Att eleverna får tillgång till en god vägledare anses som en av de viktigaste faktorerna i en elevs utveckling (Piaget, 2008, Vygotskij, 1981, Ford, 1992, Giota, 2002, Normell, 2008). Om vi frågar eleverna vad de anser är motiverande i skolan visar undersökningen att betyg, lärarens påverkan och elevens intresse för ett specifikt ämne var de tre faktorer som hade störst inverkan på motivationen. Läraren är den faktor som de menar motiverar dem allra mest. Följande avsnitt kommer därmed att diskutera lärarens betydelse och förmågor som eleverna anser höjer respektive sänker motivationen i skolan det vill säga lärarens förmåga att: få ämnet intressant och roligt, se eleverna och föra dialog samt samspela med eleverna, feedback och att ha förmågan att hålla ordning i klassrummet. Giota (2002) menar att den interaktionistiska synen på ungdomars motivation i skolan är att man har en tro på att yttre faktorer som till exempel läraren i stor utsträckning kan påverka elevernas motivation. Även Fords uppfattning om att se människan som en helhet där en bra vägledare kan vara avgörande för om en människa utvecklar sina förmågor eller inte (Ford, 1992, Shunk m.fl., 2008, s 176).
6.4.1 Lärarens förmåga att framställa sitt ämne som intressant och roligt
Läraren anses ha stor inverkan på intresset för ett specifikt ämne då eleverna menar att läraren kan påverka dem och få dem att tycka att ett ointressant ämne kan bli intressant. Lärarens framställning av lektionerna och attityd mot eleverna är därför viktig för att känna motivation menar eleverna. De lärare som bemötte eleverna med arrogans var inte motiverande för dem. Lärarens påverkan och elevernas intresse för ämnet är således två samverkande faktorer som har stor betydelse för elevers motivation. Detta betyder att läraren huvudsakligen bör fokusera på att lägga upp sin undervisning så att alla elever intresserar sig för det undervisade ämnet. Precis som Piaget (2008) menar att människan har en inneboende drift att upptäcka, förstå och söka mening är betydelsefulla för motivationen. Läraren har därmed som uppgift att väcka denna drift och göra eleverna nyfikna på det undervisade ämnet genom att
tillfredställa emotionella, fysiska och intellektuella behov (Piaget, 2008). Även Vygotskij (1981) menar att interaktionen med vuxna är av stor betydelse för elevernas drivkraft att vilja utvecklas. Läraren bör därmed inte ställa varken för låga eller för höga krav på eleven för att den ska känna motivation att utvecklas vidare.
Lärarens ämneskunskaper var överraskande nog inte något som de nämnde i lika stor utsträckning. Det verkade istället vara viktigare att läraren skulle kunna inspirera och ge eleverna ett positivt intryck av det undervisade ämnet. Det kan dock tolkas som det var underförstått att lärarens ämneskunskaper var en förutsättning för att kunna
”brinna” för ett ämne och därmed inspirera och göra ointressanta ämnen mer intressanta.
6.4.2 Lärarens förmåga att samspela med eleverna
Eleverna berättar också hur mycket de värdesätter en god pedagog som de kan känna sig trygga med. Att de vill ha vägledning och stöd för att känna motivation i sitt skolarbete. Kanske behöver eleverna även hjälp med att sätta upp egna mål, och att reda ut hur prioriteringen av mål ser ut för den enskilde eleven, det vill säga vad Ford kallar för ”multipla mål” (Ford, 1992). Viktigt bör därmed vara att läraren är lyhörd, tar sig tid att lyssna och försöka att förstå elevens mål, önskningar och prioriteringar.
I och med att läraren skapar ett tryggt och öppet klimat där elever och lärare betraktas som likvärdiga är därmed enormt viktigt precis som Jenner (2004) menar.
Han beskriver även betydelsen av att läraren är medveten om att han eller hon är i motivation att studera menade eleven. Detta exempel visar hur motivationen försämras med en pedagog som inte tar sig tid att lära känna sina elever. Många elever beskrev dessutom vikten av lärare som ”brinner” för sitt ämne. Den lärare som är engagerad i sitt ämne menar eleverna smittar av sig på dem och det blir intressant och motiverande.
En av respondenterna i undersökningen som var mycket svagpresterande menade att läraren inte hade någon betydelse alls då eleven uttryckte att ”de trycker nästan bara ner än hela tiden känns det som”. Detta uttalande tyder dock än mer på hur stor betydelse läraren faktiskt har. En lärare som upplevs som att han eller hon trycker ner eleven påverkar motivationen i en mycket negativ riktning. Respondenterna upplevde samtidigt som de ville ha inspiration och känna sig respekterade att de hade behov av ordning i klassrummet. De uppgav att det också var lärarens uppgift att styra upp klimatet i klassrummet att det var ordning och att det gick att koncentrera sig.
Ford (1992) menar att eleven har ”multipla mål”, det vill säga många olika mål samtidigt. Läraren bör därför i samtal med eleven ta reda på vilka mål som eleven satt upp för sig själv. Om det visar sig att många av eleverna i en klass har sociala mål kan läraren lägga upp sin undervisning på ett sådant sätt att dessa mål tillfredställs samtidigt som skolans mål uppfylls. Lärarens planering blir därmed en viktig del i elevernas motivation. Gällande undersökning visar också att intervjuade elever utrycker vikten av dialog mellan lärare och elev. Jenner (2004) anser också att målen bör anpassas efter eleverna. Även Vygotskij (1981) menar att eleven inte bör ha för långsiktiga mål utan att de befinner sig i nästa utvecklingszon för att uppnå motivation att fortsätta inhämta kunskaper.
7 SLUTSATS
Ett generellt intryck av de intervjuade eleverna var att det inte var det egna intresset av inhämtande av kunskaper som främst drev dem att gå till skolan utan att det i första hand var andra faktorer som påverkade dem att studera. Mycket handlade om läraren, och om graden av intresse för de uppsatta uppgifterna men också om vilka personliga mål som eleven hade satt upp för sig själv. Dessutom hade det även betydelse om eleven var bra på ämnet eller inte. Det är därmed tydligt att det inte endast finns en orsak till elevers motivation utan åtskilliga motiv för elevers motivation att studera precis som Giota (2010) visar i sina forskningsresultat och Ford (1992) beskriver som ”multipla mål”. Eleverna sätter således inte upp ett utan flera olika mål med att gå i skolan. Uppfattningen var också att graden av betydelse för den enskilde individen styrde motivationen. En del elever prioriterade kompisarna och den sociala samvaron före studierna medan andra elever var inriktade på att uppnå personliga studiemål i syfte att t.ex. studera vidare. Svar på frågeställningen gällande vad som motiverar elever är följaktligen att de motiveras av olika saker, och att det är svårt att hitta en enda motivationsteori som passar in på alla elever i skolan. De nya faktorer som uppkom i gällande studie var att de olika faktorerna verkade samspela och delvis vara beroende av varandra, dessa faktorer var:
Det ämne eleven upplevde sig vara bra på Elevens intresse för ämnet = Motivation Lärarens förmåga att motivera Elevens intresse för ämnet = Motivation
I likhet med Fords (1992) taxonomi verkar det även som att många av eleverna har flera olika mål samtidigt men med tyngdpunkt åt något håll (multipla mål). Precis som Ford också beskriver kan det bli konflikter när elevernas egna mål inte stämmer överrens med vad andra förväntar sig av eleven. Det verkar även som eleven har många yttre krav från till exempel samhälle, föräldrar och skola samtidigt som eleven innehar mer subjektiva och självförverkligande mål. Eventuellt kan det betyda att en del elever känner ett slags inre konflikt mellan den inre och den yttre motivationen, medan andra klarar av att prioritera sina intressekonflikter på ett mer ändamålsenligt sätt. För att avgöra om den enskildes förmåga att prioritera sina mål handlar om elevens påverkan från omgivningen eller om det rör sig om elevens personliga egenskaper måste dock mer detaljredovisade studier inom detta ämne genomföras. Upplevelsen av en del av de intervjuade eleverna är emellertid att förmågan att prioritera och planera är något som har tränats upp.
Relationen mellan vuxen och barn det vill säga till exempel mellan förälder/barn och mellan lärare/elev, och hur den relationen ser ut verkar dock ha den största betydelsen för elevernas motivation, Vuxen/barn relationen i kombination med elevens individuella behov verkar sedan ha inverkan på graden av motivation för att studera i skolan. Slutligen kan det konstateras att eleverna sätter en stor tillit till den undervisade pedagogen. De förlitar sig på att läraren ska inspirera och motivera dem, något som av många lärare eventuellt kan uppfattas som lathet från eleverna, och att de inte vill anstränga sig själva. Detta är olyckligt då det verkar som att lärarens
kontakt med eleverna och lärarens framställning av lektionerna verkar vara det allra viktigaste för att eleverna ska känna intresse, och därmed även känna sig mer motiverade i sitt skolarbete.