Delmål, liksom: ”nu har jag bara det här kvar innan lovet” och … eller innan helgen och så har jag bara det här ... och så typ ja liksom så tänker jag inte så, så att man längtar till sommarlovet innan jul utan då får man ta det liksom asså först sportlov och sen påsklov och så där /…/ Jag brukar ha så här att om jag kör igång nu så är jag klar till det här tv programmet och då får jag min belöning liksom.
(elev 2)
5.14 Lärarens påverkan på motivationen
Läraren var för de flesta av respondenterna en mycket viktig faktor i upplevelsen av motivation. Egenskaper hos läraren som eleverna upplevdes kopplade till deras motivation var: sätta gränser och lärarens kunskaper, brinna för ämnet och göra
ointressanta ämnen intressanta, inspirera och pusha, individuell kunskapsnivå på lektionen, individuell hjälp och respons, upplägg av lektioner dialog mellan lärare och elev och till sist samspel mellan lärare och elev.
5.14.1 Sätta gränser och lärarens kunskaper
En generell uppfattning bland de intervjuade eleverna var att de ville att läraren skulle sätta tydliga gränser och att det skulle vara lugnt i klassrummen. Läraren ska även kunna sitt ämne menade de flesta av respondenterna:
Eh, rolig fast ändå seriös på lagom nivå så … eh, kan det den ska lära oss.
Och asså regler, sträng fast inte för sträng det måste ju finnas vissa gränser.
Då skulle jag nog känna att det var en perfekt lärare. Då skulle jag kunna gå till skolan varje dag hela livet (skratt).
(elev 3)
5.14.2 Brinna för ämnet och göra ointressanta ämnen intressanta
De lärare som kunde ”omvandla” ett trist ämne till något roligare värdesattes som motivationshöjande likväl som en sämre lärare kunde få ett intressant ämne att bli tråkigt:
Asså sättet han undervisade på, han brann för det han liksom pratade m å.. ja engagerad. /…/ Mm, liksom en bra lärare kan göra ett tråkigt ämne jätteroligt, likadant som en jättedålig lärare kan göra ett roligt ämne jättetråkigt.
(elev 5)
En elev jämförde en lärare som hade förmågan att göra ett ämne intressant och nämner att läraren är viktig för motivationen. Eleven tar upp skillnader mellan yngre och äldre lärare och att denne upplever det som att en del äldre lärare inte ”orkar” att bry sig om att försöka inspirera eleverna att studera. Respondenten tar även upp egenskapen ”hjälpsam” i sammanhanget:
Ja, asså det finns lärare som kan göra ett ämne tråkigt och vissa som kan göra det ja.. asså en historielektion helt okej. Innan, i höstas hade vi en annan kille. Mmm … Han gjorde liksom lektionerna jättekul och jätte- roliga och jättebra och alla va med och liksom hängde med o så här.. Jag tror att det var att han skämtade lite liksom och det gjorde att man lättare kunde förstå liksom sammanhanget … och ja så fick vi en annan.. liksom föll det. /…/ Det beror sig jättemycket på läraren tycker jag. Det märker man på hela klassen. Vissa är jättehjälpsamma och vissa verkar inte lägga sig i … orka lägga sig i. Som dom äldre verkar inte orka med det längre, verkar inte bry sig längre känns det som.
(elev 2)
5.14.3 Inspirera och pusha
Eleverna värderade den engagerade läraren som ett slags draghjälp då med upplevelsen av att det var svårare att motivera sig själv:
Asså, nya grejer är ju alltid svårt, men i skolan har man ju lärare som pushar en liksom, så börja med nya grejer utanför är alltid svårare än…
då är man ju oftast själv och måste motivera sig.
(elev 5)
5.14.4 Individuell kunskapsnivå på lektionen
En elev uppgav sig själv som en högpresterande elev. Eleven menade att de lärare som denne tidigare haft hade lagt sig på för låg nivå, vilket inte skapade en utmanande miljö för personen att känna motivation:
Jag hade inte så hög motivation eftersom det var så lätt i högstadiet (emm) … jag tror att mina lärare var för snälla så jag behövde inte göra så mycket för att liksom lyckas med någonting men här känns det mer som att ja, jag måste jobba för att nå ett betyg liksom att veta att jag har chans på ett MVG motiverar mig ännu mer att jobba ännu mer ännu hårdare. Men istället för att liksom bara ja men du har MVG det spelar inte så stor roll vad du gör resten av året, du har redan fått det liksom.
(elev 6)
Eleven upplevde det som att lärarna på högstadiet var för ”snälla” och satte ett bra betyg trots att det fanns mer tid kvar av terminen. Eleven tyckte att läraren skulle ha utmanat eleverna mer, även på högstadiet.
5.14.5 Individuell hjälp och respons
Även mer individuell hjälp från läraren var något som påverkade motivationen.
Dessutom var respons en annan viktig anledning till att känna motivation i skolan:
Det skulle väl vara att man får mer individuell hjälp eller så … (elev 4)
Det är mycket lärarna tror jag, att man får respons på det man gör. Att de visar att man är duktig asså.. förstår du?
(elev 9)
5.14.6 Upplägg av lektionen
Lärarens upplägg av lektionen var något som eleverna tog upp. Många elever uttryckte också att variation var viktigt för motivationen:
Sen beror det på hur de framställer ett ämne om det är roligt eller inte. Men en jättetråkig grammatiklektion blir man inte så … asså det beror på ju, vad man gör av lektionen, som gör en motiverad.
(elev 9)
Så hade de bara kört en grej som jag inte är så förtjust i så hade det inte varit så kul.
(elev 1)
5.14.7 Dialog mellan lärare och elev
Att läraren har en dialog med eleven var också något som motiverade eleverna till att studera. Lärare som inte hade det upplevdes som mindre motiverande. En lärare som bara stod och talade om fakta och inte kommunicerade med eleverna upplevdes inte bra för motivationen för de allra flesta av respondenterna:
En lärare som har dålig dialog mellan elev och lärare det tror jag det blir man minst motiverad i.
(elev 9)
Man skulle behöva samtala lite mer med läraren än vad man gör, vissa lärare kanske man inte alls har någon konversation med utan att de liksom bara pratar och ger oss fakta och man skriver ner det och antecknar och den är det liksom klart utan att man liksom diskuterar lite och liksom frågar och liksom dom förklarar och så här så man förstår liksom. Mm.. Så att man förstå djupet av det och inte bara faktan.
(elev 2)
En elev beskrev en del lärare som opersonliga som ”pratar ut i luften” och inte till eleverna. Eleven hade även blivit bemött av ignorants av en lärare vilket upplevdes som mycket negativt. Eleven upplev de det också som negativt om läraren höll samma tonläge på rösten när hon talade till eleverna:
Man känner verkligen att de bara pratar med luften, de pratar inte till oss. /…/ Ja det märks när de pratar, när de har genomgång så har de bara ett och samma tonläge hela tiden och bara … de lär inte känna en. Eh, för typ några veckor sedan så hade vi, vår historielärare, då så skulle vi få reda på proven och så får man gå fram till henne då: ”och vad du nu heter”. Hon vet inte ens namnet på en, det känns lite så här … inte kul liksom.
(elev 2)
Även känslor som att det måste vara roligt kom upp när de talade om en motiverande lärare. Dessutom menade eleven att den form av envägskommunikation där läraren pratar och eleven lyssnar inte upplevdes som inspirerande:
Det får inte bli för tråkigt. Asså, står en person bara och pratar liksom så här jättelänge eller skriver på tavlan under en hel lektion då är det inte lika roligt
då blir man inte lika inspirerad.
(elev 1)
5.14.8 Samspel mellan lärare och elev
Samspelet mellan lärare och elev var något som respondenterna talade mycket om.
En av respondenterna menade att läraren bör lära känna eleven och bli kompis med dem. Eleven upplevde att en motiverande lärare är mån om hur eleven lär sig för att de ska kunna ta in nya kunskaper:
Vissa kan man ju verkligen lära känna och bli kompis med. Då känns det mycket mer … att det är för dem också, att de vill att de lär ut rätt också, att liksom … att man kan det här sen.
(elev 2)
En del elever hade negativa erfarenheter av sina lärare. En elev kände till exempel att lärarna motarbetade eleverna och blev besvikna om de inte kunde prestera som ”de ville”. Men eleven betonade samtidigt att det inte gällde alla lärare. På frågan vad läraren hade för betydelse för motivationen svarade den eleven:
De trycker nästan bara ner en hela tiden känns det som./…/ de brukar inte vara glada när man inte klarar prov. Och sen så kanske man inte orkar med att göra proven. Om man kanske inte kommer dit så blir dom ju arga å så./…/ det beror också på vilken lärare man har från person till person såklart.
(elev 7)
Sista citatet tar upp flera av de kategorier som ovan nämnts, nämligen: sätta gränser, respektera eleven, brinna för ämnet, inflytande:
Ja du, eh… asså det beror ju på lite asså, ibland är det ju kul med fritt arbete men ja läraren ska ju… brinner för det den pratar om fast snäll samtidigt som den är sträng. Å liksom måste kunna respektera en …
(elev 5)
6 DISKUSSION
Syftet med undersökningen är att finna faktorer som elever på gymnasiet själva uppfattar motiverar, och inte motiverar dem att studera i skolan. Enligt Giota (2003) är det sällan eleverna själva tillfrågas om vad som motiverar dem att inhämta kunskaper. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med gymnasieelever har ett resultat med utgångspunkt från ovan nämnda syfte gestaltat sig. I diskussionskapitlet resoneras det kring vad de intervjuade eleverna anser motivera dem till att genomföra sina studier på gymnasiet. Tidigare forskning och resultat i gällande studie ställs också här mot varandra och diskuteras. Avsnitten utgår i likhet med bakgrundskapitlet från inre och yttre motivation med rubrikerna: Elevernas upplevelser av möjligheter och hinder genom yttre motivation, Elevernas upplevelser av möjligheter och hinder genom inre motivation samt Elevernas upplevelser av möjligheter och hinder genom både yttre och inre motivation. Diskussionskapitlet inleds dock med en kort sammanfattning och diskussion av resultatet.