaren istället agerar mer frånvarande och undvikande och har en likgiltig attityd mot sina efterföljare. En annan uppdelning är17 Blake & Moutons ledarskapsmatris med fem stilar som visar på olika grad av resultat
17Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 20-22
16Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Upplaga 1:6. Liber: Stockholm. s.18-20
och personorientering: trivselorienterat ledarskap som fokuserar på behovsuppfyllnad och skapandet av en trivsam atmosfär, klent ledarskap som fokuserar på minimal ansträngning hos ledaren, uppgiftsorienterad ledarskap med fokus på genomförande och leverera resultat av uppgifter, lagomorienterat ledarskap som fokuserar på balans mellan genomförande och behov och slutligen lagorienterat ledarskap med ett fokus på att skapa självständigt engagemang, gemenskap och respekt. Sveningsson &
Alvesson menar att det är mycket möjligt att en ledare kan använda sig av en kombination av stilar och forskningen visar tvetydiga resultat i fråga om vilka stilar som är att föredra.18
Den tredje teoretiska orientering som Sveningsson & Alvesson behandlar är
situationsorienteringen som förmedlar synsättet att effektivt ledarskap är beroende av situation. En viktig poäng som förmedlas i forskning av den här orienteringen är att det är arbetssituationen som behöver anpassas till ledaren och inte tvärtom. Här kan19 nämnas Herseys och Kenneth Blanchards situationsbaserade ledarskapsteori som visar hur relationen mellan ledare efterföljare utvecklas i olika faser efter
mognadsnivån på efterföljarna och pendlar mellan en relations- och
uppgiftsorientering. I den här matrisen och teorin visualiserar de hur ledaren går20 från att först agera mer instruerande/anvisande vid låg mognad och fokuserar mer på uppgift och styrning för att sedan vid ökad mognad agera mer insäljande och
fokuserar lika mycket på relationerna som uppgiften för att motivera, engagera och stötta i arbetet. I nästa fas av ökad mognad är ledaren mer deltagande med mest fokus på relationer och att främja efterföljares användning av sina kunskaper och
gemensam problemlösning och samarbete. Slutligen med väldigt hög mognad kommer fasen av delegering hos ledaren där både relationer och uppgift har låg prioritet då efterföljarna anses kan jobba självständigt utan styrning. Fred Fiedlers teori hör också till situationsorienteringen, teorin vill hjälpa ledare att förstå vilken typ av ledare de är och möjligheten för effektivt ledarskap och situationskontroll efter olika faktorer. Faktorer de pekar ut är exempelvis ledarens organisatoriskt utdelade maktposition, arbetsuppgifternas komplexitet och karaktären på relationen mellan ledare och efterföljare. Problemet som Sveningsson & Alvesson ser i den här21 orienteringen är även här varierade och inte entydiga resultat och att det finns en svårighet att analysera komplexa situationer.
Fjärde orienteringen är den som de kallar den (halv)nya ledarskapsorienteringen som medfört idéer som att sätta ledaren som central aktör och den som definierar
21ibid.
20ibid.
19Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 25-29
18Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 23-25
organisationens uppdrag. Orienteringen för med ett synsätt där man skiljer på olika typer av ledarskap och ser framförallt upp till det transformativa ledarskapet där ledaren avser motivera, engagera och inspirera sin efterföljare. Även det22
karismatiska ledarskapet lyfts fram där ledarens personliga och specifikt karismatiska egenskaper spelar stor roll. Efterföljarna spelar i den här orienteringen också en stor23 roll då man menar att det är dem som tillskriver ledaren deras karismatiska
egenskaper och image. Effekterna av transformativt och karismatiskt ledarskap menar Sveningsson & Alvesson är otydliga men är betydelsefulla för att skapa engagemang, arbetstillfredsställelse och minska osäkerhet. Slutligen så beskriver Svenningsson & Alvesson den femte dominerande orienteringen i
ledarskapsforskning, postheroismorienteringen. Den har uppkommit som en kritik till den (halv)nya ledarskapsorienteringen då man kritiserar och tonar ner hjälteidealet som kan ha en mörk baksida av falskhet, och utpräglad storslagenhet och narcissism.
Istället förespråkar man det jordnära, vardagliga och informella ledarskapet som potentiellt kan utföras av alla i en organisation i meningen av ett progressivt deltagande ledarskap där ömsesidigt beroende mellan ledare och följare erkänns öppet och ledarskap kan uttryckas i de mest vardagliga och triviala aktiviteter. Det är idéer som man menar positivt kan påverka entusiasm, motivation och engagemang men samtidigt finns det kritik att påverkan är i en allt för liten skala.24
Sveningsson & Alvesson berör också den viktiga frågan om efterföljarskap som en del i att förstå ledarskap och hur det fungerar. Det är ett perspektiv som vuxit fram mer i forskningen i takt med förskjutning mot att förstå ledarskap i term av processer och relationer. I forskningen så studeras inte bara rollen som efterföljare som något25 separat, underordnade eller på olika sätt kontrollerade av ledarrollen utan det finns också perspektivet som menar att efterföljarna aktivt hjälper att skapa och forma ledarrollen i grunden. Det kan bland annat grunda sig i ett beroendeförhållande där efterföljarna överför sina behov, drömmar och ideal till en mer erfaren individ för att skapa social trygghet. Andra menar att efterföljare romantiserar ledarskap i sökandet av mening och behov av kontroll och ansvarstagande över vad som händer i en organisation för att producera resultat. Det finns också synsättet som menar att det är en identitetsfråga och att det är en naturlig process att i sociala grupper utse
representanter i form av ledare och att denna ledare naturligt därför kommer att präglas av de attityder, beteenden, känslor, allmänna kultur och normer som gruppen har.26
26Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 48-53
25Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 42 f.
24Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 36 f.
23Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 34-36
22Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). s. 29-34
2.2.2 Profession
Innan jag mer utvecklat går in på ledarskapsbegreppet och hur det mer specifikt kan användas och förstås i ett klassrumssammanhang så är det viktigt att förklara
användningen av professionsbegreppet i studien. Jag använder bland annat professor Thomas Brantes definition som enkelt förklarar professioner som yrken som baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning. Han förklarar det som en allt växande27 grupp av mycket betydande högre utbildade människor i det moderna kunskaps- och informationssamhället som är experter inom sina ämnen och bidrar med innovationer i samhället i allt från teknik, hälsa, organisation, ekonomi och vetenskap. Det är människor som bygger sin auktoritet på vetenskaplig kunskap och som ofta belönas med hög social status och inkomst. Klasslärare benämner Brante som en slags semiprofession i meningen att de inte delar de klassiska professionernas attribut i28 lika hög utsträckning som i fallet av läkare, ingenjörer, jurister, ekonomer, forskare m.m. Han pekar bland annat ut att semiprofessioner ofta är organiserade som fackförbund, ofta är mer politiskt styrda, har stark koppling och stor spridning i framväxten av välfärdsstaten samt har en utbildning som kan klassas som mer tvärvetenskaplig. Den här uppdelningen i klassisk profession, semiprofession och29 till och med preprofession som lärare kan placeras i går så klart att debattera men är logisk i meningen att det finns väldigt många olika sorters lärare. Dels finns
uppdelningen i undervisandet av teoretiska och praktiska ämnen och uppdelningen efter olika årskurser i skolväsendet och frågan måste också ställas om läraren alltid är färdigutbildad som ofta inte är fallet i verkligheten.
I Brantes mer utvecklade definition så talar han om fem viktiga karaktärsdrag för professioner. Viktigt är att de har tillgång till kunskapssystem och som dess
representant förmedlar en form av abstrakt kunskap vilket så klart går att identifiera med lärare och särskilt i undervisandet av högre årskurser. Likaså förtroende för professionen är också lätt att identifiera i meningen att lärare ses som viktiga i uppfostrandet, utbildandet och yrkesvägledandet av nästkommande
samhällsgenerationer. Lärare har i detta förtroende en relativt hög yrkesintegritet och organisering av kollegialitet i sin verksamhet. Dock är lärare begränsade i sitt förtroende av delvis politisk styrning som i form av styrdokument. Den allmänna uppfattningen av yrket som osäkert och den professionella som en hjälte är däremot inte lika uppenbar. Likaså frågan om utbytbarhet då det är allmänt accepterat att yrket utövas av obehörig personal i och med bristen på utbildade lärare. Brantes utvecklade
29Brante, T. (2009). s. 30 f.
28ibid.
27Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. Från L., Maria (Red.). Vetenskap för profession. Högskolan i Borås. s. 15 f.
definition av profession och som läraryrket delvis kan relatera till som en semiprofession lyder således:
Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten.30
Brante påpekar också vikten av att se dem professionella som en produkt av den sociala kontexten. Det finns på så sätt ingen universell identitet eller
handlingsmönster för lärare utan kommer självklart att variera beroende på individens historia, nuvarande arbetsplats och samhälleliga villkor. Den professionella formas således av både inre och yttre krav och förväntningar.31 Lärarens bakomliggande utbildning och andra livserfarenheter men också kollegors agerande och gällande skolkultur kommer vara avgörande men det förhindrar inte heller de omgivande samhälleliga villkoren, som exempelvis en pandemi, inte skulle kunna förändra de förväntningar som ställs på professionen.
2.2.3 Lärarens ledarskap i och utanför klassrummet
Att lärares ledarskap hänger ihop med professionell yrkesutövning finns det flera förespråkare för i litteraturen. Kjell Granström benämner det som självklart del av lärares pedagogiska uppgifter att vara just en arbetsledare för grupper av elever och att läraryrket innebär ett upprätthållande av flera roller, varav två viktiga är just ledarskap och lärarskap. Han beskriver de två begreppen som två sidor av samma32 mynt i meningen att de representerar olika sidor av lärarens professionella arbete men samtidigt är starkt förknippade med och beroende av varandra. De båda rollerna förutsätter en professionell kunskapsbas och förståelse av vad man gör i sitt yrke och varför man bör göra det. Medan lärarskap enkelt kan definieras som att ha kunskap om ett kunskapsområde/ämne och förmågan att förmedla kunskaper och färdigheter så handlar ledarskap enligt Granström om att ha kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser och förmågan att leda klassrumsarbete och hantera grupprocesser.
Med en sådan enkel definition har han kunnat identifiera fyra olika vanliga
33
varianter av lärares yrkesutövning. Vi har den ideala läraren som både är mycket ämneskunnig och kan organisera och leda elevgrupper. Hålligångaren är den lärare
33Granström, K. (2020). s. 37
32Granström, K. (2020). Tre aspekter på lärarens ledarskap i klassrummet. Kapitel från Berg, G., Sundh, F., & Wede, C. (red.) Lärare som ledare – i och utanför klassrummet. Studentlitteratur:
Lund. s. 33
31Brante, T. (2014). Den professionella logiken: Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Liber: Stockholm. s. 317-321
30Brante, T. (2009). s. 28
som har god organisationsförmåga och skicklig på att skapa elevaktiviteter men har dåliga ämneskunskaper. Fackspecialisten har tvärtom goda ämneskunskaper och skicklig i klassisk katederundervisning men är dålig på att organisera klassen. Och slutligen det Granström kallar katastrofen vilket är lärare som varken har kunskaper i ämnet eller organisering och har inte förmågan att presentera något av dem. Det här ger mig i min studie så klart identifierbara lärartyper och en övergripande förståelse för att gott ledarskap och gott lärarskap alltid hänger ihop. Han tillför också
perspektivet att den omgivande miljön och sammanhangen alltid kommer att påverka lärares ledarskap i mening att den speglar det historiska omgivande samhället och kulturen som råder med dess tillhörande värderingar. Synen på vad som är en bra34 ledare och lärare skiftar således över tid och rum och de synsätt och värderingar som dominerar.
I min studie kommer jag som sagt att fokusera på läraren i rollen som ledare i sitt klassrum och utanför det. För vidare teoretisk inspiration i skapandet av en
analysmodell är det så klart också viktigt att nämna Mark L. Daniels artikel om de tre F:n i klassrumsledning. Han har efter omfattande fältstudier på lärarstudenter och i kombination med litteraturstudier kommit fram med en omfattande men
sammanhängande teori för ledarskap i klassrummet som är menat att kunna anpassas för att passa olika undervisningsstilar och erfarenhetsnivåer. De tre F:n står för35 olika teman; foundation, field och flow. Foundation som tema handlar om den grundläggande struktur läraren etablerar från dag ett med en klass. Det är viktigt att vara tydlig i fråga om gällande regler, konsekvenser och attityder som tillsammans menar att skapa respekt i klassrummets relationer utan behov överdriven disciplin.36 Field är det andra temat som handlar om den praktiska miljön och den sociala atmosfären som läraren etablerar i sitt klassrum. Här kan man se försök att införliva saker som respekt, samarbete och höga förväntningar hos elever eller för läraren försök att införliva tålamod, respekt, rättvisa och medvetenhet om elevers olika behov samt implementering av regler, konsekvenser men också humor. Slutligen37 handlar temat flow om den flytande lektionsprocessen och betydelsen av att rikta den mot ett lärandemål där elever och lärare tillsammans med hjälp av lärandeteorier, frågestrategier, teknologi och aktivitetsdesign uppmuntrar till ett positivt lärande. Till exempel betydelsen av utspridda elevcentrerade aktiviteter för att aktivera
lärandeprocesser tas bland annat upp som positivt i samband med flow.
37Daniels, M. (2009). s. 19-21
36ibid
35Daniels, M. (2009). The Three Fs of Classroom management. AASA Journal of Scholarship and Practice, Vol 6, No. 3. s. 18 ff.
34Granström, K. (2020). s. 33, 36
Även andra forskare har fokuserat på att ta fram olika kriterier eller strategier man tycker är viktiga för ett framgångsrikt ledarskap i ett klassrum. Kriterier som är behjälpliga för mig i formandet av en analysmodell. Marcus Samuelsson påpekar bland annat i samband med sin lokala studie att det som leder till ett gott ledarskap är i praktiken en skickligt genomförd undervisning i grunden samt att lärarens effektiva handling påverkas av samspelet med läroplan och kursplan men också tre viktiga stöd som gynnar elevers välmående, utveckling och lärande efter flera olika
dimensioner. Emotionellt stöd menar han är viktigt då det relaterar allt ifrån lärarens38 förmåga att reflektera över och uppmärksamma positivt och negativt klassrumsklimat till förmågan att uppmärksamma elevers olika sociala och kunskapsmässiga behov samt frågan om lärare visar intresse och hänsyn till elevernas perspektiv på sitt lärande och förmåga att säkerställa trygga och lärande strukturer. Organisatoriskt stöd är det andra viktiga stödet för ledarskap och lärande och handlar om saker som lärarens förmåga att effektivt hantera elever som bryter mot regler och utnyttjar undervisningstid till att fullt maximera lärandetillfällen och elevernas engagemang och förmåga att lära in. Sista stödet Samuelsson tar upp är lärandestödet som handlar om hur läraren bäst kan organisera aktiviteter som utvecklar elevernas begrepps- och språkförmåga samt främjar metakognitivt tänkande. Formativ feedback hör också till ett viktigt lärandestöd samt andra strategier för att främja mer komplext lärande.39
Rickard Dejestam är en annan som genomfört en mindre lokal undersökning som bidragit till så kallade kriterier för ett framgångsrikt ledarskap. Han beskriver40 betydelsen av ett ledarskap som är situationsanpassat, där lärarens personlighet, roll och ledarstil varierar beroende på grupp enligt förmågan att känna av klassen. En annan viktig framgångsfaktor menar han är goda/positiva elevrelationer som verkar förebyggande för störande moment och leder till att eleverna lär sig bättre. Tydlighet är nästa kriterium, att eleverna måste veta vad som förväntas av dem, vilket
garanteras med effektiv och varierad kommunikation. Den sista mest framträdande faktorn för framgångsrikt ledarskap är lärarens medvetenhet, lyhördhet och att läraren har koll och kontroll över vad som händer i klassrummet och kommunicera detta tillbaka till eleverna för att skapa trygghet.41
41Dejestam, R. (2014). s. 22-25
40Dejestam, R. (2014). Viktiga faktorer för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet - En kvalitativ studie i grundskolans senare år. Examensarbete. Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås. s. 26 f.
39Samuelsson, M. (2020). s. 26
38Samuelsson, M. (2020). Skickligt ledarskap har betydelse för barns utveckling och lärande: en studie av lärares ledarskap i och utanför klassrummet. Högskolan Väst. s. 5 f.
2.2.4 Analysmodell
Eftersom jag undersöker en förändringsprocess så är det viktigt i min analysmodell att jag inte bara söker information och förmedlar förhållanden som enbart har med distansundervisning att göra utan den måste först ställas emot normalläget av traditionell klassrumsundervisning. Efter det så kommer den jämförande aspekten in då jag undersöker förhållandena av ledarskap i de olika undervisningsformerna efter två olika perspektiv, lärare och elever för att få en mer nyanserad bild av
verkligheten. I formandet av identifierbara faktorer som anses relevanta för lärares effektiva ledarskap är inspiration tagen från en variation av teoretisk litteratur på temat. Utöver faktorer för effektivt ledarskap som listas i en tabell nedan så utformar jag också kategorier för olika identifierbara ledarstilar som kan värderas i relation till rådande sammanhang.
Analysmodellen jag kommer använda mig av i studien ser ut som sådan:
Kategorier av ledar- och lärarstilar och orienteringar
Korta beskrivningar och synonymer
Auktoritär bestämmande, övervakande, självständig, tuff, har alltid sista ordet, ses som mest
kunnig/kvalificerad
Demokratisk deltagande, samarbetande, rådgivande, obeslutsam, ömsesidig respekt
Laissez-faire undvikande, frånvarande, likgiltig, svårkontaktlig
Trivselorienterad fokus på personer, relationer, behov och en trivsam, bekväm och kul atmosfär
Klent orienterad svag styrning med outvecklade prioriteringar av arbete och resultat
Uppgiftsorienterad fokus på uppgifter och deras resultat, hög styrning och mer formella kontakter
Lagomorienterad balanserar behov och krav på effektivitet, sätter både relationer och resultat i fokus
Lagorienterad fokus på engagera och skapa glädje med involverandet av efterföljare för att forma gemensamma syften och mål
Ideal lärare ämneskunnig, synligt intresserad av ämnet, bra på att organisera och leda elevarbete
Hålligångaren bra på att organisera elevgrupper och hitta på elevaktiviteter men är inte ämneskunnig
Fackspecialisten märkbart kunnig i ämnet, gillar att föreläsa men är dålig på att organisera och leda elevarbete
Katastrofen varken ämneskunnig eller bra på att organisera elevarbete
Faktorer för effektivt ledarskap i läraryrket:
1) Lärarens förmåga att skapa strukturer av regler och konsekvenser som i praktiken införlivas
2) Lärarens förmåga till situationsanpassning/flexibilitet/variation i sin undervisning
3) Lärarens förmåga att använda aktiviteter som främjar och utmanar lärande
4) Lärarens tydlighet i kommunikation med eleverna
5) Lärarens förmåga att bygga goda elevrelationer
6) Lärarens förmåga att känna av klassen efter känsloläge, attityder och behov och ge lämpligt stöd därefter
2.2.5 Begreppsdefinition
Det är viktigt att jag definierar och klargör min användning av begreppen distansundervisning och fjärrundervisning då de är centrala för studien och inte nödvändigtvis självklara att förstå vid första anblick. Personligen använder jag ofta de här begreppen synonymt med varandra eftersom de är del av samma fenomen och kan förekomma i en blandning men där principen fortfarande är undervisning som utspelar sig bortom det vanliga klassrummet. Så klart är det viktigt att belysa skillnaderna i begreppen. Skolverket kommer med definitioner som säger att distansundervisning innebär en “interaktiv undervisning som bedrivs med
informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid” . En viktig aspekt är att det varken krävs lärare eller handledare fysiskt42 närvarande vilket skiljer sig från fjärrundervisning där detta är ett krav samt att eleverna under fjärrförhållanden också behöver befinna sig i lokaler som skolenheten disponerar, snarare än hemmet. Följande definition råder enligt skolverket att
fjärrundervisning innebär “interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid” .43
43ibid.
42Skolverket. Nya regler för fjärr- och distansundervisning. URL:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/aktuella-regelandringar/nya-regler-for-fjarr--och-dis tansundervisning (hämtad 2021-05-02)
2.3 Metod
2.3.1 Metodologiska utgångspunkter
För att få svar på mina forskningsfrågor om distans- och fjärrundervisningens påverkan på lärarens ledarroll så behövs empirisk data som kan berätta om vad som försiggår i det digitala klassrummet. Jag är intresserad av människors berättelser, tankar och erfarenheter och att fråga personer direkt är det mest tids- och
resursmässigt effektiva sättet att få den typen av information. Med det i åtanke kommer jag att använda intervjuer som dominerande metod. Intervjuer är kända att fördelaktigt tillföra flexibilitet, en relativt hög svarsfrekvens och djup i den
insamlade datan. Metoden är kvalitativ i meningen att jag vill försöka förstå mer på44 djupet konceptet av lärare som ledare fast i en ny kontext. Intervjuerna kommer vara semistrukturerade med på förhand förberedda teman och frågor fast där jag som forskare fortfarande är flexibel nog att ändra upplägget vid behov och andra frågorna under intervjuernas gång. Jag vill att intervjupersonerna ska utveckla sina svar så45 mycket som möjligt inom ramen för de ställda frågorna vilket kan betyda tillfälliga utsvängningar från den förberedda intervjuguiden. Jag kommer behöva göra två olika typer av semistrukturerade intervjuer eftersom jag undersöker både lärare och elever.
Lärarna kommer jag göra personliga intervjuer med medan eleverna kommer jag göra separata gruppintervjuer i grupper om ca fyra elever. Det är viktigt att jag delar lärare och elever eftersom det öppnar upp att tala mer öppet och ärligt om varandra utan oro för hur motparten ska reagera och komplicera deras relation. Varför jag tänkt intervjua eleverna i grupp är främst av anledningen att det skapar större trygghet för de intervjuade. Så klart finns alltid risken med att eleverna påverkas av varandra i sina svar men det är värt risken om eleverna i slutändan vågar öppna upp sig mer och förhoppningsvis delar med sig av fler erfarenheter så jag kan få mer nyanserad data.46
Det finns så klart alltid risker och problem inbyggda i alla forskningsmetoder. Med intervjuer tillkommer alltid problemet med intervjuareffekten som måste beaktas, alltså att forskaren riskerar att ställa ledande frågor, för känsliga/personliga frågor, eller inte förhåller sig neutral och på så sätt medvetet eller undermedvetet påverkar den intervjuades svar. Den intervjuade kan också svara olika beroende på hur de47 uppfattar forskaren identitet efter ålder, kön, etnicitet osv. Det senare kan jag så klart inte påverka men som forskare måste jag ändå beakta intervjuareffekten både när jag formar intervjuguiden och genomför intervjuerna. Det är en balansgång mellan att se
47Denscombe, M. (2017). s. 277
46Denscombe, M. (2017). s. 270 f.
45Denscombe, M. (2017). s. 269
44Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund. s. 267 f. och 292 f.
till att ställa öppna frågor men att samtidigt försöka leda in samtalet på de aspekter som jag som forskare är nyfiken på. Följdfrågor är bra för att vägleda samtalet åt rätt håll och ibland behövs också en mer förtydligande av frågan för att den intervjuade ska känna sig bekväm med att svara. Att vara tålmodig och låta tystnaden tala är ändå viktigt, särskilt när jag gör gruppintervjuer då det hjälper alla som vill komma till tals. Som intervjuare är det viktigt att vara uppmärksam och lyhörd på både det den intervjuade säger eller på annats sätt visar med sitt kroppsspråk, något som självklart begränsas när intervjuerna gjorts digitalt på distans som i mitt fall. Den konkreta formuleringen och organiseringen av frågorna har inspirerats av min bakgrund av forskning och teori och den samlade analysmodellen jag skapat för studien
tillsamman med övriga frågor som jag personligen ansåg relevant för att bättre förstå mina intervjupersoner och deras situation.
2.3.2 Etiska överväganden
När man studerar människor vilket är basen i nästan all samhällsvetenskaplig forskning så krävs det att forskaren överväger etiska förutsättningar och principer.
Eftersom jag i min studie inte bara behövde vända mig till vuxna individer som lärare utan också minderåriga elever på skolor gäller detta särskilt då de kategoriseras som en sårbar grupp. Och även om undersökningen inte direkt kan kategoriseras som att48 behandla känslig information så är det ändå viktigt hur man behandlar personers konfidentiella information och respektera vad de vill dela med mig som forskare. Jag följer den etiska principen om att skydda mina deltagares intressen och delar därför inte med mig av någon information som de själva inte godkänt för att skydda dem från eventuell personlig skada och sociala konsekvenser. Alla har därför fått valet49 att vara anonyma men jag sätter det inte som standard för alla deltagare. Jag
förutsätter ju också att de som deltar också kan och vill vara öppen med sina åsikter och personliga information då studien handlar om saker som relaterar till deras vardag och som de aktivt vill kunna påverka. Enligt nästa forskningsetiska princip så är min studie också självklart baserad på att deltagande är frivilligt och baserat på informerat samtycke. Jag har alltså gett alla samma förutsättningar att ta del av50 information och försökt beskriva så tydligt som möjligt vad studien handlar om och hur den ska utföras, information om mig som forskare, samt alla deltagarnas rättigheter. Det här har jag bland annat gjort via ett digitalt informations- och samtyckesformulär som deltagarna har kunnat läsa och fylla i (se bilaga 6.2). På så sätt har jag samtycke och förståelse också skriftligt dokumenterat vilket gör det säkrare både för mig och deltagarna. Den enda risken som finns här är att all kontakt har varit på distans och att lärare fått agera mellanhand med att ge eleverna
50Denscombe, M. (2017). s. 441 f.
49Denscombe, M. (2017). s. 439
48Denscombe, M. (2017). s. 434 f.
information om studien. Risken finns alltid att någon läser fel eller missuppfattar informationen eller aktivt väljer att inte ta del av mitt formulär hur många gånger jag än påminner och uppmanar. Mycket ansvar ligger därför på deltagarna vilket gör det desto viktigare att alla deltagare har rätt att ångra sig och när som helst kan avbryta sitt deltagande.
Att jag ger så mycket information som möjligt till deltagarna om studien hjälper också med principen om öppenhet och ärlighet i förhållande till undersökningen.51 Men uppsatsen i sig är också en del i den här processen och att jag i även där är öppen och ärlig med vad studien handlar om och hur den har utförts i praktiken. Samt att jag försöker hålla mig så rättvis och objektiv som möjligt i analysen av studiens resultat och tydligt referera i användningen av andra forskares arbeten. Slutligen så är det av princip viktigt att följa nationell lagstiftning vilket verkligen har varit52
vägledande i hanteringen av ungdomar som deltagande och förhållningssätt till information och samtycke. Det står bland annat i lagen om etikprövning av forskning som avser människor, 18 §, att så länge personen som deltar fyllt 15 år kan han eller hon själv informeras och samtycka om studien och vårdnadshavares samtycke behövs inte så länge individen själv kan förstå vad forskningen innebär. Ifall studien53 skulle behövt vidgas till yngre elever så anpassade jag formuläret till detta med avsnitt om vårdnadshavares samtycke.
2.3.3 Avgränsningar, urval och genomförande
Studien kommer som sagt att genomföras i form av semistrukturerade
samtalsintervjuer på så väl lärare och deras tillhörande elever för att kunna se och jämföra båda perspektiv och så bättre förstå klassrums- och ledarskapsförhållanden. I mitt urval och avgränsning av intervjupersoner har jag geografiskt avgränsat mig till skolor i Blekinge och Kronoberg och jag har också begränsat studien till
gymnasieskolor eftersom jag förutsatt att erfarenheten av distans- och
fjärrundervisning varit mer omfattande för den skolnivån. Avgränsningarna har gjort studien mer rimlig att utföra i tid och omfattning. Dessutom så blir förhållandena i klassrummen mer rättvisa att jämföra intervjupersonerna emellan då lärarna har liknande utbildningsbakgrunder, arbetsplatser och eleverna har liknande mognads och kunskapsnivå. Urvalet är inte baserad på personens tillhörande program, ämneskategori, årskurs eller liknande då det inte varit relevant för studien samtidigt som det gjort det lättare att hitta så många intresserade som möjligt. Den enda förutsättningen för att delta var att lärarna och deras tillhörande elever behövde
53SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet.
52Denscombe, M. (2017). s. 445
51Denscombe, M. (2017). s. 443 f.
arbeta/studera på gymnasienivå och att de hade någon erfarenhet av distans- och/eller fjärrundervisning.
Jag som forskare har haft mest kontroll i urvalet av lärarna då det är dem som jag kontaktat först och främst för deltagande i studien. Jag har försökt rikta mig till så många lärare och skolor som möjligt och även använt tekniken att låta
kontaktpersoner hänvisa studien till andra lärare på skolorna för att göra urvalsprocessen snabbare. Det är sedan lärarna själva som mest fått kontrollera urvalet av deltagande elever eftersom den kontaktinformationen inte är offentlig och ändå behövde samordnas med läraren. Det är kanske inte idealt men är det enda sättet att kunna få någon elevintervju alls. Då läraren känner sina elever och med den relationen betydligt lättare kan hitta intresserade eller skapa intresse för studien. Det enda jag har kontrollerat var grundprinciperna, att det var tvunget att vara elever som undervisats av den deltagande läraren och att det skulle vara en mindre grupp på ca 4 elever. Med bortfall blev elevgrupperna i praktiken av varierande storlek mellan 2-5 elever i de olika gruppintervjuerna. Såväl lärarnas och elevernas intervjuer tog genomsnittligt ca 40 minuter vardera att genomföra. Sammanlagt så har det blivit 6 stycken fall av lärare och tillhörande elever som har fått delge sina erfarenheter och uppfattningar om distansundervisningen och det följande ledarskapet som präglat deras klassrum. Jag kommer nedan att presentera deltagarna, i de fall deltagarna valt att vara anonyma kommer ett annat namn ges ut.
Fall 1
Carl-Henrik Larsson - Förstelärare, Aspero Idrottsgymnasium i Karlskrona. Historia, religion, kommunikation, gymnasiearbete och privatjuridik.
Alma Elibo Mattisson, Tea Mattisson, Linnéa Lindblom och Felicia Götharson - Årskurs 3, samhällsprogrammet.
Fall 2
Lars Hanson - Lärare, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Samhällskunskap, historia, politik och hållbar utveckling.
Hannes Svensson, Toleen Hamdan och Tony Tran - Årskurs 1, naturvetenskapsprogrammet.
Fall 3
Anja (anonym) - Lärare, svenska och geografi.
Sebastian Näslund, Fabian Andersson, Wilma Samuelsson Olsson och Mollie Johansson - Årskurs 3, naturvetenskapsprogrammet
Fall 4
Inger (anonym) - Lärare, religion, historia, etnicitet och kulturmöten, filosofi, gymnasiearbete.
Daniel, Jesper, Kasper, Lisa och Malin (anonyma) - Årskurs 3, samhällsvetenskapsprogrammet.
Fall 5
Ulf Andersson - Programsamordnare för ekonomiprogrammet och lärare, Vägga Gymnasieskola i Karlshamn. Svenska och historia.
Oliver Holmberg Hellstigen, Emilia Svensson och Matilda Eliasson - Årskurs 3, ekonomiprogrammet.
Fall 6
Birgittha Johansson - Lärare, Haganässkolan i Älmhult. Ledarskap, organisation, UF och personlig försäljning.
Peter och Simon (anonyma) - Årskurs 3, samhällsvetenskapsprogrammet.
3 Empirisk studie
I det här kapitlet så presenterar jag mitt empiriska resultat där jag redogör för såväl lärarnas och elevernas perspektiv på erfarenheter och åsikter i enlighet med analysmodellen jag skapat och påbörjar en analys med jämförelser och där jag belyser de mest centrala effekterna av förhållandena på distans.
3.1 Hur förhåller sig ledarskapet i det normala klassrummet?
3.1.1 Lärarnas perspektiv
I kartläggning av den normala klassrumssituationen med traditionell närundervisning och det ledarskap som utövas i den så är listan av faktorer för effektivt ledarskap i läraryrket centrala. Den första handlar om lärarens förmåga att skapa grundläggande strukturer av regler och konsekvenser och konsekvent efterlevs i praktiken. På denna punkt visar min studie att lärarna generellt visar ett mönster av ganska vaga
strukturer. Regler är sällan uttalade och även om de i teorin finns så existerar de mer som outtalade normer. Majoriteten av lärarna som intervjuats tycker inte att det behövs regler, utan det är snarare ömsesidig respekt som råder i sina klassrum. Det här relaterar så klart enligt deras beskrivningar till att det upplevs som ganska ovanligt med oroligheter och störningar från eleverna. Flera av deltagarna, som lärarna Carl-Henrik, Lars och Ulf hänvisade också mer specifikt till skolans allmänna ordnings- och förhållningsregler som det som också gäller i deras klassrum även om uppfattningen om eleverna är medvetna om dessa förhöll sig oklart i deras svar. “Det blir enklast så tänker jag. Det blir en väldigt konstig situation på en skola om
respektive lärare sitter och hittar på egna regler och eleverna inte vet vad som ska gälla i alla klassrum. [...] Det är det det finns övergripande regler för.”54
De som starkast förespråkade för egna regler och principer var istället Anja och Birgittha som menade att ömsesidig respekt mynnar ut i självklara regler som till exempel att i klassrummet så ska det vara fokus på arbetet och inget annat, att de som lärare inte får ha för långa föreläsningspass och så klart mobilförbud för eleverna.
Konsekvenser förföll sig däremot som mer självklara hos lärarna. I fall det skulle dyka upp störningar på lektionen och olika former av dåligt uppförande så var det självklart av alla att de skulle reagera på något sätt. Majoriteten förespråkade tillsägningar som konsekvens riktade till den/dem inblandade eleverna i fall
situationen skulle uppstå. Några som Inger och Ulf påpekade också att konsekvenser kan delas ut på en högre nivå med inblandning av rektorn som konsekvens av mer allvarligt störande beteende. Där både varningar och avstängning blir aktuella. Det
54Intervju med Lars Hanson (2021-05-03)
har inte framgått så tydligt från lärarnas sida hur konsekventa de är i fråga om att upprätthålla regler och konsekvenser, bilden kvarstår istället av att de inte upplever störningar och regelbrott som någon vanlig företeelse. Det är en erfarenhet som gör det svårt att svara på frågan då de inte ställts i så många om ens någon situation där de prövats på detta.
Följande två kriterier som jag listar i min analysmodell om faktorer för framgångsrikt ledarskap för lärare relaterar båda två till den konkreta undervisningens form och lärarskap. Det handlar dels om lärarens förmåga till situationsanpassning/flexibilitet och variation i undervisning samt lärarens förmåga att skapa lärandeaktiviteter som främjar och utmanar lärande. I studien så framkom det naturliga svaret från alla lärare hur självklart varierad deras undervisning var. Men synen på vad som är variation och den praktiska innebörden av det skiljde sig såklart något. För alla lärare handlar variation inte om att en enstaka lektion måste bestå av flera olika element
nödvändigtvis. För lärare i samhällsorienterade ämnen så verkade det vanligt att föreläsningar/genomgångar kan ta upp större del av lektionen, variation kommer där istället på vad man kombinerar dessa med och att låta elevernas arbetsform och examinationer variera. Birgittha och Inger stack ut i sina svar i meningen att de också i sin undervisning värderade att eleverna också kommer ut från klassrummet och skolan i form av studiebesök.
Svaren var också mycket eniga i frågan om uppgifternas utmanande och roliga/intressanta natur. Alla deltagande lärare menar på att deras ordinarie
undervisning är tillräckligt utmanande för eleverna och att som lärare är det viktigt att pusha eleverna till nya höjder. Större tveksamhet var deras svar om uppgifterna uppfattas som roliga av eleverna. De flesta hoppas att det är så det förhåller sig men samtidigt så var flera öppna för att eleverna har mycket olika tycke och smak och att de inte kan förvänta sig att elever ska älska varje moment och saknar förmågan att påverka det.”Jag tror inte de avslöjar sig så mycket om det över huvud taget faktiskt [...] just den här gruppen är ju lugn och harmonisk men lite svårare att tyda och lite hemliga av sig.” . Aktivitetsnivån upplevs som varierande från dag till dag och något55 de måste anpassas till generellt då även de mest studiemotiverade eleverna kan bli skoltrötta. Carl-Henrik upplevdes som en av de mest säkra lärarna med sitt svar då han backade upp det med respons han fått av eleverna på årliga kursutvärderingar både i fråga om graden av utmaning och den underhållna känslan som han menar är lätt att avläsa från eleverna. Samtidigt upplevde flera en mycket svårigheter i att hitta en undervisning som passar alla eller i alla fall majoriteten av en klass men att det
55Intervju med Anja (anonym) (2021-05-07)
verkligen inte var en självklarhet att undervisningen behöver vara rolig i alla lägen, särskilt då eleverna på så sätt utmanas mer i sina studier.
De tre sista faktorerna för effektivt ledarskap för lärare relaterar väldigt mycket till varandra då de berör frågor som rör det sociala planet, där ibland tydlig
kommunikation, relationsbyggande samt att kunna läsa av en elevgruppens
socioemotionella stämning och behov av stöd. I den normala klassrumssituationen så visar resultatet att lärarna är fullständigt eniga om att kommunikationen med eleverna är tydliga och fungerar mycket bra. De menar att eleverna är med på banan och förstår så väl övergripande planering, lektionernas upplägg och uppgiftinstruktioner.
Upplevelsen överlag är också att eleverna inte ställer så mycket frågor men av anledningen att det inte behövs. De få elever som inte hängt med eller förstår någonting har och tar möjligheten att fråga och ges möjligheten att få saker och ting upprepade eller förklarade på ett annat sätt. En utmärkande aspekt av kommunikation är så klart att de flesta skolor idag har väl etablerade digitala lärplattformar som underlättar för läraren att ge eleverna all den information de behöver samlade på en och samma plats vilket ses som övervägande positivt. Något som så klart relaterar till kommunikationen är ju frågan om det ens finns möjlighet att kommunicera över huvud taget och om lärare verkligen uppmuntrar kommunikation mellan sig själv och eleverna i alla delar av klassrumssituationen. I bemötandet av frågan om alla elever verkligen får synas och höras på deras lektioner så var lärarna dock inte lika positiva som i samtalet av kommunikation mer allmänt. Flertalet lärare uttryckte det som något mycket utmanande eller till och med omöjligt som lärare att förhålla sig till i meningen att det ligger på elevernas ansvar och att de inte kan tvinga någon att agera mot deras egen vilja eller förhindra de elever som tar för mycket plats. “En del tar ju för sig duktigt och styrs och hörs [...] men riktigt alla tycker inte om att yttra sig i helklass. Beror på vilka klasser man har vissa är mer tysta än andra.” . Lars kom56 med uppfattningen att det ibland krävs lite mer kreativa lösningar som gör att eleverna kan utnyttja skriftlig och mer anonym kommunikation, exempelvis skapa gemensamma tankekartor och omröstningar där eleverna ändå kan dela sina tankar och idéer.
Den som hade den mest positiva inställningen till fenomenet var läraren Birgittha som tvärtom tyckte det var en självklarhet att alla ska höras och synas lika mycket.
“Alla ska ju ha lika mycket uppmärksamhet [...] jag frågar nog faktiskt alla elever för det finns ju de som sitter tysta och inte säger så mycket. Men de behöver ju också synas” Överlag uppfattar lärarna ändå det som att stämningen normalt är mycket57
57Intervju med Birgittha Johansson (2021-05-03)
56Intervju med Ulf Andersson (2021-05-04)
bra i sina klasser och att de kan känna av denna väldigt bra. Det är inte ofta som stämningen förändras till det sämre men uppfattningen var för de flesta att de i en sådan situation var självklart att ta tag i det direkt antingen med seriösa samtal eller förmedla humor och positiv energi. Just humor och att vara öppen, personlig och ärlig mot eleverna menade i alla fall några var basalt för relationsbyggande och att det var självklart att lära känna sina elever så mycket som möjligt. Däribland Carl-Henrik och Birgittha som också betonade hur mycket fokus de lade på att ge eleverna uppmärksamhet och beröm. “Jag ger de både beröm och kärlek och visar ofta hur mycket jag tycker om dem. I storts sett varje lektion säger jag det och det vet jag att de uppskattar.” Dock var alla inte lika övertygade om att vara personlig är58 den bästa strategin i vördnaden av sitt privatliv och att inte felaktigt stämplas som favoriserande. Att hålla en mer formell relation motiverade också av att det inte kändes nödvändigt för att få den informationen de behöver om klassens lärande men också att inte känna sig tillräckligt kvalificerad eller tillräcklig för att kunna ta ansvar för en sådan relation. Betydelsen av att fördela ansvaret på mentorer, kuratorer, skolsköterskor och andra såg av Inger och Lars som självklart. Andra såg det mer som självklart att läraryrket alltid kommer innefatta att man får agera både lärare och psykolog och att eleverna har behov av flera typer av stöd och att det ska så klart prioriteras till de som behöver det mest. Att ge beröm var för de flesta av deltagarna mest prestationsrelaterat och något som nästan enbart görs i samband med
bedömning och ge feedback till eleverna om deras arbeten.
Slutligen så var det en viktig del av kartläggningen att fråga ut lärarna om synen på deras ledarskap och kunskapsbasen som legat till grund för den. Lärarna var väldigt överens om att det som har lärt dem att vara en ledare framför allt var erfarenheten och med tiden lära sig vad som fungerar eller inte. Flera var också av samma uppfattning om att utbildning och forskning inte gjort någonting för att stötta och förbereda dem i sitt ledarskap. Den som stack ut mest i sitt svar var här Ulf som tvärtom kände sig väl utbildad och fortsatt att utvecklas med hjälp av olika lärarlyft.
“Jag har ju lärt mig en del från lärarutbildningen [...] Vi har ju också fortbildningar här enskilt och tillsammans där vi får läsa pedagogisk litteratur som Hattie &
Timperley och praktiserat och fått prova på och lära mig nya saker.” . Överlag var de59 flesta lärare mycket nöjda med sitt ledarskap och det framkommer också i resultatet lite av en trend vad det gäller stil och allmän orientering i ledarskapet. Det
demokratiska ledarskapet dominerar men mycket ofta med auktoritära inslag. Lärarna överlag är mycket öppna till att släppa in eleverna i planering och beslut då den involveringen grundar sig på en bas av ömsesidig respekt samtidigt som det
59Intervju med Ulf Andersson (2021-05-04)
58Intervju med Carl-Henrik Larsson (2021-05-06)
uppfattades som viktigt att vara mer bestämd då situationen kräver det och ibland ha det sista ordet för att kunna efterleva skolans styrdokument och att hålla ordning och struktur i sin klass.
Balansen mellan att som lärare inneha kontrollen och att samarbeta med eleverna visade sig inte alltid vara så självklart för några utav lärarna. Till exempel
Carl-Henrik som överlag gillar att bestämma oroade sig ibland över att inte släppa in sina elever tillräckligt medan Inger upplevde det motsatta problemet. “Jag tycker jag har ett bra ledarskap. Men sen kan man nog säkert vara mycket hårdare och
tydligare.” Det föreföll också att det var vanligt med ett mer lagomorienterad60 förhållningssätt där det flesta lärarna såg sig själva som personer som värderar resultat och relationer lika högt. Trivsel och upprätthålla goda relationer skulle enligt lärarna aldrig kunna offras helt då det hjälper elevernas lärande men samtidigt så är resultat och fortsatt utveckling för eleverna en grundpelare och stolthet i att vara lärare från första början och den främsta anledningen till att eleverna är i skolan.
Resultatet visade också en blandning bland lärarna i fråga om vilka delar av yrket de tyckte de var bäst på. Några faller mer in i kategorin av ideal lärare med lika fokus och förmågor i ämneskunskaper som att organisera och leda en klass medan andra såg sig ganska självklart som fackspecialister i meningen att ämnet var det viktigaste för dem och utnyttjar det för att engagera och intressera elever för ämnet.
3.1.2 Elevernas perspektiv
I fråga om ledarskapsfaktorer om strukturer av regler och konsekvenser så svarade eleverna generellt att de inte alls var medvetna att det fanns några regler men ännu viktigare så menar de att det heller inte behövdes några regler. Ömsesidig respekt visade sig vara viktigt i denna fråga för flertalet elever i studien och de upplevde klassrumsklimatet som relativt fritt för dem att agera inom och att det sällan om än alls upplevde några störningar på lektionerna. Den mest uppenbara konsekvensen för överträdelser var tillsägelser av olika slag, såväl privata samtal som mer offentliga tillsägelser. Även för de elever vars lärare uttryckte självklara regler och
konsekvenser så fanns det liten till helt avsaknad av medvetenhet om dessa.
När det kommer till lärarens förmåga till variation och situationsanpassning så var det en majoritet som tycker att undervisningen var varierande i sitt sätt. Det som stack ut mest här var att eleverna var lite delad grupperna emellan i fråga om just föreläsningar. I de fall som läraren själv brinner för föreläsningar mer än något annat och verkligen kommer med personlighet, inlevelse och mycket kunskaper så gjorde det inte så mycket för de flesta av eleverna även om det tar upp mycket
60Intervju med Inger (anonym) (2021-05-06)
