Elevernas tankar om undervisningen

När vi frågade respondenterna vad de uppfattade att undervisningen i sex och samlev- nad har berört hade vi ställt upp 16 alternativ som respondenterna kunde välja mellan. Vid sammanställningen visar det sig att 14 kategorier fick fler än tio markeringar. Trots att respondenterna svarar att de enbart haft undervisning en eller högst två gånger under gymnasietiden har eleverna markerat väldigt många kategorier. Anledning till att många har markerat flera kategorier kan vara att det sker slentrianmässigt utifrån att man kän- ner igen begreppen och känner att de har lyfts fram i undervisningen på ett eller annat vis. En annan möjlighet är att kategorierna är väldigt lika och att eleverna därför har

38

svårt att skilja dem ifrån varandra. Undervisningen har alltså berört ett flertal ämnen men i vilken utsträckning är svårt att utläsa utifrån vår undersökning.

De ämnen som eleverna anser att man har berört allra minst är HBT- frågor (homo- sexuella, bisexuella och transpersoner) Transexualitet är t ex den enda kategori som inte fått någon svarsfrekvens alls, däremot har 5 respondenter markerat att de tycker det är ett viktigt ämne att beröra. Anledningen till att man tycker att det är viktigt att beröra kan vara att det är i denna ålder som ungdomarna experimenterar med sin sexualitet, vilket följande citat understryker.

Jag tycker att man borde ha mer sexualkunskap första året i gymnasiet då de flesta ung- domar börjar lära känna sig själva och vill experimentera med sin sexualitet.59

Fyra av respondenterna kommenterade med egna ord i enkätundersökningen att de ef- terfrågar HBT-aspekten mer i undervisningen. Samtidigt var det en hög svarsfrekvens (32 st.) som uppgav att de tyckte att dessa frågor var viktiga att ta upp. I de intervjuer som vi gjorde diskuterade vi även där HBT-frågor och huruvida dessa tas upp i under- visningen eller inte. Anna, 19, menar att man inte tagit upp denna fråga utan endast nämnt dessa i förbifarten.

Homo är sådana som gillar personer av samma kön och bi är sådana som gillar alla.60

Hon anknyter även till identitetsproblematiken och den osäkerhet som finns bland ung- domar i gymnasieåldern, därför tycker hon att det är viktigt att belysa denna fråga. Cal- le, 18, menar att de har diskuterat homosexualitet inom ämnet svenska i argumenta- tionsövningar kring frågorna om homosexuellas rätt till att få ingå äktenskap och adop- tera barn eller inte. Dock byggde övningen på att man intog en förbestämd åsikt. Egna funderingar, åsikter och synpunkter var inte relevanta. David, 18, säger att de aldrig har berört sexuell läggning förutom heterosexualitet. Han tycker vidare att man fokuserar allt för mycket på könsaktiviteter och mindre på det som försiggår i huvudet, t.ex. käns- lor. En annan hållning till ämnet som representerades i intervjuerna har Beda, 18. Hon menar att det skulle vara svårt att diskutera ämnet i helklass eftersom man inte vet så mycket om det. Hon tror inte att någon i hennes närhet är homosexuell och känner där- för avstånd till denna aspekt av sex- och samlevnadsundervisningen. Detta gör att Beda

59 _{Kommentar från en av enkäterna.} 60 _{Intervju med Anna 19.}

39

funderar på varför hon ska bry sig om detta alls. Än idag är homosexualitet ett kontro- versiellt ämne och vi vet att det i vissa sammanhang möts av starka reaktioner. David nämner i förbifarten att HBT är viktigt att ta upp då det finns många homofober i hans närhet. Den ovetskap och osäkerhet som finns kring HBT genomsyrar säkert mångas tankar om detta som t.e.x. Beda uttrycker. Det förvånar oss dock då vi trodde att man kommit längre inom detta område och att det var mer omtalat i skolan än det faktiskt är på vår undersökningsskola. Inte minst på grund av den aktuella likabehandlingsplan som arbetas fram nationellt kring kränkande behandling av kön, klass, etnicitet och sex- uell läggning. Det kan vara så att eftersom Beda inte har homosexualitet i sin närhet och inte får kunskap om det från skolan känner hon en viss osäkerhet till detta, vilket kan påverka att hon säger att hon inte bryr sig. Samtidigt tycker Beda att det skulle vara intressant att få en föreläsning kring homosexuellas situation och hur de behandlas i samhället. Många gånger kan det vara så att vi människor tar avstånd från det som är nytt och främmande för oss. Vi menar därför att det är särskilt viktigt att introducera dessa ämnen i skolan på ett neutralt vis, utan moraliska pekpinnar. Under ytan är ett projekt iscensatt av RFSU.61 Det handlar om hur normer och värderingar kring sexuell läggning skall presenteras i skolan. Av de kommentarer och intervjuer vi tagit del av, upplever vi att elevernas undervisning har följt den heteronorm som RFSU talar om, vilket innebär att man hela tiden utgår från att alla är heterosexuella och att det ses som det normala. Med tanke på det identitetsskapande som många ungdomar genomgår un- der åldrarna 16- 19 kan det vara av stor vikt att behandla dessa frågor. Det kan vara av stor viktigt att problematisera och ge andra perspektiv i sin undervisning som inte utgår från enbart heteronormen. I detta resonemang kan det vara intressant att föra tillbaka tankarna till Giddens och det resonemang han för kring romantisk och sammanflödande kärlek.62 Han menar att de heterosexuella relationerna baserad på kärleksidealet har va- rit det rådande i Europa. Men att denna syn idag allt mer har blivit försvagad. Frågan är om skolan lever kvar i en föråldrad värld utan att kunna leverera den kunskap som är nödvändig i det samhälle vi lever i idag, med tanke på att eleverna upplever att man enbart undervisar utifrån den heteronormativa synen och inte belyser homosexualitet i undervisningen.

Vid fråga om vad eleverna tycker undervisningen har berört har även känslor och samlag hög svarsfrekvens. Dock tycker inte lika många att detta dominerat, men många

61 _{http://www.ytan.se/ 07-05-10.}

40

tycker det är viktigt att ta upp (se resultat fråga 5, 6, och 7). En svårighet med att analy- sera dessa tre frågor är att begreppen berört, dominerat och viktigast kan tolkas olika av respondenterna. Exempelvis kan ordet berört för en person vara att det nämnts en gång medan det för en annan varit någorlunda återkommande. I det fyra intervjuer vi utförde poängterar tre av dessa hur viktigt de anser att känslor och funderingar tas upp i under- visningen. Även i enkätundersökningen kommenterar ett par av respondenterna önske- mål där om. Anna menar att temadagarna utan uppföljande diskussioner inte ger utlopp för känslor och tankar. Hon säger:

Det finns inte heller någon mognads process i detta, där man ta upp saker man funderar på. Efter dagen är slut pratar man inte mer om det.63

Även Beda uttrycker en önskan om samtal där känslorna är i fokus, men inte med den egna läraren.

Men det är ju det känslomässiga, det som är lite kul att prata man vill prata om. Vi hade en föreläsare som berättade om sig själv och vad hon upplevt, det var bra, för då kände man igen sig. Det borde vara mer om känslor och sånt. 64

David har tankar om hur man skulle kunna utforma undervisningen på ett annan vis. Han föreslår att man istället skulle börja med känslor, relationer för att sedan komma in mer på preventivmedel och sjukdomar på ett naturligt sätt. David tycker att det är viktigt att fokusera mer på tankar och det som finns i huvudet än andra saker.

Dra in filosofi och psykologi, mer i huvudet och mindre fokuserat på ….( han gestikule- rar med båda händerna ner mot sitt underliv) 65