Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Gymnasieelevers uppfattning om
sex- och samlevnadsundervisningen
Upper secondary students understanding of sex education in school
Stina Angelöf
Niclas Frising
Lärarexamen 200 poäng
Samhällsvetenskap och lärande 2007-05-29
Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Mariann Enö
3
Sammanfattning
Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieele-ver upplegymnasieele-ver sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktu-ellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knu-tit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om män-niskans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten.
I detta arbete har vi använt oss av enkäter med 62 respondenter och fyra stycken se-mistruktureradeintervjuer, för att komma åt elevernas tankar kring undervisningen isex och samlevnad. Vår undersökning har gett oss en djupare förståelse för gymnasieelevers uppfattning av undervisningen, där vi kan konstatera att många anser att undervisningen inte är helt tillfredställande. Eftersom det är upp till varje enskild rektor att besluta om hur undervisningen skall utformas, ser det givetvis olika ut på olika skolor. På vår un-dersökningsskola har de flest elever fått gästföreläsning vid ett tillfälle under gymnasie-tiden. De områden inom ämnet som eleverna uppger har dominerat är preventivmedel och könssjukdomar. Eleverna efterfrågar en bredare undervisning, där även känslor och andra perspektiv behandlas.
Nyckelord:
• Sex och samlevnadsundervisning • Sexualmoral
• Sexuell identitet • Sex och samlevnad • Sexualitet och ungdomar
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
1. Inledning ... 6
2. Syfte och frågeställning ... 8
3. Kunskapsbakgrund ... 9
3.1 Sexualiteten genom historien... 9
3.2 Dagens styrdokument och internationella riktlinjer ... 13
3.3 Ämnet livskunskap ... 14 3.4 Gästföreläsare på undersökningsskolan ... 14 3.4.1 Kärleksakuten ... 14 3.4.2 Sexolog ... 15 3.5 Forskningsläge ... 15 3.5.1 Skolverkets rapport ... 17
3.5.2 Ungdomar och pornografi ... 18
3.5.3 Lärarperspektiv på sex och samlevnad i två examensuppsatser ... 19
3.6 Teori... 20
3.6.1 Undervisningsfilosofi ... 22
4. Metod och genomförande ... 24
4.1 Metodval ... 24
4.2 Metodiskt övervägande ... 25
4.3 Population och urval ... 26
4.4 Reliabilitet och validitet... 27
4.5 Genomförande och kritik ... 28
5. Resultat av enkätundersökningen ... 30
6. Analys av enkäter och intervjuer ... 36
6.1 Omfattningen av sex- och samlevnadsundervisning ... 36
6.2 Elevernas tankar om undervisningen ... 37
6.3 Sexualitet och identitet ... 40
6.4 Makt och moral ... 41
6.5 Nya perspektiv ... 44
6.6 Att samtala om sex och samlevnad ... 45
5
7. Slutsats och diskussion ... 47
8. Källförteckning ... 50 8.1 Internetkällor ... 51 8.2 Muntliga källor ... 51 9. Bilagor ... 52 9.1 Bilaga 1 Enkät ... 52 9.2 Bilaga 2 Frågeguide ... 56
6
1.
Inledning
Sexualiteten kan beskrivas som en sorts energi som vi ständigt bär inom oss. Den har åt-minstone tre uppenbara funktioner: att skänka lust och tillfredsställelse åt män och kvin-nor, att fördjupa gemenskapen mellan individer och att skapa liv åt nya människor. Inte kan väl denna energi vara farlig att tala om!1
Under högstadiet i årskurs 8 genomgår nästintill samtliga elever inom ämnet biologi, kroppens funktioner. I anknytning till detta tar man även upp sex och samlevnad. Här ligger fokus på den medicinska delen, olika könssjukdomar presenteras, preventivme-del, menstruation och erektion tas upp. I gymnasieskolan finns anvisningar om att även där skall finnas undervisning i sex och samlevnad. Enligt läroplanen har rektor det övergripande ansvaret att se till att skolans elever får denna undervisning. Mot bakgrund av att området inte naturligt faller in under ett specifikt ämne i kurssystemet kan man bli nyfiken på hur undervisningen i praktiken går till och vad elever och personal på sko-lorna anser om dess utformning. Det finns givetvis tillfällen inom både naturkunskap, religion och samhällskunskap då det finns möjlighet diskutera och problematisera sex, kärlek och förhållanden på olika nivåer, frågan är bara hur detta går till.
Sex och samlevnad har vid flera tillfällen tagits upp som ett bortglömt ämne inom lärarutbildningen. I Lärartidningen debatterar Katarina Lindahl och Hans Olsson från RFSU i en artikel om att sex- och samlevnadsundervisning borde vara obligatorisk på lärarutbildningen. Eftersom skolan ofta fungerar som normgivande institution är det viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen inte präglas av oreflekterade normer som förmedlas vidare till eleverna, menar författarna.2 En del kanske anser att sex och sam-levnad inte är en viktig del i gymnasieskolan och att det räcker att skolan ger elever den allra nödvändigaste kunskapen om preventivmedel, sjukdomar och graviditeter. Vi an-ser att begreppet sex och samlevnad i undervisningen måste blir större och vidare än så. Författarinnan Ann Heberlein påpekar att samhället omkring oss präglas av en sexuali-serad kultur, där sex är ständigt närvarande. Att sex säljer är kanske ingen nyhet, det finns i nästintill alla TV- program, all reklam och i kvällstidningarnas löpsedlar. Men något har gått förlorat på vägen menar Heberlein, om sex behandlas som en vara eller som ett försäljningsargument händer något med människosynen.3 Budskapen kan ofta vara svåra att hantera och blir ofta väldigt tekniska och kopplat till yta och utseende.
1 Ur RFSU:s idéprogram Sexologi för ungdom, Grethe Fagerström.
2 Lärartidningen http:/www.larartidningen.se sökord sex och samlevnad 2006-09-11 3 Heberlein Ann, Den sexuella människan s. 13.
7
När får eleverna lära sig om kärlek, känslor osäkerhet, passion? Frågan är om skolan rymmer dessa områden? Borde inte sex- och samlevnadsundervisningen som skolan ska erbjuda vara motpolen mot den sexualiserade kultur Heberlein talar om utan att vara moraliskt dömande.
Under åldrarna 13 till 19 år är det mycket som händer i kroppen, känslor som bubb-lar över och nya tankar som väcks, men framför allt formas identiteter. Dessa elever går både i högstadiet och gymnasieskolan och måste få möjlighet att reflektera över dessa känslor och upplevelser inom skolan. Argumenten för att ha sexualupplysning är många.
Sexualdriften är en stark drivkraft inom oss alla ända från vår barndom och den har stor betydelse i unga människors liv. Sexualiteten och kärleken ses inte längre som nå-got man skall förneka eller behärska utan är nånå-got positivt i individens utveckling. Inte minst på grund av den bristande undervisning vi lärarstudenter får, har vi en viss miss-tänksamhet mot att undervisningen som eleverna får, inte håller den nivå den borde. Trots att väldigt mycket i vårt samhälle handlar om sex på olika nivåer kan sexualitet upplevas som känsligt, kanske obehagligt att prata om, just för att det blir så intimt. Vi hoppas med denna undersökning kunna svara på hur undervisningen är utformad, är det fortfarande centrerat kring det enkla biologiska sexet eller finns det möjlighet att disku-tera och problematisera de lite mer invecklade frågorna kring sex och samlevnad?
8
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka och få ökad förståelse för hur gymna-sieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Sex och sexualitet omger oss nästan dagligen på olika vis, i kvällstidningar, TV – program och den offentliga debat-ten. På vilket sätt är skolan med i denna diskussion, och hur ser det forum ut där utbild-ningen ges. Vi hoppas med denna undersökning finna svar på hur undervisutbild-ningen är utformad och vad eleverna upplever som positivt respektive negativt med den undervis-ning de får, om den överhuvudtaget finns.
Hur upplever gymnasieelever sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan? – I vilken omfattning förekommer sex- och samlevnadsundervisning i
gymna-sieskolan?
– Hur går undervisningen till och vilka områden behandlas? – Känner eleverna sig nöjda med den undervisning de får?
9
3. Kunskapsbakgrund
3.1 Sexualiteten genom historien
Sexualitet har i alla tider varit omdebatterat. Speciellt angående hur man ska utbilda ungdomar i ämnet. För att förstå dagens undervisning anser vi att det är viktigt att man tar del av dess historia. Därför har vi valt att utveckla denna historiska bakgrund. Kan-ske lever vissa synsätt kvar?
I Klas –Göran Karlsson bok om historiedidaktik menar Rolf Schörken att männi-skors sökande i dåtiden måste utgå från aktuella erfarenheter. Han menar att människan har vissa behov av historia, t ex som orienteringsbehov och för att uppnå självkänne-dom.4 Genom att koppla samman dåtidstolkningar, nutidsförståelse och framtidsförvän-tan skapar och utvecklar människan sin socio- kulturella scenariekompetens, med detta menar författaren människors förmåga att placera, genomföra och värdera sociokulturel-la framtidsbilder.5 Historiemedvetande grundar sig på uppfattningen om hur dåtiden, nutid och framtid är relaterade till varandra i en omedveten process som ej är statisk, men ändå närvarande i föreställningar och uppfattningar.6
Behovet av kunskap om sexualitet har alltid funnits och den har spridits mellan män-niskor, dock inte alltid i organiserad form. Den upplysning som förekommit har behand-lat njutning och reproduktion, ibland var för sig och ibland sammankopplade. Ett exem-pel på sistnämnda är under 1500-talet när man ansåg att mannen och kvinnan rekom-menderades att sträva efter att få orgasm samtidigt då detta skulle öka chansen för kvin-nan att bli gravid.
Under 1700-talet ansågs sex och fortplantning vara ett påbud från Gud och något gott i sig. Denna bejakande syn på sex visar sig i Carl von Linnés föreläsningar för bli-vande läkare. I sin föreläsning beskriver Linné hur penis styvnar och kvinnan blir våt för att ta emot den ”resande gästen”.7 Sex var både ett nöje och något produktivt då man skapade en människa som är Guds avbild. Detta synsätt kom dock några år senare att ses som alltför frispråkig.
Under 1800-talet var synen annorlunda. Den största sexuella risken var att bli gravid, vilket var en skam för en ogift kvinna. I vissa delar i vårt land fick en kvinna som fött
4 Historiedidaktik, Karlsson Klas- Göran , s. 72. 5 Historiedidaktik, Karlsson Klas- Göran, s. 74 -77. 6 Historiedidaktik, Karlsson Klas- Göran, s. 51.
7 Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning Med moralen som styrmedel – historiska
10
ett barn utanför äktenskapet bära horhuva. Det sades att om en sådan kvinna tittade på ett nyfött barn kunde barnet få engelska sjukan eller horesskäver, vilket var två hemska sjukdomar. Trots dessa föreställningar var man positiv till ungas sexualitet, men inte till att flickan blev med barn. Men samhällets syn på kvinnans sexualitet var tvetydig. För några var det självklart att kvinnan skulle ha utbyte av det sexuella livet, inom äkten-skapet, medan andra tvivlade på kvinnans förmåga att njuta. Man insåg att sexuell upp-lysning var ett måste eftersom att flertalet unga människor fick eller riskerade få sjuk-domar orsakade av onani. De första stegen mot en statlig sexuell upplysning togs av lärare, läkare och präster som engagerade sig i kampen mot onani.
1900-talet präglades till en början av ambivalens: unga behöver kunskap men om man upplyser om detta kan det ses som en uppmaning till att ha sex. Den första sexual-undervisningen som var organiserad genomfördes av Karolina Widerström som under-visade vid Stockholms högre flickskolor. Hennes undervisning har sammanfattats i skriften Uppfostran och sexuell hygien. I centrum för undervisningen står kunskap men även moraliska förhållningssätt. Det enda rätta är avhållsamhet fram till 20-25 årsål-dern, fortplantning är huvudsaken inte lust, sexualdriften är svag och omedveten under de första åren samt under puberteten och skall inte väckas. Detta är exempel på det mo-raliskt korrekta att göra. Undervisningen handlade framför allt om kroppsutveckling, fosterutveckling och kvinnan som bärare av liv.8 Widerström varnade för att göra köns-sjukdomsinformation till skräckpropaganda.
Undervisningen om sexuell hygien var framförallt koncentrerad till flickor eftersom pojkarnas sexualdrift var starkare och då var det vanskligt att ge dem information om sexualitet. Man ansåg vidare att flickorna var i störst behov av sexualupplysning för att skydda sig mot män. 1910 fördes det en debatt kring information omkring preventivme-del (kondom) eftersom informationen om preventivmepreventivme-del ansågs kunde öka pojkars sexualdrift. Debatten mynnade ut i en lag 1910 som förbjöd information om kondom. Men 8 år senare antogs en lag om att man måste informera om könssjukdomar och hur man skulle förhindra smitta av könssjukdomar.
1942 utkom det en handledning för folkskolan om hur man skulle undervisa om sex-ualitet. Den skapades på rekommendation från Kungl. Maj:t om att sexualundervisning-en skulle ingå i hembygdsundervisning och naturkunnighet. Handledningsexualundervisning-en innehöll klara förslag på hur lektionerna skulle genomföras, det viktigaste var vad som inte fick
8 Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning Med moralen som styrmedel – historiska
11
sägas. Vid den här tidpunkten var exempelvis homosexualitet kriminaliserat och fortfa-rande ansåg man att avhållsamhet var den enda riktiga vägen. Trots det sista påståendet tog handledningen inte helt avstånd från sex innan äktenskapet. Handledningen kom att kritiseras för att inte ge en realistisk bild av människan och hennes sexualitet. 1949 ut-kom en ny handledning som var betydligt liberalare än sin föregångare. Skriften visade att sexualiteten har ett egenvärde och inte endast är för fortplantningen. Kritiken mot dessa skrifter är förvånansvärt modern eftersom man var mest kritisk mot att skolan skulle vara moraliserande och ta ställning till vad som är rätt eller fel. Skolan skall upp-lysa och informera samt vara en plats för reflektion. Kärnpunkten under dessa år har varit ungas rätt att vara sexuellt aktiva innan äktenskapet. Dock var den heterosexuella normen styrande och homosexualitet en abnormitet, även onani sågs som en avart av sexualdriften.
1956 kom nästa handledning som var väldigt föreskrivande och kritiserades redan från början för att vara otidsenlig. Året innan handledningen kom ut blev sexualunder-visningen obligatorisk i skolan. Det som kritiken framför allt riktade sig mot var att det stod uttalat att skolan ska rekommendera avhållsamhet. Människor som har en avvikan-de sexuell läggning anses vara farliga, särskilt är homosexualitet farlig för pojkar. Det slås även fast att flickor tänker mer på kärlek och att pojkar är mer sexuellt intresserade, flickorna skall hålla på sig och pojkarna ska lära sig att uppskatta detta.9 Även i denna handledning står det uttryckligen vad läraren ska säga. En insikt i fortplantningen ska eleverna få genom analogier med djur och växtriket. Man beskriver hur barn blir till men utlämnar själva könsakten.
Det var under 1970-talet som synen på sexualupplysningen förändrades. 1975 kom den nya abortlagen och för att förhindra att aborterna skulle öka fick Socialstyrelsen i uppdrag att under en femårsperiod bygga upp abortförebyggande arbeten. Det skapades ett antal instanser för att upplysa, informera och ge preventivmedelsrådgivning till unga människor. Detta var de första stegen mot de ungdomsmottagningarna vi ser idag. Ar-betsnamnet för detta projekt var Sex och samlevnad. Upplysningen kom att handla mycket om könsroller, unga kvinnors sociala situation och sexuella medvetenhet, unga mäns behov av kunskap och självinsikt. 1977 presenterade Skolöverstyrelsen en ny handledning i Samlevnadsundervisning, den var anpassad till att unga människor har ett sexuellt liv med eller utan partner, därigenom accepterade man unga människors sätt att
9 Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv
12
leva. Det uttalade syftet med handledningen var att hjälpa unga människor att leva an-svarsfullt och att skydda sig. Den största skillnaden mot tidigare handledningar var att denna skapade ett etiskt förhållningssätt. Endast i grundläggande frågor, t.ex. demokrati och jämställdhet, skulle läraren ta ställning i övrigt skulle läraren vara objektiv, saklig och allsidig. Fokus i undervisningen skulle vara familjen men samtidigt inte ta ställning för någon särskild samlevnadsform. Det moraliska synsättet som hade dominerat de tidigare handledningarna var inte längre i fokus. Fortfarande är dock arbetssätt och be-skrivningar av innehåll detaljerad men mer noggranna när det gäller fakta. Återkom-mande i handledningen är att både de elever som är sexuellt aktiva och de som vill vänta ska känna att deras livssituation respekteras.10
Handledningen användes inte på skolorna i den utsträckning som var tänkt men den bildade en bas för undervisningen. Under 1980-talet när HIV och AIDS spreds blev sexualupplysningen en fråga om liv och död. Undervisningen anpassade sig efter de problem som uppkom och de krav som samhället ställde och man betonade den ansvars-tagande och positiva sexualiteten, menar Centerwall.
Läroplanen från 1994 slår fast att sex och samlevnad är ett ämnesövergripande kun-skapsområde, vilket inte hindrar att personer med olika typer av kompetens och intresse kan ta sig an frågorna. Detta möjliggör för skolorna att ta in kompetens utifrån för att undervisa eleverna i ämnet. Idag har vi ytterst få skrifter om sex och samlevnad, det finns ingen handledning från Skolöverstyrelsen som tidigare. I läroplanen står det en-dast på en rad att rektor har ansvaret för ämnesövergripande kunskapsområden. Detta ger läraren mycket friutrymme men kan även skapa en frustration eftersom det ges väl-digt lite handledning, menar Centerwall. Den handledning som finns att tillgå från Skolverket är ett referensmaterial som handlar om erfarenheter från skolor kring upp-lysningsarbete och som utkom 1995. I den ses sex och samlevnad som en del i utveck-lingen för en ung människa till att bli en egen individ. I detta ämne som är mer intimt och personligt än något annat ämne skall läraren vara en vägledare för eleverna som ska arbeta fram en egen etik. Det talas mycket om att stärka de ungas självkänsla framför allt unga kvinnors.
10 Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv
13
3.2 Dagens styrdokument och internationella riktlinjer
I Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, är sex- och samlevnadsundervisningen ämnesövergripande, dock vilar ansvaret för att det genomförs på rektorerna. Det går även att läsa ämnesbeskrivningarna på det sätt att kunskapsområdet kan tolkas in i vissa ämnen t.ex. samhällskunskap, religion och naturkunskap. Eftersom samhällskunskap är huvudämnet i vår examen och ett av kärnämnena vill vi förtydliga att det finns möjlig-heter att undervisa om sex och samlevnad även i detta ämne.
Utbildningen i ämnet samhällskunskap syftar till att med demokratin som värdegrund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhälls-frågor. Ämnet syftar vidare till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället. /…/ Därmed ger äm-net förutsättningar för eleverna att förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald och att känna respekt för mänskliga rättigheter samt att kunna ta avstånd från olika former av förtryck. I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt bidrar ämnet samhällskunskap med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor och medier samt kunna formulera sig och dra slutsatser.11
För vissa gymnasieprogram är undervisningen nästintill obligatorisk framför allt i barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet där det är en naturlig del i kursmo-menten. Flertalet gymnasieskolor har sex- och samlevnadsundervisning som valbar kurs t.ex. Livskunskap.12 För att hjälpa rektorerna i arbetet med de övergripande ämnesom-rådena, ANT, mobbning och sex och samlevnad har skolverket gett ut skriften Min upp-gift är knyta ihop det. Givetvis finns det stor variation i svenska skolor hur denna verk-samhet bedrivs beroende på rektorers och skolpersonalens engagemang.
Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
ett särskilt ansvar för att /…/ eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.13
Sexuell hälsa är även en viktig aspekt internationellt. Vid den 14 världskongressen i sexologi i Hong Kong, 1999, utarbetades en gemensam deklaration om sexuella rättig-heter. Man kom bland annat överens om att definiera sexuell hälsa på följande vis.
Sexual health is a state of physical, emotional, mental and social wellbeing in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease,
dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful
11 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx Sökord Samhällskunskap 2007-04-25. 12 Nationella kvailitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapport 180 s 77.
14
approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence.14
Här ser vi en möjlighet att lyfta fram denna agenda i samhällskunskap C och Internatio-nella relationer.
3.3 Ämnet livskunskap
Livskunskap är en valbar kurs som arbetats fram och är i dagsläget obligatorisk på vissa gymnasieskolor.
Inom ämnet livskunskap tar man upp moment som Lära känna dig själv och andra, samarbete, problemlösning, konflikthantering, lika behandling, ANT (alkohol narkotika och tobak), sex och samlevnad samt tankar om elevernas framtid.
I livskunskap använder man en metod som heter SET, Social Emotionell Träning. Inom SET tränas fem grundbultar: självkännedom, empati, motivation, hantera sina känslor och social kompetens. Man tränar regelbundet och övningarna man gör ska ha stigande svårighetsgrad. Man arbetar med värderingsövningar, forumteater, listning och film med mera. Det övergripande förhållningssättet är att se och uppmärksamma det positiva i elevernas vardag.15
3.4 Gästföreläsare på undersökningsskolan
3.4.1 Kärleksakuten
Kärleksakuten är ett ideellt sexualupplysningsprojekt som drivs av läkarstudenter. Pro-jektet har funnits sedan 1999 och sponsras av Socialstyrelsen. Kärleksakuten finns i alla städer där det finns en läkarutbildning. I första hand riktar sig kärleksakuten till ungdo-mar i högstadieåldern och tonåren. Kärleksakuten vill arbeta med interaktiva metoder, som uppmuntrar ungdomar att diskutera och ställa frågor. Metoderna syftar till att stärka ungdomarnas självkänsla och identitet. För att få en öppen och trygg stämning använder de sig av exempelvis "isbrytarlekar", rollspel, bilder, text och musik. De vill ta fasta på det positiva i förälskelse och sexualitet och vill ge ungdomarna möjlighet att själva
14 http://www.who.int/reproductive-health/hrp/progress/67.pdf 2007-04-27 15 Livskunskapspärmen Projekt Livskunskap i gymnasieskolan
15
flektera och resonera kring tankar, fantasier och drömmar. Varje besök eller utryckning
som de kallar det anpassas efter gruppens behov, vilket gör att upplägget varierar. Tan-ken är att ungdomar skall få möjlighet att diskutera och arbeta med frågor kring relatio-ner, synen på sexualitet, kroppsideal, värderingar, jämställdhet och den egna självbil-den. Men kärleksakuten tar även upp biologiska och medicinska aspekter på sexualitet, som pubertet, könssjukdomar och preventivmedel. De tar helt enkelt upp det som efter-frågas.16
3.4.2 Sexolog
Helena Cewers är leg. barnmorska och sexolog på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, där hon arbetar som sexterapeut men även på infektionskliniken. Där tar hon emot gra-vida kvinnor som är narkomaner eller prostituerade. Men hon är även ute och föreläser i olika sammanhang om t ex sex och erektionssvårigheter men även med föreläsningen ”Lusten att ha lust” bland både unga och gamla.17
3.5 Forskningsläge
Det finns en mängd forskning inom området sex och samlevnad, dock är antalet forsk-ningsundersökningar inte lika utvecklat när det kommer till att undersöka skolans roll inom området. Nedan följer ett par forskningsstudier som på ett eller annat vis hänger samman med det område vi kommer att undersöka.
Samtal och undervisning om sex och samlevnad är en relativt ny studie utförd på Göteborgs universitet av Jonna Giota och Rolf Lander. Utifrån ett projekt inom sex och samlevnad, där tre västsvenska kommuner ingick, undersöker de två författarna lärares upplevda effekter av projektet och hur de upplever att elevernas erfarenheter har påver-kats av projektet. Deltagarna var både högstadieskolor, gymnasieskolor, ungdomsmot-tagningar och lokala folkhälsosamordnare. Tanken bakom projektet var att öka samar-betet mellan hälsovården och skolorna och genom lärares ökade kompetens ge unga ett gott förhållningssätt och att utveckla kunskaper om hälsosam sexualitet.18
16http://www.karleksakuten.se/index.php?name=Knowledge_Base&op=show&kid=3 2007-05-03. 17 http://www.obst.mas.lu.se/perinatal/kkumas/ambula.htm 2007-05-08.
16
Forskningsrapporten fokuserar både på personalens effekter av projektet, men även de erfarenheter lärare anser att eleverna tillhandahållits under projektet. Eftersom vår undersökning fokuserar på elevers uppfattningar kring sex- och samlevnadsundervis-ningen kommer vi att koncentrera oss på vad som skrivs om eleverna i Giota och Lan-ders avhandling. I Giota och LanLan-ders studie anser 66 % av lärarna att eleverna har haft positiva erfarenheter av projektet till någon del. Dock finns det en del tankar och fun-deringar kring undervisningen som är värda att notera. En del, speciellt pojkar hade en benägenhet att vid diskussioner försöka manipulera situationen. Det kan t ex handla om att skoja eller att tala med en fördomsfylld attityd, vilket skapade obehag i gruppen. Osäkerhet inför den egna sexualiteten och identiteten anses av författarna vara en för-klaring till elevernas beteende. Utifrån denna osäkerhet kan då undervisning om sex upplevas som hotande.19
En annan aspekt som tas upp är makt och moral. Det handlar då om den frestelsen för lärare att överföra en särskild moral på eleverna. T.ex. menade en flicka att de bara lärde sig att säga nej till sex, inte när det skulle lära sig att säga ja. Lärare uppmärk-sammade även att tjejgrupperna ofta blev mer moraliserade än pojkgrupperna, vilket de själva inte uppfattade och noterade förrän senare. Diskussionen för flick- respektive pojkgruppen uppfattades av lärarna som olika, beroende både på flickorna sätt att reso-nera, men även hur lärarna valde att bemöta eleverna.20 Andra tankar som eleverna de-lade med sig av, var t.ex. önskemål om mindre grupper. De olika pojk - och flickgrup-per med manliga respektive kvinnliga lärare har uppfattats positivt av många eleverna. Samtidigt anser eleverna att man inte skall tvingas prata, om man inte vill. Andra syn-punkter har att göra med vuxnas trovärdighet. I rapporten framkommer att eleverna känner sig obekväma att prata om sina egna erfarenheter inför lärare, likaså uppfattades det pinsamt när lärare öppnade upp sig och berättar om sitt kärleksliv.21
I en något äldre studie Undervisningens möjligheter att förändra elevernas tänkande inom området aids och sex har Tina Kindeberg undersökt huruvida undervisningen i skolan kan påverka elevers tänkande omkring aids och sex. Även denna undersökning bygger på en enkätstudie i kombination med ett projekt kring sex- och samlevnadsun-dervisning. Kindeberg menar att en av de viktigaste möjligheterna att påverka elever hänger samman med lärarens roll. Det räcker inte att förmedla ämnet utan det handlar
19 Giota, Lander, Samtal och undervisning om sex och samlevnad. s. 54- 57. 20 Giota, Lander, Samtal och undervisning om sex och samlevnad. s. 57- 58. 21 Giota, Lander, Samtal och undervisning om sex och samlevnad. s. 59 – 60.
17
om att lära sig kommunicera på rätt sätt. Hon visar i sin studie att undervisning som utmanar elever och kopplar tillbaka till deras egna erfarenheter upplevs som mest me-ningsfull. Eleverna visar på ett större engagemang när de blir manade att använda egen kunskap i t.ex. pjäser eller samtal.22 Undersökningen koncentrerar sig på tänkandet och hur en kunskap skall kunna bli medveten och i längden kunna påverka en individs hand-lingsmönster.23 Kindeberg skiljer på djupinriktad och ytinriktad undervisning. Hon me-nar att det är den djupinriktade undervisningen som påverkar elevernas handlingsriktade tänkande, vilket är intressant när undervisningen som i detta fall handlar om aids och sex. Denna undervisning uppstår när läraren har ett personligt engagemang och kopplar an till verkliga situationer. Kindeberg framhäver hur viktigt hon anser det är med munt-lig kommunikation i ett klassrum och att dialog och katederundervisning inte är att för-ringa.
3.5.1 Skolverkets rapport
I en rapport från 1999 där skolverket undersökte 80 grund- och gymnasieskolors sex- och samlevnadsundervisning, var av 29 stycken var gymnasieskolor, uppvisades en stor variation mellan skolornas undervisning i ämnet. Det fanns även en stor variation inom varje enskild skola. Endast ett fåtal av skolorna hade några nedskrivna mål för sin un-dervisning, vilket får till följd att innebörden i ”sex och samlevnad” blir något diffus. Då begreppet är diffust blir det svårt för skolan att uppnå det nationella målet om att sexualitet och samlevnad skall vara ett ämnesövergripande kunskapsområde. Skolverket kom även fram till att dokumentationen och samordningen av undervisningen var brist-fällig. Det gör att det förekom både planerade och spontana aktiviteter som inte andra kollegor eller skolledning fick kännedom om. Även om dessa aktiviteter var av hög kvalité och väl genomtänkta uppnår man inte målen eftersom det inte sker ämnesöver-gripande. En del av problematiken på gymnasieskolorna är att ansvaret ligger på rektor. Är rektorn inte tydlig och utövar aktiv styrning blir uppdraget otydligt för lärarna och ansvarsfördelningen för ämnet oklart.
22 Kindeberg Tina, Undervisningens möjligheter att förändra eleverna tänkande inom området aids och
sex s. 165.
23 Kindeberg Tina, Undervisningens möjligheter att förändra eleverna tänkande inom området aids och
18
Elevernas behov av att reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet är tidlös även om innebörden av begreppen växlar över tiden. Skolan utgör en viktig plats för reflektion särskilt eftersom informationsutbudet idag är fullt av an-spelningar på sexualitet, slår rapporten fast.24
Därför är det anmärkningsvärt att endast 6 av de 29 gymnasieskolorna har en sex- och samlevnadsundervisning som kan anses vara både rik och varierande. 12 av skolor-na har ingen organiserad undervisning, sakskolor-nar tydliga mål och är utan samordning från rektorn. I resterande skolor var undervisningen i stort sätt obefintlig.25
Rapporten avslutas med att man tar upp hur preventionsforskningen26 har kommit fram till att det bästa sättet att utbilda barn och unga i dessa frågor inte är att informera och förmana utan utveckla och förstärka det som är positivt i de ungas liv. Därför finns det ett behov att förtydliga och utveckla kunskapsområdet sex och samlevnad.27 Denna rapport kom 1999 och är således ett par år gammal, hur ser det ut på gymnasiet idag? I rapporten lämnar man en del förslag på åtgärder både på nationell nivå och även på lo-kal nivå. Man anser att man på nationell nivå behöver förtydliga och utveckla det områ-de som rör sexualitet och samlevnad. På områ-den lokala nivån behöver man kompetensut-vecklande insatser för personalen samt kring arbetssätten inom kunskapsområdet. Man bör även dokumentera och systematisera vad som görs på skolan och formulera tydliga mål med sex- och samlevnadsundervisningen.28
3.5.2 Ungdomar och pornografi
Ytterligare en forskningsstudie inom området sexualitet och ungdomar är ”Sex över allt typ!” Lotta Löfgren- Mårtenson och Sven- Axel Månssons forskning bygger på en in-tervjustudie med ungdomar i åldern 14 – 20 år. Syftet med studien är att undersöka vil-ka kunsvil-kaper och erfarenheter ungdomar har av pornografi. Författarna menar att por-nografi är något som har fått stort inslag i samhället omkring oss, inte minst på grund av att nivån har höjts i massmedier osv. Utvecklingen har skapat en normalisering och
24 Nationella kvalitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapport nr 180 s 52-53. 25 Nationella kvalitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapport nr 180 s 61.
26 Preventionsforskning betyder förebyggande forskning. Preventivt arbete betyder förebyggande arbete 27 Nationella kvalitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapport nr 180 s 98.
19
alisering av pornografin i populärkulturen, vilken är en inflytelserik del av ungdomars liv. 29
Denna studie berör inte skolundervisningen, men fyller ändå en funktion för vår un-dersökning då den problematiserar ungdomars syn på sexualiteten. Författarna menar att man kan urskilja tre olika användningsområden för pornografin i ungdomarnas värld. Som umgängesform där man prövar sina egna och andras reaktioner på bilderna, kun-skapskälla där man ges tips och idéer och som inspiration för att blir sexuellt upphetsad. Det skall tilläggas att ungdomarna inte är helt okritiska till pornografin, utan refererar till den som överdriven och falsk.30 Vid diskussioner kring navigering och strategier anger flera av ungdomarna att det upplevs lättare att hantera medier, och pornografi ju äldre man blir. Inte minst på grund av den egna förvärvade erfarenheten av sex, får ung-domarna att inse onaturligheten och det överdrivna i bilder och ideal. Många påpekar att deras engagemang i olika föreningar, t ex mot pornografi och kvinnoförtyck även har ingett stöd för att klara av att hantera det sexualiserade samhället. Men ungdomarna tar även upp skolan som viktig komponent i sammanhanget. Skolans sex- och samlevnads-undervisning ger en motbild till populärkulturen, vilket uppfattas som positivt även om undervisningen upplevs som bristfällig.31 Slutligen menar författarna att pornografi har ett starkt genomslag i ungdomarnas sexuella handlingsmönster, vilket dock tycks vara större bland killarna. Samtidigt tycks tjejer i de äldre tonåren blir mer positiva till por-nografi.32
3.5.3 Lärarperspektiv på sex och samlevnad i två examensuppsatser
Till sist vill vi lyfta fram två examensarbeten inom området, vilka båda undersöker sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Åsa Lydèn skriver i sin upp-sats, Sex och samlevnad, Ett ämnesövergripande kunskapsområde?, om hur högstadie-lärare i biologi uppfattar undervisningen inom detta område. Lydèn menar att lärarna är överens om att det är biologilärarna som drar det tyngsta lasset och att det saknas en diskussion mellan lärare på skolan, angående ämnet. Undervisningen baseras främst på de faktamässiga delarna om kroppens funktioner, preventivmedel osv. Men även
29 Löfgren-Mårtenson Lotta Månsson Sven-Axel, ”Sex överallt, typ! ”, s. 9, 25 – 27. 30 Löfgren-Mårtenson Lotta Månsson Sven-Axel, ”Sex överallt, typ!”, s. 130 – 132. 31 Löfgren-Mårtenson Lotta Månsson Sven-Axel, ”Sex överallt, typ!”, s. 136 – 138. 32 Löfgren-Mårtenson Lotta Månsson Sven-Axel, ”Sex överallt, typ!”, s. 148 – 149.
20
levnadsfrågor ventileras, med hjälp av värderingsövningar i både mixade och separata kill- och flickgrupper. Förutom den undervisning eleverna får i åttonde klass berörs om-rådet även under årskurs 7 och 9, då i form av temadagar eller besök på ungdomsmot-tagningen. Vid frågan om fortbildning har 6 av 8 fått någon form av utbildning inom kunskapsområdet.33
I examensuppsatsen What´s the big deal vill författarna undersöka hur gymnasielära-re ställer sig till undervisningen av sex och samlevnad i gymnasiet inom naturkunskap A. Deras undersökning visar att det föreligger en vis problematik kring en eventuell implementering av sex och samlevnad i naturkunskap A. Lärarnas reaktion är till stor del positiv, även om de känner sig osäkra inför ämnet och tycker sig sakna metodik kring att diskutera och belysa frågor kring samlevnads aspekter. Flera av lärarna anser att undervisningen skall överlämnas till experter. Avslutningsvis menar författarna att den ämnesövergripande förändring som skolverket har arbetat fram angående sex- och samlevnadsundervisningen måste följas upp med en kompetensutveckling på området för lärare. Detta är avgörande för att lärare skall få större kunskap inom området och kunna möta elever.
3.6 Teori
Sexualiteten har som vi tidigare skrivit varit ett omdiskuterat ämne genom större del av vår moderna historia. Nyfikenhet på sexualiteten har alltid funnits. Michael Foucault har i ett av sina senare verk, Viljan att veta tagit upp diskussionen huruvida sexualiteten är förtryckt eller inte. Han menar att den dominerande historiesynen har varit att det under 1700- till 1900- talet rådde en tystnad och ett hemlighetsmakeri kring det som rörde sexualitet och könet. Foucault menar dock att denna tystnad kan ses som ett sätt av makten att kontrollera och kategorisera befolkningens sexualitet, vilket han kallar Scien-tica sexualis.34 Detta innebar att sexualiteten infogades inom de vetenskapliga forsk-ningsområdena, t ex utbildning, rättsväsende och psykiatri. Dessa vetenskaper satte upp vissa sanningskriterier kring människornas förhållningssätt kring sexualitet. Utifrån dessa sanningskriterier bestämdes en normalitet kontra en abnormalitet i mänskligt be-teende kring sexualitet. Han menar således att talet kring könet och kategoriseringen samt förtydligandet av vad som är/var normalt fick människorna att bli uppmärksamma
33 Lyden Åsa, Sex- och samlevnadsundervisning Ett ämnesövergripande kunskapsområde. 34 Foucault Michael, Sexualitetens historia band 1 Viljan att veta s. 17.
21
på sin sexualitet och att detta banade väg för en ny sexualsyn. Maktens försök att för-trycka människors sexualitet resulterade istället i ett irriterande och eggande förhåll-ningssätt till sexualiteten, och ett ökat tal om könet.
Foucault menar att makten i dag vill kontrollera människors liv och ett av det effek-tivaste sätt att göra detta är att försöka styra de normer som härskar i samhället. I för-längningen innebar detta att normaliteten blir styrande vilket är resultatet av den histo-riska maktteknologin som var centrerad kring livet. Normer förändras dock över tid och man måste därför beakta det rådande sexualitetsmönstret utifrån de makttekniker som är samtida med dessa.35 Genom renlighet, hälsa och dygd skapades ett självkontrollerande beteende som främjade avhållsamhet och hälsosamt förhållningssätt till sexualiteten en ”folkhygienisk” syn som till viss del lever kvar.36 Även Ann Heberlein tar upp det sam-band hon tycker sig se mellan kulturen, eller samhällets uppfattning om sexualitet och individens utövande av sin sexualitet. Hon menar att människor genom alla tider ägnat sig åt onani eller sökt tillfredställa sina lustar oavsett vad kyrkan eller medicinskt kun-niga ansåg. Dock påverkas individens upplevelse inför den sexuella handlingen, om den fördömdes i samhället, vilket kan ha gett upphov till skam- och skuldkänslor. Dessa normgivande samhällsregimer har alltså inte lyckats kontrollera människors sexualitet utan skapat utanförskap då som nu.37
Anthony Giddens skriver i sin bok Intimitetens omvandling om hur sexualiteten har gått igenom en revolutionerande utveckling, inte mist på grund av kvinnornas frigörel-ser. Med nya effektiva preventivmedel kunde oönskade graviditeter undvikas och kvin-norna fick möjlighet att koncentrera sig på att njuta av sex utan rädsla för komplikatio-ner, vilket tidigare enbart var förbehållet männen. Sexualiteten har separerats från re-produktionen, vilket Giddens kallar för den ”plastiska sexualiteten”. Den sexuella revo-lutionen gav möjlighet till att utveckla njutning och tillfredsställelse som enda mål för båda parter.38 Heberlein skriver i sin bok Den sexuella människan att männen tidigare har identifierat sig i sina yrkesroller mer än kvinnorna som har sett sig själva som maka och mor i första hand. Men den sexuella revolutionen som Giddens talar om kan ha in-neburit att männen idag mer ser sig som make och far och därigenom utvecklat en frigö-relse till känslor.39 Giddens delar upp sexualiteten i tre delar den ”passionerade
35 Foucault Michael, Sexualitetens historia band 1 Viljan att veta s 137-158. 36 Centerwall Erik, Kärlek känns! förstår du s 22-23.
37 Heberlein Ann Den sexuella människan s. 39. 38 Heberlein Ann Den sexuella människan s 45-46. 39 Heberlein Ann Den sexuella människan s 39-46.
22
ken, den romantiska kärleken och den sammanflödande kärleken”. Den sistnämnda kär-leken kan sägas var den som genomsyrar vårt samhälle idag, den förutsätter jämlikhet mellan parterna men kräver inte evig kärlek. Dessa sammanflödande kärleksrelationer fortgår så länge båda parter känner tillfredställelse, intresse och ömsesidighet. Enligt Giddens spelar även erotiken en avgörande roll i detta förhållande när det gäller att ta emot och ge sexuell njutning.40 Giddens menar vidare att det är det romantiska kärleks-idealet eller det romantiskt kärlekskomplex som haft avgörande betydelse för synen på äktenskapet och sexuella relationer i Europa under de senaste tvåhundra åren. Två vikti-ga delar i detta kärlekskomplex är kärleksideologin och heteronormativiteten. Med detta menar Giddens att sexuella relationer och handlingar förknippas med kärleksrelationer, vilket alltså legitimerar sexualiteten. Dessa relationer baseras på att de är heteronorma-tiva, vilket innebär att den heterosexuella relationen är det självklart normala. Med Gid-dens resonemang kring den sammanflödande kärleken och det så kallade plastiska sexu-aliteten där sexusexu-aliteten är helt frikopplade från reproduktionen, kommer detta i för-längningen innebära att det romantiska kärlekskomplexet luckras upp och att dess hit-tills starka position försvagas.41
Kritiken mot Giddens synsätt är att sexualiteten blir en konsumtionsvara när det är relationen som borde vara det centrala i sexualiteten.42 Vi anser att Giddens har en del intressanta synpunkter men även kritiken mot honom är viktig att poängtera. Eftersom vardagen består i mer än att träna upp sin sexuella skicklighet, det handlar om att få vardagen att fungera tillsammans i relationen.
3.6.1 Undervisningsfilosofi
När man samtalar med ungdomar i tonåren om sexualitet är funderingar kring självkäns-la och identitet ett ofta återkommande inssjälvkäns-lag. Detta eftersom skapandet av en identitet är som störst under dessa år av en människas liv, men även eftersom sexualiteten påverkar en stor del av en individs identitet. Ann Heberlein understryker att sexualitet är starkt sammankopplat med individens identitet. Att ha sex med en person av samma kön är inte en sexuell handling, utan man är homosexuell. Hon menar att vi har en förmåga att
40 Giddens Anthony Intimitetens omvandling s. 51 – 61.
41 Forsberg Margareta Ungdomar och sexualitet, en forskningsstudie år 2005 s. 31-35. 42 Heberlein Ann Den sexuella människan s 55.
23
identifiera oss själva men även andra människor utifrån sexuella handlingar.43 När man hoppar över identitetsskapandet i undervisningen och pratar direkt om sexuella hand-lingar och vikten av att skydda sig går den mest centrala delen av tonårslivet förlorat. Eftersom en människas förmåga att bejaka sin sexualitet bygger på självkänsla och egenvärde.44 Det finns dock en fara med att endast söka sin identitet genom sexualite-ten. Giddens påpekar att detta kan leda till ett frustrerande letande efter sig själv och en självtillfredsställelse genom ett antal sexuella erövringar och en vilja att både ge och få sexuell njutning.45 Ungdomars omgivning är fylld av signaler som ifrågasätter eller be-kräftar vem man är. I vuxenblivandet är det viktigt att man blir bekräftad i sin identitet, dock så vänder sig dessa signaler endast till majoriteten. Minoriteter, såsom homosexu-ella, ställs utanför och blir därför ej bekräftade i sin sexualitet och identitet om detta inte lyfts fram på ett positivt vis. I informationen som unga skall ta del av är det viktigt att kunskapen presenteras på ett djupare och medvetet plan utan för många förmaningar och pekpinnar. Faktakunskaper är viktiga men det kan få motsatt effekt eftersom ung-domarna kan känna aggression mot en oförstående vuxenvärld. Som lärare är det viktigt att se till att undervisningen inte endast utgår från de vuxnas avsikter vilket kan leda till att ungdomar inte känner igen sig och därför inte tar till sig budskapet. På grund av att undervisningen inte är anpassade efter ungdomars behov kan vissa ungdomar påstå att de inte fått någon sexualupplysning trots att de kan ha förekommit. Då fokus främst har varit på preventivmedel etc. i undervisningen, något som ungdomarna inte efterfrågat. Sex- och samlevnadsundervisningens största uppgift är att skapa en dialog mellan ton-årsvärlden och vuxenvärlden där drömmar, kärlekslängtan och sökandet av en egen identitet hamnar i fokus allt för att skapa en säkerhet och medveten kunskap inom om-rådet.46 Det är viktigt att komma ihåg och poängtera att sexualitet inte endast handlar om sex utan även om intimitet och känslor. Att känna ”ett pirr i magen” när ens partner kommer emot en på stan, doften som hon/han lämnar efter sig i sängen på morgonen är även de en stor del av sexualiteten. Dessa upplevelser och känslor är viktiga att diskute-ra med ungdomar i ett existentiellt perspektiv.47
43 Heberlein Ann Den sexuella människan s 40. 44 Centerwall Erik, Kärlek känns! förstår du s 46-47.
45 Heberlein Ann Den sexuella människan Etiska perspektiv s 48-49. 46 Centerwall Erik, Kärlek känns! förstår du s. 46-51.
24
4. Metod och genomförande
Syftet med vår studie är som tidigare nämnts att undersöka elevers tankar om och upp-levelser av sex- och samlevnadsundervisningen under gymnasietiden. Skolan vi har gjort vår undersökning på har vi valt att anonymisera för den inte ska gå att identifiera. Det intressanta med skolan är att det är en gymnasieskola med blandade programinrikt-ningar. Vilket gjorde att vi i vår undersökning får ett blandat elevunderlag, från sam-hällsvetenskapliga programmet, naturvetenskapliga programmet osv. Eftersom dessa inriktningar har olika bas i kursutbudet kan det påvisas en viss differens i möjligheten i antalet undervisningstillfällen som rör ämnet sex och samlevnad. Exempelvis har natur-klasserna ett större utbud av NO-ämnen i vilka det kan vara naturligt att ta upp kroppen och på så vis sex och samlevnad. Vår undersökningsskola har även olika rektorsområ-den beroende på program, eftersom undervisningen ligger under rektors ansvar kan un-dervisningen i realiteten se olika ut för elever på samma skola. Men den främsta anled-ningen till att vi valde denna skola är att vår lärarexamen har inriktning mot gymnasiet, vilket gjorde att vi fann det lämpligt att undersöka denna skolform.
I både enkäten och intervjun ansåg vi det viktigt att eleverna förstod att både skolan och eleverna kommer att förbli anonyma i undersökningen. Detta anser vi är viktigt för att få deras förtroende och öppenhet när det gäller ett så pass känsligt ämne, samt att ingen ska kunna identifiera eleverna som låtit sig intervjuas.
När det gäller detta ämne går det dock inte helt att bortse från genusaspekten, även om den inte är tyngdpunkten i undersökningen. Vi trodde att det skulle bli ett större ut-slag mellan könen men vid sammanställningen av enkäterna visade sig denna föreställ-ning felaktig. Därför har vi valt att inte fokusera på denna aspekt i undersökföreställ-ningen.
4.1 Metodval
Uppsatsen består av två delar en kvantitativ och kvalitativ studie, i form av en kombina-tion av enkäter och intervjuer. Undersökningen är utformad i enkätform eftersom det ger oss möjlighet att samla in en stor mängd kvalitativ data på kort tid. Med en enkät finns det möjlighet att ställa precisa frågor och få in mycket information som man sena-re kan sovra för att tränga djupasena-re in i sena-respondenternas tankar och uppfattning kring ämnet. Den kvalitativa delen av undersökningen bygger på de intervjuer vi har gjort. Detta val har vi gjort på grund av att vi inte fokuserar analysen kring data utan det
emo-25
tionella.48 Datainsamlingen från enkäterna ger oss en grund att bygga vidare vårt reso-nemang om sex- och samlevnadsundervisningen på. Detta resoreso-nemang har vi använt oss av i de intervjuer vi gjort i studien.
Med intervjuerna fick vi en bredare förståelse, samt en möjlighet att fördjupa under-sökningsområdet. Vi valde att utforma intervjuerna semistrukturerat. Detta innebär att:
/…/ intervjuaren har en uppsättning frågor som generellt sett kan beskrivas som ett fråge-schema, men där frågornas ordningsföljd varierar. Frågorna brukar också vara mer all-mänt formulerade än vad som är fallet med strukturerade intervjuer. Intervjuaren har ock-så ett visst utrymme för att ställa ytterligare frågor (uppföljningsfrågor) till det som upp-fattas vara viktiga frågor.49
Frågeschemat som vi utgått ifrån byggde på enkäten som vi tidigare sammanställt. Det-ta eftersom vi ville ge respondenten möjlighet att uttrycka sina åsikter någorlunda fritt och för att vi skulle kunna ställa följdfrågor beroende på svaren. Vår frågeguide använ-de vi som hjälp vid intervjutillfället, vid använ-denna intervjuform är använ-det dock inte nödvändigt att följa den till punkt och pricka. Intervjuguiden används som hjälpmedel för att inte glömma någon aspekt inom ämnet.50 Vi har valt att utforma vår undersökning som ovan beskriver eftersom enkäten gav oss en god bas och en grundläggande förståelse för ele-vers uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen. Vid sammanställningen av enkätsvaren kände vi ett behov av att gå på djupet med vissa frågeställningar för att komma åt den emotionella nivån hos eleverna. Här blev intervjuerna en stor hjälp till analysen i vår studie. Se bilaga 1 och 2.
4.2 Metodiskt övervägande
Det finns givetvis både positiva och negativa sidor av att använda sig av en enkätunder-sökning. För att undkomma den osäkerhet och den eventuella väntetiden det kan innebä-ra med en per post utskickad enkätundersökning, valde vi att uppsöka respondenterna på den avsedda skolan och således utföra en gruppenkät. Vi hade i förväg bokat tid med respektive lärare för att eleverna skulle få möjlighet att besvara vår enkät under lek-tionstid. Detta gjorde att vi lätt kundekontrollera att enkäterna blir besvarade, men även att vi fick in det antal enkäter vi i förväg bestämt oss för.51 Ytterligare en fördel med att
48 Trost Jan, Enkätboken s. 22.
49 Bryman. Alan Samhällsvetenskapliga metoder, s 127. 50 Bryman, Alan Samhällsvetenskaplig metoder, s. 301. 51 Bryman, Alan Samhällsvetenskaplig metoder,, s. 146.
26
vi var närvarande under de tillfällen enkäten besvarades är att eleverna/respondenterna hade möjlighet att få hjälp om de hade några funderingar eller frågor.52 Det finns dock risk att enkätundersökningen begränsar möjligheten till uppföljande frågor för att få respondenten att fördjupa sina svar. Denna problematik gäller således ofta öppna frågor vilket vi har försökt begränsa i vår enkät. Då vi även valt att göra intervjuer ökar möj-ligheten för respondenterna att fördjupa sina svar. Med enkäterna kan det finnas risk att respondenten känner enkättrötthet det är därför viktigt att inte ställa allt för många frå-gor och att utforma enkäten på ett attraktivt vis vilket var något vi beaktade i vår kon-struktion av enkäten.53
På grund av bristerna i en enkätundersökning valde vi att komplettera och följa upp undersökningen med intervjuer, vilket vi tycker är viktigt för att göra studien mer vä-sentlig för vårt syfte. En fördel med att komplettera med intervjuer var att vi kunde stäl-la mer öppna, utredande och fördjupande frågor än vi hade möjlighet att göra i vår en-kät. Intervjuerna var frivilliga, respondenterna gavs chansen att ge sina kontaktuppgifter för att bli kontaktade och eventuellt vara med i intervjuerna. Av de 62 respondenterna var 16 elever villiga att låta sig intervjuas, majoriteten var flickor. Vi tog kontakt med samtliga varav vi fick svar från sex st. men det gavs endast utrymme för fyra intervjuer, på grund av tidsbrist. Dessa fyra elever valde vi av praktiska skäl, de som svarade först på vår förfrågan. Vi hade för avsikt att könsfördelningen skulle vara jämn, för att få en uppfattning om det eventuellt fanns skillnader mellan könen. Utifrån detta resonemang valde vi intervjupersonerna, två tjejer och två killar. I intervjuerna anonymiserade vi dem och döpte dem till Anna, Beda, Calle och David. I analysen kommer vi ta hjälp av dessa intervjusvar för att underbygga och resonera kring enkätsvaren.
4.3 Population och urval
Vi vill undersöka gymnasieelever och deras tankar kring sex- och samlevnadsundervis-ningen på en svensk gymnasieskola. För att göra analysmaterialet mer hanterligt har vi valt att koncentrera oss på en skola. De tillfrågade i studien består av 62 st elever i årskurs tre. Vi valde att begränsa oss till endast denna kategori av elever eftersom dessa förhoppningsvis kan uttala sig om hela gymnasieperioden, till skillnad från elever i årskurs 1 och 2, vilket gör att de lättare kan uttala sig om hur undervisningen i sex och
52 Bryman, Alan Samhällsvetenskaplig metoder,, s. 147. 53 Bryman, Alan Samhällsvetenskaplig metoder,, s. 147- 148.
27
samlevnad har sett ut för deras del. Det finns en risk att skolorna beslutar att lägga un-dervisningen under en viss period av gymnasiet, genom att välja bort årskurs ett och två minskar risken att lämna enkäten till elever som ännu inte haft någon sex- och samlev-nadsundervisning. Det är alltså viktigt att respondenterna har den information vi söker efter. Vi måste givetvis även ta in i våra beräkningar att människor har en förmåga att glömma. Det finns därför en tänkbar risk att respondenterna kan ha svårt att minnas den sex- och samlevnadsundervisning de haft under hela sin gymnasietid.54
4.4 Reliabilitet och validitet
Enkätens utformning är standardiserad på det vis att samtliga respondenter svarade på samma enkät och informerades på likartat sätt innan enkäten besvarades och därmed uppnås en reliabilitet. Dock kan humör, situation och tid på dygnet inverka på respon-denternas möjlighet att besvara enkäten. Men detta kunde vi inte påverka vid enkätens genomförande. Vidare anser vi att enkäten är utformad med en hög reliabilitet, då vi inte använde några negationer eller ett svårbegripligt språk. Vilket gör att vi eliminerade risken för missuppfattningar.
Med tanke på struktureringsgraden har vi utformat enkäten med så fasta svarsalterna-tiv som möjligt. Respondenten har dock möjlighet att uttrycka sina åsikter med egna ord vid enstaka tillfällen. Detta har vi gjort för att tränga djupare in i elevers tankar även i enkätundersökningen.
Validitet i undersökningen uppnådde vi genom att ställa frågor med svarsalternativ som är kopplade till vårt syfte och vår frågeställning. Skulle det uppkommit frågor vid besvarningen av enkäten fanns vi på plats för att besvara dessa.55 Då vi anser oss ha relevant material för att besvara vår frågeställning har vi således haft en god validitet i det som legat till grund för vår analys.
54 Bryman, Alan Samhällsvetenskaplig metoder s. 168. 55 Trost, Jan, Enkätboken s. 55-61.
28
4.5 Genomförande och kritik
Efter att vi formulerat vår frågeställning och vårt syfte valde vi en metod som vi ansåg passa bra till det vi ville undersöka. Vår första tanke var att enbart utföra en enkät med gymnasieelever. Dock hade vi en tanke om att ev. komplettera denna med intervjuer vid behov. Vid vår första kontakt med vår undersökningsskola fick vi vetskap om att ele-verna i årskurs ett skulle ha en gästföreläsare inom ämnet sex och samlevnad i aulan, vi blev inbjudna att deltaga i denna föreläsning. Under samma dag tog vi även tillfället i akt att tillfråga de lärare som undervisade årskurs tre för att fråga om de ville delta i vår enkätundersökning. Vi fick ett gott bemötande och lärarna var överlag positivt inställda till förslaget. Efter att studerat lämpliga tillfällen för att utföra vår enkätundersökning bokade vi tid med fyra lärare och fem klasser.
Dåvi utförde enkätundersökningen var vi personligen närvarnade när eleverna fyllde i enkäten. Innan vi delade ut enkäten så förklarade vi bakgrunden och syftet med under-sökningen och vårt examensarbete. Eleverna var positiva och ville gärna hjälpa oss. Dock var det en härlig vårdag och sista dagen innan treornas projektarbete skulle läm-nas in, det var därför stort bortfall i klasserna. Detta gjorde att vi var tvungna att utnyttja ytterligare en klass, som en av de fyra lärarna avsatt tid till.
Nu hade vi fått in 62 enkäter som skulle sammanställas. Vi räknade samman sum-man och gjorde därefter ett stapeldiagram per fråga, för att visualisera resultatet. Här-med uppmärksammade vi att vi behövde gå djupare in i elevernas tankar, intervjuerna kändes nu relevanta att genomföra. Vi sorterade ut de enkäter, 16 stycken, med de ele-ver som kunde tänka sig delta i en intervju och tog kontakt med dessa eleele-ver via mail. Vi sorterade även ut de enkätsvar där eleverna skrivit egna kommentarer, vilket var 20 stycken. Utifrån resultatet av sammanställningen skapade vi en frågeguide till våra in-tervjuer.
Vi bokade tid med de fyra tillfrågade intervjupersonerna och kvitterade ut en dikta-fon från Lärarutbildningen. På undersökningsskolan bokade vi ett konferensrum för att ge eleverna en möjlighet att ge sina svar i enskildhet utan påverkan från omgivningen. Detta kändes viktigt för oss då detta ämne kan vara känsligt för vissa. Som tack för hjälpen bjöd vi på kaffe och kaka, men även kondomer med tanke på ämnet. Eleverna var tillmötesgående och öppenhjärtliga och stämningen förblev avslappnad för alla
par-29
ter. När vi var klara sammanställde vi intervjuerna med hjälp av diktafoninspelningen. Under intervjuerna förde vi även stödanteckningar. Avslutningsvis så vävde vi samman enkäterna och intervjuerna i vår analys.
Efter undersökningens genomförande kände vi att det saknades en del svarsalternativ i vår enkätundersökning. Det påverkar inte resultatet, men hade varit önskvärt för att få respondenterna att tydliggöra sina svar. Det hade till exempel varit bra att ge responden-terna möjligheten att ringa in svarsalresponden-ternativen ”Vet ej” och ”Minns inte” på en del av frågorna. Detta hade eliminerat vårt bortfall vid ett par av frågorna ytterligare, dock är bortfallet så litet att det saknar betydelse. Vid ett par av frågorna hade vi idag önskat att vi konstruerat fler följdfrågor. Detta hade kunnat undvikas om vi hade haft tid att utföra en pilotstudie. Vi vill uppmärksamma läsaren att vi är medvetna om att undersöknings-gruppen är alltför liten för att man ska kunna utläsa några större generaliseringar inom sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Dock ger den en bild av hur det ser ut på vår undersökningsskola.
30
5. Resultat av enkätundersökningen
Av de 62 enkäter vi lät respondenterna svara på har alla gett utslag. Av respondenterna bestod 20 av män och 42 av kvinnor. Vi är medvetna om att detta försvårar möjligheter-na att dra några slutsatser utifrån ett genusperspektiv. Men detta är inte heller målet med vår undersökning. Nedan kommer vi att presentera frågor och respektive svarsfrekvens i den enkätundersökning som ligger till grund för vår studie. Vid flertalet av frågorna i enkäten fanns det möjlighet att kommentera svaren med egna ord. Av de 62 responden-terna nyttjade 20 st denna möjlighet för att förtydliga sina svar.
Majoriteten av respondenterna svarar att man endast haft undervisning vid ett tillfälle. Det som är intressant är att 8 st. inte minns om det haft undervisning eller inte. Flera i undersökningsgruppen var osäkra på hur många gånger de haft undervisning, vilket led-de till en diskussion med klasskamraterna vid unled-dersökningstillfället. Av led-de 62 respon-denterna svarar 17 st. att de haft undervisning två eller flera gånger.
31
Här svarar en majoritet av eleverna att de haft en gästföreläsare vid sex- och samlev-nadsundervisningen. I övriga kategorier är fördelningen jämn, det kan finnas en risk att respondenterna inte förstått innebörden i ”Temadag” kontra gästföreläsning. Dock är det intressanta att jämföra med föregående fråga att de flesta har haft sex- och samlevnads-undervisning en gång och att det då var en gästföreläsning de tog del av. Flera av re-spondenterna skriver att de har svårt att minnas, men att en dam var där och pratade och att läkarstudenter var på besök.
En majoritet av respondenterna tycker att det aldrig funnits någon möjlighet att diskute-ra frågor som rör sex och samlevnad i mindre grupper. I detta svar fundediskute-rar vi över om de som svarat att det sällan, ibland eller alltid funnits möjlighet att diskutera i
smågrup-32
per har antagit att klassen räknas som en liten grupp jämfört med gästföreläsningen i aulan. Det som går att utläsa av denna fråga är att eleverna inte har haft en likvärdig upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen.
Denna fråga tillsammans med fråga 6 och 7 utformade vi med möjlighet för responden-terna att ringa in flera svars alresponden-ternativ. När vi studerar vilka områden som man har be-rört inom undervisningen är det ganska jämnt fördelat över de kategorier som vi spalta-de upp i enkäten. Det är dock tre kategorier som utmärker sig, preventivmespalta-del, sjukdo-mar och samlag. Av stapeldiagrammet kan man utläsa att det som eleverna känner att man berört minst är olika sexuella läggningar, framför allt inte transsexualitet. Med de elever som inte har svarat på frågan kan vara så att de inte minns. Givetvis kan det vara svårt att komma ihåg huruvida lektionen innehöll ett visst ämne eller inte, det kan trots allt vara både ett och två år sedan de hade undervisningen. Det hade varit önskvärt nu i efterhand att haft ytterligare en kategori, som hade innehållit alternativet ”Minns inte”.
33
Majoriteten av eleverna anser att preventivmedel och sjukdomar har dominerat den un-dervisning som de har fått under sin gymnasietid. Noterbart är att 10 st. inte har svarat på frågan. En anledning till att de inte har gjort det är att man inte minns undervisningen och därför inte kan svara på vad som dominerat.
När eleverna själva får välja vilket de tycker är viktigast att ta upp i sex- och samlev-nadsundervisningen är det åter preventivmedel och sjukdomar som dominerar. Det går även att utläsa att eleverna tycker att känslor och samlag är viktiga mellan övriga kate-gorier är det relativt jämnt fördelat. Beror elevernas åsikter om vad som är viktigt att ta
34
upp i undervisningen på vad de själva har fått höra eller tycker de verkligen att dessa faktorer är viktigast? Detta är en fråga som våra intervjuer kan hjälpa oss att besvara.
När det gäller denna fråga är det väldigt jämnt mellan de elever som inte är nöjda och de som är till viss del är nöjda men sex- och samlevnadsundervisningen. Detta kan bero på vilka möjligheter eleverna har att söka kunskap på annat sätt och vilka förkunskaper de har från högstadiet. Det kan även bero på att svarsalternativen är förhållandevis lika varandra d.v.s. vart går gränsen för till viss del nöjd och nej inte nöjd.
35
En majoritet av respondenterna tycker att det är viktigt med sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet. Vilket belyser att trots att ungdomar idag lever i ett sexualiserat samhälle så anser man att skolan är en viktig instans när det gäller detta område och att det inte är tillräckligt med den undervisning som eleverna får på högstadiet.
36
6. Analys av enkäter och intervjuer
I vår analys utgår vi från de frågeställningar vi inledningsvis formade för undersökning-en. Här kommer vi att analysera enkätundersökningen tillsammans med de fyra inter-vjuer vi gjort. Under arbetet har vår förståelse för elevernas tankebanor vidgats och vi har fått en bättre uppfattning om problematiken kring denna undervisning.
6.1 Omfattningen av sex- och samlevnadsundervisning
Som vi tidigare redovisat i resultatet är en majoritet av eleverna ”inte alls” eller endast ”till viss del” nöjda med sin undervisning. Med tanke på att de flesta bara haft undervis-ning vid ett tillfälle med en gästföreläsundervis-ning så är det förståligt. Det finns forskundervis-ningsrön som tyder på att de elever som inte haft sex- och samlevnadsundervisning inte saknar den i så stor utsträckning, man vet inte vad man gått miste om. Medan de elever som har haft sex- och samlevnadsundervisning i någon grad ofta uttrycker en önskan om att få mer av liknande undervisning.56 Den verklighet som vi mött är långt ifrån de formule-ringar som beskrivs i Lpf 94, där sex- och samlevnadsundervisning skall vara ämnes-övergripande och genomsyra gymnasieutbildningen. Genomgående är att eleverna har haft svårt att minnas om de har haft sex- och samlevnadsundervisning eller inte. Detta är troligtvis ett resultat av att man endast har haft undervisning vid ett tillfälle. Är eleven sjuk eller frånvarande vid detta tillfälle missar han/hon hela undervisningen och får då i sämsta fall ingen undervisning alls. Då det enligt vår undersökning endast erbjuds ett tillfälle för detta ändamål är det hopplöst för eleverna att ta igen det kunskapsglapp som de får. Föreläsningen var dessutom inte obligatorisk enligt eleverna, trots att den i reali-teten säkerligen är det. Eftersom eleverna inte uppfattar dagen som obligatorisk har de svårt att ta det på allvar. Detta förstärktes i en av våra intervjuer där eleven beskriver sina upplevelser kring dagen på detta sätt:
Under temadagarna vi har haft känns det mer som en halvledig dag. Det känns inte som om man tar det på allvar och det är svårt att komma ihåg undervisningen.57
56 Projekt Livskunskap i gymnasieskolan. 57 Intervju med Anna 19.
